torsdag 31 december 2015

Gott Nytt År

Ett omtumlade 2015 läggs nu till handlingarna.
Ett år som innehållit oro, sorg, glädje, frustration, hopp och i princip alla känslor som finns.
Ett år som trots allt slutar bra, trots en ganska ganska skakig start

Nu ser jag framemot ett nytt år som förhoppningsvis blir ännu bättre för mina nära och kära, och därigenom också för mig.

Ta vara på er, och jag önskar er alla ett riktigt Gott Nytt År!

Bildresultat för nyår 2016 göteborg

söndag 27 december 2015

Skottar



För första gången på flera år har jag skottat idag! Alla grannar är ute - trots att det ska regna bort. Men det var bara 0-gradigt och fryser blasket på ikväll blir det inte kul,..
Så nu är gångar, trappor och brunnar rena - nu får det gärna frysa på :)

Ha en go söndag!

lördag 26 december 2015

God fortsättning!

Helgen fortsätter i sakta mak.
Thomas har börjat jobba idag efter ledigheten. Jag har tvättat ett par maskiner, plockat lite, läst igen lite av varje och vilat. Har precis ätit lite av resterna från julafton, så nu börjar det ta slut.

Pratade med Linda förut, hon är inte så pigg. Allt hon gör tar på energireserverna, så nu får hon vila ordentligt. I morgon ska vi ut och handla lite mat, färskvaror behövs.
Funderar på att köpa broddar också, det kan bli ruggigt halt nu om det fryser på som prognoserna säger.
Det är inget Daniel behöver fundera på - han har lagt ut några härliga bilder på nätet igen. De har varit på Phi Phi Island hela dagen, och det såg mycket fint ut.

Som ni märker är det otroligt segt. Jag sitter och tittar på Frölunda som just har vunnit sin hockeymatch, tidigare vann juniorkronorna sin första VM-match.
Nu blir det en annan typ av favorit, nämligen Captain Jack Sparrow, dvs Pirates of the Caribbean. Den senaste går just på Kanal 5 och det är nog lagom avancerat för mig i kväll  :)

Bildresultat för jack sparrow
Bild lånad från nätet

fredag 25 december 2015

Mätt och belåten

Det blev en väldigt fin julafton!

Dagen började med att Daniel ringde och önskade God Jul vid halv tio-tiden. Killarna hade precis kommit från stranden, de hade börjat bränna sig lite så de valde att gå hem tidigt. De skulle gå på någon fin restaurang och äta, skulle nog skippa julmaten.
Pappa och Elisabeth skickade fina bilder på balkonghäng, med sill, snaps och kvällsmys. Lite avundsjuk blir man ju när det blåser storm och regnar på tvären här!

Sedan tog matlagning och pysslande vid. Till min stora förvåning kom Thomas ner redan vid ett, han hade bestämt sig för att åka och hämta mamma och Anneli. Det var ju väldigt skönt!
Så min dag blev inte alls den lite stressiga dag jag förväntat.


Vi har ätit en hel del. Mammas sillsallad, brunkål och rödkål är ju så himla gott. Lindas saffransbullar tyckte till och med mamma om, hon gillar egentligen inte saffran.. ;) Thomas skinka förstås, Jansson, köttbullar, korvsnuttar, revben och Ris a la Malta. Jag glömde att äta av laxen men det kan jag ju göra i morgon.
För det blev som vanligt en hel del kvar. Det där med att laga lagom mängd är inget jag är bra på, som bekant! Men jag skyller på Daniel som inte var här och åt för tre.. :D

En väldigt, väldigt trevlig eftermiddag och kväll har vi haft!
Fler hundar än människor, storleken skiftar kan man ju säga: Mia Bullmastiff 45-47 kg, Kiara Chihuahua 2 kg..  Älva Storpudel, Melvin Finmix och så tjejligan Ditte, Citrus och Kola som är cairnterriers. Alla höll sig i skinnet vilket faktiskt är ganska grymt med tanke på det egentligen är ganska kaxiga raser vi har - iaf tre av dem.
Nu blir det vila!

God fortsättning! ♥

Detta skrev jag igår - och glömde att posta det. 
Två (eller tre?) glas glögg räckte visst..

onsdag 23 december 2015

God Jul!



Nu har vi förberett så mycket det går inför julmiddagen i morgon. Vi har slagit oss till ro i soffan, Thomas med en kopp kaffe och jag med ett glas glögg - och så smakar vi på Lindas gôrgoa saffransbullar. De var om möjligt ännu godare den här gången! :)

Önskar er alla en riktigt God Jul!

Kommer att sakna er som inte är hemma, men vi får väl fixa en julmiddag till påsk också.. ;)
Sköt om er!

Kramar ♥

söndag 20 december 2015

Kramat


Den här stilige, unge mannen är min härlige son!
I dag var Linda och jag på fika hos honom, och fick några väldigt goa kramar.
I morgon (söndag)förmiddag flyger han iväg på sin drömresa med Mikael och Niklas.
Tre veckor i Thailand väntar, sedan åker han till Sydney och möter Karin.

