Tredje fixad

 

Tredje covidsprutan klar, så skönt!

Brev,

Igår fick jag ett brev från Närhälsan, och jag blev väldigt förvånad när jag läste det. Jag hade nämligen bett om förnyat recept, med några justeringar på en dela av mina mediciner. Det brukar bara bli att jag fått det delvis fixat av dr vemsomhelst, eller också inte fixat alls. Har inte haft någon permanent läkare på flera år och det har sina sidor när man är multisjuk/skadad. Försök att berätta om hjärnskadeproblematik, höftledsproteser, trasiga nackkotor, halv sköldkörtel, astma pga allsköns allergier, knäppa leder osv. På 15 minuter.

De vill dessutom ha årtal, vilka mediciner jag tar för vad, hur jag kan gå, var det gör ont, ta blodtryck & blodprover. Varje gång. Ifrågasätter mediciner, vill ändra - men de kan ju inte följa upp för de är stafettläkare. Så oftast låter de bli.

Men det har inte varit bra. Jag har fått tjata mig till kontroll på lever och HB, vilket jag egentligen måste ha varje år pga just medicineringen. Helt absurt.

Hade tänkt att byta vårdcentral direkt efter nyår, men nu ska jag ge min ett chans till.

För i brevet skriver en läkare att han anser att jag behöver årliga kontroller, han har helt tydligt läst min journal (!!) jag har nu fått tid till provtagning och läkarbesök i januari utan att jag ens behövde fråga.

Och, det absolut bästa, på lördag får jag min 3e covidspruta.

Nu är jag glad! 😊

Det här tjejen har börjat sova med tungan utanför, hon är så söt! Vi ska till Blå Stjärnan i morgon för uppföljning och hon har en del problem som dykt upp sedan sist. Får se om hon kan få kompletteringsmedicin, eller byta helt.

Det var en gång en soffrygg...

Så här såg det ut i helgen -

...och så här såg det ut ikväll!

Det är både skönt och tråkigt!

Årets version, väldigt lik fjolårets.. 😉😁

 

Advent

Nu är vi mitt i advent, julpynt och lampor är uppe, granen är klädd. 
Imorgon, eller kanske ikväll, ska jag sätta upp kyrkan och dekorera runt med lite tomtar, tomtemödrar och nissar. Det blir lite mer varje år, vi får se var det slutar.

Annars halkar vi runt. Plogningen av gator och vägar har varit fullständigt katastrofal - fortfarande efter två veckor har vi inte fått gatorna ordentligt plogade i vårt Fräntorp. Eftersom det är backigt och smalt, blir det ju rejäla problem. Nu när det ska komma mer snö, följt av blidväder fasar jag för varje gång jag måste ut - det är livsfarligt för alla, och för mig med balansproblem och höftproteser en veritabel mardröm.

Nu har jag varit inne i två dagar, har lättare feber och jobbig huvudvärk (testat negativt!) och jag hoppas jag ska klara mig utan att åka ut i morgon också.

Restriktionerna är på väg tillbaka, smittan ökar snabbt nu. Jag hoppas vi ska kunna fira lite jul i år, det blev ju inget förra året. Börjar planera lite nu med mat och så får vi se vad det blir.

Skulle det inte funka, får vi träffas i smågrupper helt enkelt.

Hade tänkt att åka ner till Helsingborg, men med alla smittor (influensor, förkylningar och vinterkräken förutom covid) så avvaktar jag lite. Vill verkligen inte smitta ner mina hjärtan i Skåne, de har nog som det är ändå. Det ska nog vända, det är bara att hålla ut.

Jag är glad att Magdalena Andersson nu är vald. Det händer många bra saker just nu, och det var bra att S får regera själv, utan tvingande överenskommelser med andra partier. Kanske, kanske kan det ge ett bättre val nästa höst.
Vi får se, jag är iaf oerhört tacksam för de förbättringar man driver igenom nu - att att alla med sjukersättning äntligen får samma skatt som alla andra. Det gör drygt 10% mer på kontot i månaden så det är mycket pengar. Ifs har de blåbruna redan fått igenom ett nytt jobbskatteavdrag, men det gör åtminstone bara 150 mer i skatt, ännu så länge iaf.
Garantibeloppet och bostadstillägget höjs också så det blir bättre för Linda också. 10 036 kr före skatt är svårt att leva på.
Jag hoppas det fortsätter så här, och att även vård, omsorg och äldre får det bättre.

Måste ju bara vise er Lindas gran! Den är så häftig, så fin! 

Mera snö

Jodå, nog har det ramlat ner mer snö i vår stad.

Kallt är det, men väldigt vackert. 

