söndag 27 april 2014

Los Christianos, Teneriffa



Hit åker vi en vecka i januari! 
Pappa och Elisabeth bor här på vintrarna och Thomas och jag har länge tänkt att vi skulle åka och hälsa på. Nu har vi bokat en liten mysig lägenhet som ligger alldeles vid stranden.
Linda (och kanske Daniel) har lovat att bo hemma hos oss och passa hundarna, så himla snällt! Annars hade det varit svårt att komma iväg.
Det ska bli så roligt, längtar redan :)

tisdag 15 april 2014

Hon fick det!

Idag fick Linda äntligen besked om att hon får aktivitetsersättning! Iofs kom det lite bakvänt, hon fick besked om att hon får bostadstillägg pga hon beviljats aktivitetsersättning. Brevet om aktivitetsersättning har inte kommit än..  Eftersom brevet var i stort sett oförståeligt, så ringde jag FK för henne och jodå, det är klart!! Hon är beviljad ett år, mars till februari vilket var väntat.
Så skönt, nu kan hon andas lite lättare ett tag och slippa oroa sig.

Mamman är glad idag!

Min fina dotter, rödhårig för tillfället ;)

lördag 12 april 2014

I valtider blir man ganska arg ibland

Läser med stor trötthet bla Moderaternas "fantastiska" mål som Fredrik R skriver om. "Att alla som vill och kan arbeta ska kunna få ett jobb, utifrån egna förutsättningar och med schyssta villkor"  Så himla bra det låter, Fredrik...
Och hans fd fru Filippa som tycker att det blir "häftigt när man ser personalen springa med svårt sjuka i glaskorridorerna" i det nya sjukvårdkomplexet som byggs i Stockholm. För det ska gå en gata igenom området, så folk kan se.. Ok, fint, Filippa..

Men hur det med oss andra?
De som är gamla med ålderspension, de sjuka och handikappade som inte kan jobba. Hur gärna man än vill. Dels pga hälsan sätter stopp. Men också pga det inte finns EN ENDA arbetsgivare som anställer någon som inte kan ge allt.
Är det ättestupan som gäller då?
För det är dit vi är på väg. De fantastiska prognoserna vi får i de Oranga Kuverten är inget roliga. Jag vet redan nu att vi kommer att bli tvingade att sälja vårt hus när jag blir 65 om inget bra händer. För jag får betala 15000:- mer om året än i skatt min sambo som ändå tjänar mycket mer än mig. Hade vi haft samma inkomst hade det varit över 25000:- mer!! Pengar som vi hade kunna amortera av lånen på huset med. Pensionen kommer att bli under 11000:-/mån FÖRE skatt, TROTS att jag är arbetskadad och enligt arbetsskadeförsäkringen skulle ha fått behålla min pension. Det handlar om många tusen i månaden.
Snacka om att bli blåst. Hade jag lurat staten på de pengarna hade de låst in mig och slängt bort nyckeln..

Min dotter är kroniskt sjuk. Hon kommer aldrig att bli frisk. AF skrev ut henne efter 1½ års kämpande för de anser att hon är för sjuk för att arbeta. Inte ens Samhall ansåg att de kunde anställa henne pga hennes sjukdom, inte ens på halvtid. Och de har nästan inga jobb på halvtid ändå. Mindre tid anställer de ingen på. De måste ju gå med vinst. Dessutom måste man vara så frisk att man klarar att åka till grannkommunerna att jobba, minst 2 timmars resväg per dag, ofta ännu mer...
Så man måste var frisk för att vara sjuk. Typ.
Hur var det han sa nu igen, Statsminister Reinfeldt? "Alla som vill och kan.. efter egna förutsättningar.."
När inte ens de statliga bolagen anställer sjuka, inte ens de som ska hjälpa sjuka och handikappade till arbete, vem gör det då?

Får hon aktivitetsersättning nu när hon är 23 år får hon "hela" 8120:-/mån. Eftersom hon är sjuk får hon förmånen att betala 1889:- i skatt istf 1095:- som hon fått betala om hon jobbat. På det ska hon betala allt.. Hyra, el, tv-licens, tfn, merkostnader för specialkost som lågt räknat är 1200:- i mån., färdtjänst, busskort, mediciner, tandläkare (vilket hån!) kläder... Förhoppningsvis får hon bostadstillägg, då räcker pengarna iaf till det viktigaste.
Trots att AF, Försäkringskassan, hennes läkare på VC och specialistläkare anser att hon är helt arbetsoförmögen, måste hon ansöka om ersättning varje år (har hon tur vart 3:e) om hon får aktivitetsersättning. Ibland kommer hon att tvingats till AF, trots att alla läkare säger att det gör henne sjukare. För "sjukpension" när man är under 30 är ALLTID tidsbegränsad - för under sker ju.. Sådana är reglerna.