Hoppas din resa blir den bästa av dem alla, och att ni får det så där
alldeles fantastiskt roligt och underbart!
Älskar dig Daniel, och kommer att sakna dig massor!
♥♥♥

lördag 19 december 2015

Tänkte på Pappa


Linda och jag var på Allum och handlade lite mat i dag. Då fick jag syn på de och mina tankar gick direkt till min goa Pappa. Han är skåning, och en given rätt på det skånska julbordet är inte bara rögad ål, utan också inkokta grisatassar :D

Hittade faktiskt ett bra recept på hur man gör HÄR

Ser väl ok ut, Pappa? ♥♥♥

onsdag 16 december 2015

Here we go again

Mycket riktigt.
Avslag på handikappersättningen, av anledningar som gör att jag just nu fnyser gul svavelrök genom näsborrarna, har svårartad hjärtklappning och jävligt ont i magen.
Tänker inte skriva mer just nu, för det är privat.

Men jag är arg.
Skitförbannad.
Och det är bara förnamnet.

Nu ska vi samla ihop oss.
Kolla vem som kan hjälpa till med vad.
Sedan begär vi omprövning.

Det lär inte hjälpa, men de ska få veta att vi kan vara ganska jobbiga när man behandlar något av mina barn fel..

måndag 14 december 2015

Obehagligt

Usch, det hände en ganska obehaglig sak för en stund sedan.

Jag var på övervåningen och då hör jag hur det rycker ordentligt i vår låsta ytterdörr. Hundarna blev som tokiga, skällde och gnällde. Jag gick ner glatt hojtande: "Jajaja, jag kommer, jag kommer!" Trodde ju att det var Thomas som kom hem på blixtvisit från jobbet och hade glömt nycklarna, det händer då och då. 
Men det var ingen där, däremot var vår lilla kompostgrind (som alltid är stängd pga hundarna) öppen. 
Jag kollade bort mot gångvägen, ingen där. Stängde (och låste) dörren igen och kollade ut mot Tingvallsvägen med det stor ingen bil där och gick till köksfönstren men det var ingen där heller. Då blev det riktigt obehagligt så jag låste överlåset också.
Ringde Thomas och han stod som bäst och lagade en spårvagn... 
Den som ryckte i dörren har naturligtvis hört mig (och hundarna!) och hunnit försvinna uppåt Astervägen medan jag öppnade dörren. Det är ju hus och höga häckar där så man ser ju inget åt det hållet.
Thomas har bilen för ovanlighetens skull, kanske var det därför. Men skumt och mycket obehagligt, för vi har ja det tänt och TV'n på nästan jämt. Och vi har som tur är alltid dörren låst. För fräcka och orädda är de - vi har faktiskt larm också, vilket är tydligt uppmärkt. 
Nu låste jag faktiskt överlåset också. Lite onödigt kanske, men det kändes bättre!

Så håll koll och lås dörrarna..!




Nordisk Juniorvinnare 2015 och tidig julmiddag




Så här ser en nybakad Nordisk Juniorvinnare ut - när hon är ute och busar i skogen med sin matte!
Grattis Mia och Marianne - ni är superduktiga! ♥


Nu börjar det blir lite julstämning iaf. Rimfrosten har lagt sig tungt, och vi har fått bryta loss is från bilfönstren.. ;)

Igår kom Linda, Daniel, Mikael och Mona på en liten julmiddag. Killarna åker ju iväg till andra sidan världen på söndag och Mona firar julafton som med Ronny och Annika som vanligt.
Det blev ett minijulbord med det viktigaste enligt Daniel - skinka, köttbullar, korvsnuttar, Jansson, rödkål, ris a la malta med saftsås, lussebullar och skumtomtar.
Julgranen fick komma fram lite tidigare, och tomtarna också men det känns bara mysigt. Brukar ha lite separationsångest efter nyår - tycker det blir så mörkt och kallt när alla julstakar och röda dukar försvinner - så jag drar gärna ut på det lite.. :)
En väldigt trevlig kväll blev det. De glömda mobilernas afton dessutom. Först hade Mona glömt sin hos sin syster, och till min stora förundran (och förtjusning!) låg Lindas kvar här när Thomas kört hem henne. Så det fick bli en extrasväng :D

Idag blir en lugn dag.
Hjälpmedelscentralen har precis varit och hämtat min arbetsstol. De skulle hämtat den för längesedan men något gick fel i kommunikationerna. Den var go att ha efter operationen, men nu stod den bara och samlade damm. Dessutom finns det säkert någon annan som behöver den.

lördag 12 december 2015

Leabruten

Idag är jag trött och lite sliten, ont i kroppen men på gott humör.
Var med laget i Billingsfors och mötte trean i tabellen, en brötigt, jobbigt lag att möta.
Men vi tvålade till dem med 7-2, mycket skönt!
Men det är en lång resa en fredagskväll, lite drygt 5 timmar ToR, och sedan ska man köra till o från hallen också. Åkte hemifrån kl 14 och var inte hemma förrän tjugo över tolv så det blev en lång dag.