Kroppen mår inte bra alls, är sliten av det senaste årets ups and downs. Snöskottning är väl inte det min skruttkropp behöver precis, men även om det kostar ett par dagar av smärta och vila är det faktiskt lite mysigt att kunna hjälpa Thomas så det inte blir för tufft för honom. Att skotta när han kommer hem från sitt fysiskt tuffa nattjobb är ganska tungt, men han gör det utan problem - och skottar förstås gräsmattan först av allt. 😉💗

Jag körde Daniel och Karin till Landvetter igår, de skulle ut på äventyr ett par dagar. Till Paris närmare bestämt. Vi tillbringade hade en trevlig stund med fika, och sedan lika kul i bilen. Resan tog mycket längre än vanligt pga väglaget, men tiden gick fort i deras sällskap.

Nu hoppas jag får en härlig upplevelse i Paris.

Ella är inte riktigt som hon brukar. Medicinen har ju inte nått sin fulla effekt ännu, och hon mår inte bra. Sover hårt och mycket, är ganska osäker i rörelserna och släpar bakbenen ännu mer än förut. Hon verkar vara yr och är väldigt nära hela tiden. Trots det är hon ännu stissigare på promenaderna säger Thomas, så vi får väl se hur det blir med allt.

Det är ju bara i början av utredning och behandling ännu.

Fler bilder från trädgården, nog är det vacker ändå..

Stammisar & Närkontakt av gräsrotsgraden

Vi kommer med all sannolikhet fortsätta vara stammisar på Blå Stjärnan, fast besöken blir tätare. 

Neurologen konstaterade igår att Ella med all sannolikhet har en neurologisk sjukdom. Troligtvis är det en störning i hjärnbark och/eller hjärnstammen, kanske också storhjärnan som ger henne anfall. Det är isf inget som kommer att försvinna, utan den kan bli progressiv om man inte behandlar den. Hon har fått epilepsimedicin som förhoppningsvis ska hålla anfallen borta. 

Nu kommer det bli flera besök, provtagning igen, utvärdering av medicinen och dessutom vidare utredning för att utesluta andra sjukdomar. Veterinären tror inte det är varken hjärntumör eller epilepsi, men det går förstås inte att utesluta ännu. Däremot tror hon att den här sjukdomen är medfödd och att Ellas överkänslighet mot alla intryck och stora rädsla kan förklaras av den. Det hade på sätt och vis varit skönt att veta, även om det självklart inte gör det lättare. Men då är det inte så konstigt att vi inte lyckats hjälpa henne med hennes stora rädsla och nervositet för i princip allting, trots att vi nog har försökt med det mesta. Är det så, kan man ju bara hoppas att medicinen hjälper lite där också.

Det är jobbigt när hundarna blir sjuka, de förstår ju inte varför man plågar dem. 

Så där är vi nu. 😕

Hon var faktiskt väldigt modig, där hon låg under soffan i väntrummet. Det låg en jättestor labbhane någon meter ifrån, och hon vågade trots det komma fram och få lite godis. Efter noga övervägande, vågade hon också  ta godis ur handen på veterinären, vilket för oss som känner denna lilla tjej är snudd på ett mirakel.. 💗

För att göra livet lite mer intressant, var det mer eller mindre snöstorm igår, och det tog nästan en halvtimme att komma hem, i stf drygt 5 minuter i vanliga fall.

Det blev en stunds vila, lite råddande med innebandyn och sedan ytterligare vila ett par timmar. Allt som hänt de senaste månaderna har tagit sin tribut, och huvudvärken lade sig som ett betongblock på övre delen av kroppen.

Jag undersökte också gräsmattan noggrant (vi skottar den så hundarna kan göra ifrån sig, de har ju korta ben 😉) men lite närmare ansiktet än vad som tänkt. 

Benen gav sig nämligen av åt ett håll och huvudänden åt ett annat. Misstänker att synen var intressant, för jag är ju så rädd för att ramla med gumpen först pga proteserna, så jag lyckades vrida mig ett halvt varv och landade på knä och händer. Fattar fortfarande inte hur det gick till..

Men det gick bra, lite piller och en sovstund på soffan, så fick jag skottat undan det värsta framemot nattkröken. Har en snösläde, så det är faktiskt inte så tungt, och nu är snön dessutom fluffig och lätt pga kylan. Thomas tog resten när han kom hem i morse.

Så nu har vi sta'ns enda skottade gräsmatta igen, allt för att hundarna ska ha det bra. Han är verkligen något alldeles extra, min gubbe.

Från igår kväll

Förmodligen sta'ns enda skottade gräsmatta!

Hundarna är överlyckliga 😁

Idag mår inte min kropp så särdeles bra dock. Nacken fick sig en smäll, och resten av kroppen också. Struttar runt som en gammal stelbent höna, tappar det mesta, skakningarna är lite jobbiga och är allmänt nere. 

Det går över snabbt, men jobbigt medan det varar. Jag har ju en hyfsad grundsmärta i botten pga skador och sjukdomar, så det tar ju ganska hårt när det blir mer. Men med ökat medicinintag några dagar, så blir jag nog snart mitt vanliga snubblande, snurriga jag igen.

Imorgon är en annan, bättre dag! 😘