Får hon inte aktivitetsersättning är det försörjningsstöd (soc) som gäller. Då får hon ca 3500:- när hyran är betald. Då får hon ingen hjälp med medicinerna som inte ingår i högkostnadsskyddet. Och det kan man ju tycka är ok. Om det inte vore så att om man måste ha en medicin som Apoteket bestämt inte är den billigaste pga allergi eller biverkningar får man betala den själv. och DET kan bli dyrt. Mycket dyrt. Dessutom är många mediciner borttagna från högkostnadsskyddet. Förutom det anser Konsumentverket att glutenfri kost medför 200:- i merkostnad i månaden. Var de har kollat priserna vet jag inte, men inte är det i affärerna iaf. Och är man glutenintolerant är det livsviktigt att få rätt kost. För laktosfri kost får man inte en krona. Får hon en lite summa i present, så dras det på försörjningsstödet, så spara till tex oförutsedda utgifter går inte. Inte ens en hundralapp.
Det där med att ha en framtid och att ha möjlighet att gå ut på stan för en fika eller en bio behöver man nog inte när man är 23 år och sjuk.
Då kan hon heller inte få en lägenhet som är så stor att hon kan få plats med de hjälpmedel hon behöver för att klara av de vardagliga sysslorna.

Jobba efter pension? Jodå, med höjd pensionsålder till 67 eller 70 år så blir man ju tvungen. Men vem anställer gamla? Vill man ha människor som fyllt 70 i tex skiftarbete i kollektivtrafiken. Eller en skiftarbetande undersköterska som ska fylla 70? Vilka jobb ska våra gamla ha? Vilka jobb får de? Vem anställer dem?
För jobba måste de. Pensionen är så låg att man inte kommer att ha råd med hemtjänst. Och det måste man förr eller senare eftersom man inte får plats på äldreboende om man inte ligger för döden.
Och vi som varit fräcka nog att lata oss på skattebetalarnas bekostnad måste börja jobba när vi är 65. Då får nämligen vi ålderspension.
Men det är klart, vi har ju vilat så länge så vi kan nog börja jobba då..

Ibland blir jag väldigt arg när jag läser hur politiker resonerar.
Och det är ju tyvärr inte bara moderaterna utan även de andra partierna.
Men det är klart, tjänar man mer en under en månad än vad många andra gör under ett helt år, vet att kroppen inte kommer att slitas ut i förtid och vet att man får en fin, hög pension är det kanske inte så svårt att ha åsikter om besparingar, jobbskatteavdrag och höjd pensionsålder.

Och behöver förmodligen inte skjutsas omkring av springande personal i glaskorridorer till allmän beskådan när man är svårt sjuk.

Oavsett partifärg..

Jag vet att det här låter bittert, men bitter är jag inte.
Jag är bara förbannad.

onsdag 9 april 2014

Sömnlös


Så vad gör man när man inte kan sova och tankarna flyger och far?
Självklart testar man det där med att blogga från mobilen..

Linda och jag åkte till Maxi på 421 i Högsbo idag. Mot allt sunt förnuft körde jag dit vid halv tre. Inga problem att ta sig genom hela stan då. Tog 15 minuter bara.
Men. 
Sedan ska man hem.
Genom hela stan. I rusningstrafik.
Det tog dryga timmen.

Nästa gång blir det ingen nästa gång.
Då blir det Kvantum.
Eller så åker vi på morgonen.
Vid tolv eller så 
;)

söndag 6 april 2014

Världens finaste sambo


Grattis på födelsedagen, världens bäste sambo och vän!
Du stöttar mig alltid, du gör mig stark
Du finns alltid för mig och barnen
Och du har fixat väggen bakom dig.. ;)

Älskar dig


onsdag 2 april 2014

Hej igen, snabeldraken

Sitter ganska mör i soffan. På tv'n visas hockey och fotboll så jag surfar runt en stund.

Fick för mig att jag skulle ta en liten promenad idag på förmiddagen. Och det hade nog varit väldigt skönt - om jag kommit ihåg att ta kryckorna med mig.
Gångbanan till skogen är ingen jämn, fin gångbana. Den är förvisso av asfalt, men efter många år med krypande rötter och annat är den minst sagt gropig. Och mina muskler har som bekant försvunnit. Tillsammans med mina vanliga balansproblem blev det ju inte så bra. Kom nog ungefär 100 meter, sedan blev jag alldeles skakig och svettig, så det var bara att vända och stappla hem igen.
Vet inte hur jag tänkte faktiskt..
Inte alls förmodligen.
Vilade en stund, körde en tvätt och hängde upp. Det låter inte så mycket, men det blir som ett litet gympass, upp och ner för trappor, in i badrummet för att hämta tvätt, ut till pannrummet för att hänga..
Har kondis på en 115-åring ungefär.
Men den stora utmaningen kom sedan.
För första gången sedan i augusti tog jag en svängom med snabeldraken!
Dvs jag dammsög bottenvåningen.
Det var, tro det eller ej, faktiskt riktigt kul. Ett litet framsteg iaf på vägen till att bli som folk igen.


Bild lånad från internet

Är ganska nöjd med dagen, även om sjukgymnastiken blir tuff i morgon med tanke på hur det känns just nu. 

Men det blir morgondagens problem.
Nu blir det en kopp kaffe, och sedan en god bok.
:)