Men när jag kom hem hade Thomas fixat skinkan som vi ska ha i morgon när vi kör en lite tidig julmiddag för Daniel &Mikael som åker nästa söndag, och Mona som firar jul med Ronny & Annika. Han åkte till Linda för att hämta lite penslar och kom hem med tre påsar bullar som åkte direkt i frysen.
Ja, nästan direkt iaf. Vi snodde ett par för provsmakning, och mmm så goda! Hon är väldigt duktig på hembakt och matlagning min dotter! ♥

Nu ska jag åka en sväng till Kvantum och fylla på förråd till i morgon. Sedan tror jag nog att jag klär julgranen och kanske gör Jansson. Kanske.
Och så blir det hockey på TV'n! :)


tisdag 8 december 2015

Julförberedelser

Nu börjas det så smått, julförberedelserna.
På söndag kommer Daniel, Linda och Mikael, min goe extrason hit på en liten förjulmiddag. Lovade Daniel att han ska få lite av det viktigaste, skinka, köttbullar och Ris a la Malta. Janson, korvsnuttar och lite annat gott blir det också och Linda bakar gôrgoa saffransbullar.
Nu är det ju bara en och en halv vecka kvar till pojkarna åker till Thailand. Träffade Mikael på Lundbystrand ikväll, jag var på väg hem efter träningen och han skulle spela en handbollsmatch. Fick mig en go kram, och en liten pratstund. Mysigt, för vi syns ju inte så ofta numera.

I morgon ska jag åka ut och handla, och göra lite ärenden som jag skjutit på. Sedan blir det en sväng till Linda och lämna lite grejor och hjälpa henne med belysningen i julgranen. Sedan blir det hem för att rulla köttbullar och städa. Det får nog bli på tre, fyra kilo färs om det ska räcka fram till jul, så det lär bli en massa rullande.. :)

Nu ska jag fortsätta kolla hockey och handboll...

måndag 7 december 2015

Tacksam

Ibland känns det verkligen som man inte räcker till.
När vad man än säger blir fel. Det spelar ingen roll vad man gör eller inte gör.
Lyssnar man, då är man för tyst, inte intresserad. Säger man vad man tror, eller försöker ge råd eller tips, så lyssnar man inte. Man förstår inte, man är inte lyhörd. Säger man ingenting är man ointresserad..
Ringer man inte, är det fel - men ringer man - då är inte det heller bra.
Blir lite trött på att alltid vara den som tas för given, som man kan trampa på bara för att man är på dåligt humör eller för att man kan.

Då är jag så glad för de som alltid lyfter mig.
Linda, Daniel och Thomas som alltid finns för mig, var och en på sitt eget sätt.
Linda som jämt stöttar och peppar även om hon själv mår skit.
Daniel, med en kram och ett gott leende när man som minst anar det.
Thomas. Min lite puttrige, leende gubbe. Som aldrig någon gång gnäller eller tjurar för att jag inte kan och orkar så mycket som andra. Som alltid, alltid finns här för mig.
Och så Mamma som i hela mitt liv funnits där, även om man inte alltid förstod det.
För mina vänner som är värda sin vikt i guld.
Ni är mitt allt, utan er hade jag inte varit den jag är idag.
Och jag är nog ganska ok iaf
Tack för att ni finns ♥




Bristande respekt för kunder

Jag är som ni vet Viktväktare.
Det är något som verkligen fungerar bra för mig som har lite olika hälsoproblem. Det är dyrt tyvärr men värt det.

Nu är jag och fruktansvärt många dock oerhört besvikna på företaget. De gör en större förändring i programmet, både när det gäller hemsidan, appen och dessutom förändras deras poängsystem. Helt ok, men..
Det har inte funnits någon information om vad som händer, appen och hemsidan krånglar oavbrutet, man får inte svar när man mailar eller kontaktar dem på annat sätt. Det här har hållit på sedan i somras, så det är inget nytt strul. Man tappar sugen, man blir väldigt arg och och besviken, för man betalar ett par hundringar varje månad för ingenting.
Nu skrev VD'n ett ursäktande mail som inte sa något om hur vi ska kompenseras utan han förutsatte mer att vi ska ha tålamod..?!
Fick en betalfri månad men först efter att skrivit flera mail och också skrivit via andra kontaktvägar. Linda har mailat tre gånger och inte fått svar. På hemsidan, Facebook och Instagram informeras det ingenting utan de låtsas som allt är toppen och så lägger vi ut ett recept till..
Det är otroligt oseriöst, men kanske typiskt eftersom det är ett stort globalt företag..
Hoppas att det funkar snart, för nu är det trögt med viktnedgången.

söndag 6 december 2015

Go vinst

Vi vann en go vinst i seriefinalen idag över Stenungsund. Nu är vi i ledningen i serien, och vi får väl se om vi kan hålla den nu. Har en skitjobbig match på fredag mot Billingsfors. Har alltid avskytt fredagsmatcherna i deras hall. Varför kan vi ta en annan gång, vi får se hur det går.

Nu gläds jag åt vinsten efter en härlig match med det här gänget:

Du kan som vanligt klicka på bilden så blir den större :)

fredag 4 december 2015

Helga


Nu har jag varit ute och rest soptunnor två gånger, så jag gav upp lät dem ligga kvar så de inte går sönder. Lade dem bara lite mer "ordentligt" så inte innehållet åker ut.. Bilden är urusel, men ni ser ju iaf.. xD

Sen får jag väl ring If och fråga om detta problem kan lösas via hemförsäkringen...


Än så länge klarar vi oss bra, men det är tydligen lite rörigt på många ställen. Vårt hus ligger ju hyfsat skyddat, när toppen på en bergskulle, mot nordost. Det gör ju att vi är lite skyddade mot västvindarna som nästan alltid blåser här i Göteborg.
Men det är skönt att ha nytt tak, och att vår jättebjörkar inte finns kvar..




torsdag 3 december 2015

Sjukfrånvaro


Har varit väldigt ynklig ett par dagar. Mått illa och känt mig risig sedan i lördagskväll, och i måndags kväll var det dags. Frukost, lunch och middag kom i retur, huvudet kändes som all världens baksmälla slagit till. Idag är det bättre, men är ganska darrig ännu. Tror inte på vinterkräken, utan det var nog något annat.

Så det blir vila från träningen hela veckan. Vi möter Stenungsund på lördag och den matchen vill och kan jag inte missa. Som det ser ut nu så lär det var detta lag vi kommer att slåss om seriesegern med.

Kvällen har varit mysig. Daniel och Linda kom hit,på middag. Vi har suttit och bokat flygbiljett för Daniel, han och Karin har bestämt att han ska ta svängen om Sydney på vägen hem från Thailand. Två veckor blir det förutom de tre i Thaland, och vi fick fixat visum medan vi ändå höll på. Det blir en härlig resa för min son!

Linda fick besked om att hon får hemtjänst. Det var inga problem överhuvudtaget, har bara tagit lite drygt en vecka. Tänk om allt gick så smidigt! Nu ska det bara in lite papper, sedan får hon hjälp med städ och tvätt. Så skönt för henne, nu kan hon kanske orka lite sådant hon tycker om, som att baka lite och laga mat lite oftare.
Det var faktiskt handläggaren på FK som gav oss tipset, vi trodde inte det var en reell möjlighet. Vi trodde att man var tvungen att ta städhjälp privat, och det kostar ju en del. Men det behövdes alltså inte. Smidigt är det också. Numera kan man ändra lite på vad man vill ha hjälp med, inom en ram. Tvätten hämtas av en tvättfirma, så hon behöver inte boka tvätt-tid. Dessutom kan hon få en tid som passar henne.
Ska bli intressant att se hur det fungerar efter ett tag!

Nu ska detta trötta kronvrak maka sig i säng.
G'natt ♥

söndag 29 november 2015

Snö!

1:advent och Gorm gormar

Har fått upp julgardiner i vardagsrummet och ställt upp julstakarna i fönstren. Helt plötsligt blir det liksom varmare och lite ljusare - inne..



För ute är det ett vidrigt väder: storm, regn, hagel och tom åska. Meteorologerna säger att Gorm, som stormen heter, uppgraderats till orkan i Danmark. Den ska dra in snart över Västkusten, men enligt prognoserna ska den gå något söder om Göteborg. Helt ok, för vi har haft ett ruskigt väder större delen av dagen och kvällen. I morgon ska det bli bättre, hoppas på det!

Har röjt ur pannrummet också. Vi har det som torkrum för tvätt, pantflaskerum , krukor och lite av varje, nu ska det fräschas upp. Det behövs för morfar hade sin verkstadsbänk där med massor av små hyllor och skåp. När vi tog bort dem i samband med pannbytet, blev det en hel del hål kvar i väggarna och Thomas tänker fixa till dem och lite puts som lossnat. Sedan tar vi någon av alla färgnyanser vi har i burkarna och målar väggar och tak - ska bli spännande och se om det blir ljusgrått, duvblått, mörkgrönt eller kanske tom vitt.. ;)
Vi får se!

lördag 28 november 2015

Mustaschkampen

Så här fina var mina gubbar idag efter att ha vunnit mot Öckerö med 10-1.
Tittar man noga ser man att alla har mustasch, som en del fick kämpa hårdare än andra att odla fram.. ;)
Alla spelare hade dagen till ära svarta tröjor med mustaschtryck på. Vi (de) fick ihop en fin summa som sattes in på Cancerfondens konto.
Jag sysselsatte mig under fotograferingen med att hjälpa till med en av motståndarna som drog ett korsband, stackars kille. Hoppas det inte blev så illa som det verkade!

Mina goa gubbar!

Blöt

Alltsåatteeeee....

Hur kan man bli blöt under jackan när man går ut med hundarna?
Jag menar, jag har faktiskt lärt mig att regnet kommer uppifrån, men jag tror att alla har fel.
Här i Fräntorp regnar det på tvären och underifrån.
Det vet jag alldeles säkert.

Det är 1:a Advent på söndag.
Någon har glömt att tala om det för vädrets makter.
Julkänsla?
Nix..

Jag fortsätter med min nostalgikväll, Tango & Cash på tv-skärmen.
Med levande ljus och en saffransbulle.. :)


Bildresultat för tango and cash

torsdag 26 november 2015

För två år sedan


I dag för två år sedan var jag nervös.
Jättenervös.
Och ganska rädd också.
Låg och tittade på mina fötter och undrade om de skulle finnas kvar i morgon..
Hur jag tänkte då vettetusan, det kan ha berott på medicineringen jag fick inför mitt dubbla höftledsbyte. Ni som känner mig och kan mina äventyr, vet att jag och starka mediciner har en förmåga att ge väldigt underliga effekter.
Någon gång under natten innan operationen frågade jag nattsköterskan varför jag inte fått prova ut nya fötter. Hon förklarade tryggt att mina fötter skulle finnas kvar och att höftlederna var av "one size modell". Tror inte jag berättat detta för ens Thomas, Linda eller Daniel - det var lite pinsamt och jag förträngde det nog i medicindimmorna veckorna efteråt.
Veckorna efter var mest som ett töcken. Fick fina piller som inte bara tog bort de värsta smärtorna utan också försatte undertecknad i en någorlunda behaglig dimma..

För en vecka sedan var jag på tvåårs-besiktning och läkaren var mer än nöjd. Käppen finns kvar för balansens skull (tyvärr fick jag ingen ny hjärnprotes), rörligheten är mer än förväntad. Fick order om att inte använda hela rörligheten, risken finns för subluxation eller luxation, men den är mycket liten. :) (Subluxation betyder att leden hoppar ur och sedan i ledskålen igen, luxation att den hoppar ur men inte i igen)
Som ni ser på bilden är det rejäla doningar de satt i. Trådarna fick de sno runt eftersom jag frakturer i lårbenet. Pga det fick jag bara ligga i drygt två månader, bara toabesök och försiktiga korta promenader runt i rummet med kryckor och lyft vänsterben.
Jag blev alldeles oerhört ompysslad av Thomas och Linda, de servade med mat och godis. Daniel kom så mycket han kunde, men han jobbade och dessutom fick han ju sin första egna lägenhet ett par veckor innan jag opererades så han hade fullt upp.

Den här fina bilden fick jag med mig hem i förra veckan. Som ni ser är inte proteserna likadana, det beror på att jag är med i en studie där de testar två likvärdiga proteser, men de har olika längd. Fördelen med den korta är att om man skulle behöva byta protes om en massa år, finns det friskt lårben att använda och chansen att lyckas med ett byte till är större. Eftersom de vill göra jämförelsen så precis som möjligt fick jag operera båda höfterna samtidigt. Det gör man inte annars.

Jag är väldigt tacksam över att få den här chansen, av flera skäl. Dels slapp jag att göra två operationer på ett år, och får jag en fantastisk uppföljning under 10 år som jag inte skulle fått annars.





Tycker väldigt mycket om mina nya, fina reservdelar som gör att jag numera kan gå rak, 
flytta fötterna mer än 10 cm i taget, jag har lika långa ben, jag kan sova på mage, 
Jag kan komma upp från golvet utan hjälp, det känns inte som benytorna skrapar mot 
varandra varje gång jag rör på mig.
Jag är smärtfri i mina höfter och det trodde jag aldrig jag skulle få uppleva igen.


lördag 21 november 2015

Australien, läkarbesök och terror


Veckan har varit en blandad kompott.
Daniels fina Karin har åkt iväg till Australien på några månader. Vi kommer sakna henne väldigt mycket, för hon är verkligen jättego. Att Daniel är ganska deppig är ju lätt att förstå. Men han åker iväg tre veckor till Thailand över jul och nyår med några kompisar, så då försvinner lite tid.
Och förhoppningsvis är hon tillbaka snart.
Hoppas att du får en jättehärlig resa, Karin! ♥

Linda har fick träffa sin läkare för sista gången och det blev ett väldigt bra möte. Lite rekommendationer, justerat läkarintyg, recept och lite annat gjorde att det åtminstone kändes lite bättre. Han rekommenderade att Linda ska testa efterföljaren, han har fått ett gott intryck av honom. Det är bara att hoppas att det är så. Det är en del på gång som gör att läkarens inställning är extremt viktig, kunskapen om sjukdomarna kan han läsa in sig på.
Hon har haft en annat möte i veckan som också verkade positivt, besked kommer hyfsat snart. Dessutom skickade hon in det nya läkarintyget till FK. Nu är det upp till dem att bevisa att de inte gör allt för att avvisa ansökningarna om Handikappersättning, utan faktiskt finns till för att hjälpa dem som behöver. Men man undrar ju, när handläggaren rekommenderar försörjningsstöd (socialbidrag) innan ansökningen ens är lämnad..
Fan tro't...

Vi har haft två goa segrar i innebandyn under veckan som gått. För tillfället leder vi faktiskt serien, men vi byter nog plats med tvåan innan helgen är över. Men det är långt kvar, och jag tror att vi kommer att ligga i topp när säsongen är slut.

Terrorattentatet i Paris och bomben på det ryska charterplanet har rört upp mycket känslor hos människor naturligtvis. Hos mig också. För det är väldigt skrämmande att det faktiskt kan hända Linda och mig när vi åker till Allum idag. Eller Thomas på jobbet. Eller Daniel när han åker på semester om en månad. Men jag slås varje gång något sådant händer hur fruktansvärt hur folk i allmänhet, och en del journalister i synnerhet, tappar all känsla för källkritik och bara sprider en massa dynga, obekräftade rykten, påhittade utsagor och fördomar. Det verkar som de inte har en aning om att internet inte är en källa till sanning och noggrann efterforskning, utan man måste kolla upp det man allt skriver först, precis allt. Facebook, Twitter och Instagram svämmas över av en massa falska artiklar, flera år gamla artiklar, bilder som egentligen visar något helt annat..
Visserligen scrollar jag ju förbi det mesta som är länkat, det är ju mest skräp. Problemet är ju att en del sväljer allt och länkar vidare. Och så sprids osanningar, överdrifter och rykten helt vilt i en rasande fart..

Det verkar också som allt sunt förnuft och mänsklighet bara lämna insidan av skallbenet på en del, och ersätts av en brunsvart sörja. De skrämmer mig nästan mer än Daesh, för de har ingen agenda utan hatar bara allt som inte passar dem. De har inte kommit lika långt i terrorn, men de är på god väg, en del av dem. De bränner ner byggnader som påstås ska bli asylboenden och det är bara tur att ingen har dött ännu.
De är exakt likadana som Daesh, men på andra sidan. De har ingen medmänsklighet, de hatar bara. Ingen intelligens, ingen kunskap. De tar rätten att skada andra bara för att man inte tycker som de.
Precis som Daesh.
Otäckt.
Men jag tänker inte ge efter för rädslan och fördomarna.
Aldrig.
Då vinner de.
Och det får inte hända.



Vår pelargon på trappan blommar för fullt i slutet av november. Men nu tror jag att den kommer att ge upp, första ordentliga frosten kom i natt. Kanske kan jag nu får plantera ljungen jag så gärna vill ha över vintern? Om det fortfarande finns att köpa.. ;)

lördag 14 november 2015

Terror

Det är fruktansvärt det som händer nu.
Men.

Glöm inte att:
Religion, hudfärg och ras dödar inte
Det är fanatiska extremister av alla sorter som dödar i terrordåd.
Inga andra.





tisdag 10 november 2015

Så trött

Just nu är jag så trött, kroppen känns som betong, ömmar och värker och i skallen är det bara en tuggummiliknande, dunkande, seg massa. Har sovit dåligt ett tag, vilket nog mest beror på frustration, oro, ilska och funderingar. Linda's problem med underbar läkare som slutar och oron hur hon/vi ska hitta en ny, Försäkringskassan som mest verkar anse att de som söker hjälp är mest till besvär, funderingar runt vår underliga syn på människor som behöver hjälp och stöd i allmänhet och gamla, sjuka och flyktingar i synnerhet. 
Tycker det är obehagligt och skrämmande med allt hat som kommer till ytan. Jag förstår mekanismerna, men kan inte acceptera det. Aldrig.

Stannade hemma från träningen ikväll, kroppen sa helt enkelt ifrån. Vi vann en fin vinst i helgen igen, väldigt skönt. Tror att det börjar sätta sig i laget, de börjar hitta varandra och komma på strategier som verkar fungera. Framförallt inställning har tagit stora kliv, väldigt bra.

Och så ett himla gott tips! Som viktväktare letar man ju hela tiden nyttiga, poängfattiga godsaker. Och Linda, som är superbra på att testa nytt, rekommenderade Skånemejeriernas Yoghurtkvarg. Den är laktosfri och sockerfri. Har varit lite tveksam, men idag köpte jag ändå en burk, Tahitivanilj. "Råkade" doppa fingret och smak.. Himmel och pannkaka så gott! Linda har testat jordgubb/lime och ananas/kokos också och de är nu ett frukostvalet nummer ett för henne. Hon äter med havrekuddar och lite frysta bär och tycker att hon står sig bra på det. 
Jag tänker testa med ett tärnat äpple med lite kanel i kväll som mellanmål..
Och nej, detta är inget sponsrat inlägg ;)





måndag 9 november 2015

Sex månader

I övermorgon är det sex månader sedan Fred och Dippen fick somna in.
Det är så tomt och vi saknar dem så mycket. Jag kommer på mig ibland att leta efter dem, och släpa fötterna utefter golvet när jag grejar i köket så  jag inte trampar på Freddan.
Fick en en flashback idag när jag försökte få tjejerna att inse att hundar faktiskt måste gå ut i trädgården och göra ifrån sig ibland - även om det regnar. Dippen vägrade gå ut om det ens kom en droppe, man fick lyfta ut henne. Var man inte snabb nog liksom rann hon upp för trappan till sovrummet och kröp in i transportburen vi har där.

Nu gör Ditte och Citrus likadant..
Ditte går ut på plattgången, trippar fram och tillbaka utefter gräskanten, blänger på mig, sedan på gräset och så på mig igen. I bästa fall gör hon några rejäla skutt, landar i bersån och trippar sedan mycket försiktigt ut på gräsmattan, förmodligen bara på yttersta klospetsarna. Sedan snurran hon på typiskt Dittevis fem varv, fortfarande på tåspetsarna, innan hon hittar rätt plats och gör ifrån sig på rekordtid, sedan avslutar hon med en tjurrusning in.
Citrus smyger ner för trappan, ställer sig på nedersta trappsteget, vänder ryggen åt gräsmattan och försöker blänga ner min motståndskraft. Hon ser egentligen ganska rolig ut, hon sticker liksom fram nosen, viker bak öronen och blir alldeles avlång - hon tycker nog att hon ser alldeles väldigt ömklig och snäll ut..
Mer än en gång har jag lämnat dörren ett ögonblick, bara för att upptäcka att trädgården är tom och mina pimpinetta tjejer försvunnit upp i sovrummen - utan att göra ifrån sig.
Fjantfior. ♥

Fred, Dippen och Ditte
(Citrus kröp som vanlig under stolen , då kommer hon närmast när det vankas något gott.)



lördag 7 november 2015

Dags för Ättestupan igen?

Det finns en legend/tradition att man förr i tiden kastade sig utför Ättestupan när man var gammal eller sjuk och inte klarade sig själv. Man kunde också kastas.
Det kanske är dags att införa den seden igen?

För nu börjar gamla dagars fattigvård komma tillbaka. Den som sa att i första hand ska anhöriga ta hand om gamla och sjuka, eller sockenkyrkan som skulle uppföra en fattigstuga, dit gamla, sjuka, vanföra och tiggare fick bo och klara sig bäst de kunde.

Med tanke på hur stat, landsting, kommun och Försäkringskassa behandlar de som är funktionshindrade, sjuka eller "bara" gamla så är väl det en berättigad fundering.

Att någon som är sjuk, har det som tidigare kallades sjukpension, måste använda färdtjänst för att ta sig till Socialkontoret lämna kvitton för mediciner, färdtjänst och läkarbesök en gång i månaden för att få försörjningsstöd är ju inte klokt. Borde inte sjuk/aktivitetsersättningen tillsammans med bostadstillägg vara så hög att den når över Riksnormen (existensminimum)?

Att ha ett sjukt barn som behöver övervakning i hemmet 24/7 för att överleva, är ju i sig fruktansvärt jobbigt. Att sedan samhället bestämmer sig för att dra in assistenterna för familjen är ju helt absurt. Inte nog med att föräldrarnas situation blir helt oacceptabel - hur ska de kunna sköta resten av familjen och sina jobb om de måste övervaka sitt barn hela natten? Att det dessutom gör att människor förlorar sina jobb är ju också helt tokigt. Nu får en situation där föräldrarna blir sjukskrivna och assistenterna arbetslösa. Dessutom - vart ska barnet ta vägen? Institutionerna finns ju inte längre...

Nu skyller många politiker (och andra) på flyktingsituationen. Det är ju så dumt att det finns inte på kartan. De här problemen började långt innan flyktingkrisen. Det som är så patetiskt är att mer eller mindre alla politiska partier följer strömmen och gör ingenting, absolut ingenting åt problemen.

Jag har röstat på Socialdemokraterna i hela mitt vuxna liv.
Men jag tror inte jag kan göra det längre.
Fast jag vet inte vilket annat parti som står upp för vanligt folk, för gamla, för sjuka, för låginkomsttagare.
Inget tror jag.

tisdag 3 november 2015

Fantastiskt ljus

Linda var ute och tog bilder häromdagen på den fantastiska himlen. Inga filter eller redigeringar,  det såg faktiskt ut så här!

Ja just det ja

Glömde ju berätta om chokladen.
Vi har hela köksbänken full av kexchoklad, miniToblerone, mjölkchoklad och en fin chokladask från Anton Berg.
Himla bra när man viktväktar.
Eller inte.

Linda, Karin och Lindas bästa kompis Emelie var på Halloween på Liseberg. Det hade visst varit väldigt kul, trots att det var två (!!) timmars köer. Linda är som sin mamma i en sak, och det är att vi aldrig, verkligen ALDRIG, vinner på lotterier och liknande. Men lite måste man ju spela - försöker man inte, vinner man ju garanterat aldrig.
Vi skojade innan om att hon var tvungen att vinna en chokladkaka för att jag skulle komma och hämta dem efteråt. Och eftersom hon är en mycket välartad dotter, som trots att hon är vuxen fortfarande (eller äntligen?) gör som mamma säger kom hon hem med choklad.
Mycket choklad.
Åtta kilo..
8!!
Fyra stjärnvinster blev det, och eftersom jag sponsrade fick vi ju en del. Ganska mycket faktiskt, för varken hon eller Daniel kan ju äta kexchoklad...
Men det gör gärna Thomas.
Och jag.
Men nu får min obefintliga karaktär visa framfötterna, det ska inte ätas.

Nästan inte iaf.


måndag 2 november 2015

Nu så

Nu har vi fiber - som fungerar :)
TV'n och bredbandet har funkat utan avbrott hela helgen, box installerad och nya funktioner undersöks. Våra streamingtjänster funkar och vi har nog tillgång till de flesta av min älskade sambos sportkanaler. Thomas var inte jätteglad idag iofs, för han hade inte fått Viaplay att funka i natt, men efter en koll så tror jag att fel inloggning och ett tillfälligt fel i sändningen ställde till det. Jag hoppas på det iaf!

Vi vann en go seger med Zenith igår, äntligen föll bitarna på plats, både spel och inställning. Domarna är ett problem, men det vet vi ju tyvärr. Domarbristen gör att de får döma i för höga divisioner, och det blir ju sisådär. De gör ju sitt bästa men det blir lite tokigt ibland. Som tur är går det åt båda hållen.. Men det är samma för alla, fokus på vårt eget gör att vinsterna kommer att fortsätta.

Nu är det dax för lite mat. Thomas har just gett sig iväg till jobbet och jag tänkte gå lös på Citrus med saxen. Får se hur långt jag kommer :)

fredag 30 oktober 2015

Världens bästa Pappa!

Världens bästa pappa fyller jämt idag!
Önskar att jag hade kunnat komma och knacka dig på ryggen och lämna den största av buketter. 
Nu går ju inte det men jag skickar en ännu större i tanken.

Hoppas ni får en fantastisk dag, du och Elisabeth 
Puss och kramar ♥

Och av bilden att döma har ni ju det ganska fint.. :D



måndag 26 oktober 2015

Det kommer mera

Litet uppehåll igen. Har haft en dela att göra, men största anledningen är nog en sanslös trötthet som ramlat över mig. Fick föraning om en förkylning, lite feber och sedan var det borta. Men efter det har jag haft huvudvärk som inte släpper, ont i kroppen och som sagt en grym trötthet.
Men det vänder snart igen :)

Om inte annat för att jag får tokutbrott på vår fiberanslutning.
Vi skrev ju på kontrakt för 1½ år sedan.
Och sedan har vi väntat. Och väntat. Minimalt med information, eller ingen alls. Si och så många procent av hushållen i vårt område måste ansluta sig. Si och så många  procent för att vi ska betala en lägre summa, annars blir det en högre. Massor av samtal från många, och så äntligen i våras - nu kör vi igång!
Och sedan - ingenting.
Samtal igen, och så får vi reda på att en markägare krånglar (det visar sig senare vara kommunen), men det ska snart vara klart.
Och så äntligen - nu är det dags. Det börjar grävas, läggas ner fiber, man kollar var fibern ska gå in i husen.
Frågar efter tidsplan, för man har ju 3 månaders uppsägningstid på parabolerna.
Nja, alltså atteeeee... Under hösten någon gång. Typ.
Jaaa, äntligen! I torsdags fick vi brevet i lådan - på onsdag kommer de och sätter in mediaboxen!
MEN de borrar inte i eternit. OK, men det kunde ni väl sagt med en gång tycker ju jag då - det var ju ett halvår sedan ni var och tittade?! Det var inte vi, fick jag till svar. Det var de som gräver...
Suck.
Skulle få samtal i fredags från någon chef, För vi behöver veta om de gör något överhuvudtaget, eller om Thomas måste gissa sig till vad som behövs för borr för att borra hålet i väggen. Och ska vi köpa ett plaströr av obekant dimension för att dra igenom fiberkabeln. Och silikon för att täta runt hålet. Sedan skruva i några skruv i nämnda vägg för att sätta upp en skyddslist som tydligen var väldigt viktig att den skulle monteras rätt. De ville på fullt allvar att vi skulle ta ner eterniten...
För det är så farligt med eternit att man inte ens vågar stoppa i ett plaströr i ett färdigborrat hål i en vägg med eternitplattor, och lägga en sträng med silikon runt hålet. Och sedan skriva i några skruv i en skyddsplåt..
Missförstå mig rätt: Jag har absolut respekt för att de inte vill göra detta.
Men. Jag har påpekat vid flera tillfällen att vi har eternit på väggarna, men det skulle inte vara några problem. Att komma någon dag innan och tala om att det inte funkar är inte ok.
Nu kommer CHEFEN hit kl 13.00 och kollar. Tror det är fjärde gubben nu.

Samtidigt händer detta:
Göteborgs Energi grävde av vår fiber innan den ens är igång.
När jag hämtade posten (med brevet om installationen) i torsdags stod det en grävmaskin och satte skopan exakt i samma hål som som knutpunkten till fibern i vår gata ansluts. Jag sa lite skämtsamt till mannen som stod bredvid att "Ni får vara rädda om vår alldeles nya fiber" Han tyckte att det var inget de behövde bry sig om..
Grävmaskinisten såg kabeln, den var täckt med illgul varningsplast, men det hjälpte inte. 10 minuter senare var kabeln avgrävd.
Undertecknad hade då redan ringt fiberföretaget och Göteborgs Energi.
Mannen på fiberföretaget har ingen aaaning om att vi har gasledningar och att de är i bruk.
Göteborgs Energi har ingen aaaaning om att det finns fiber nedgrävd, men anser att det ska grävmaskinisten vara vaken för.
Anar ni kanske nu vart jag vill komma?

Jag är sååå trött på inkompetenta människor som inte bryr sig om vad de gör...

Nu har jag blivit lovad att det ska vara klart på onsdag, men jag undrar jag...

Kl 13.30
Och nu har CHEFEN varit här. Långa förklaringar om saker jag kunde upplyst honom om, och instruktion om att det ska borras i 45 graders vinkel (annars går fibern av), fick borr, silikon och en metallskena som ska upp sedan. 
Vet att det blir gjort ordentligt nu, för Thomas gör det.
Sedan får vi se om de klarar resten.

fredag 16 oktober 2015

Finbesök

I förrgår hade vi finbesök. Daniel, Karin och Linda kom hit på middag. Väldigt mysigt, vad jag älskar de där ongarna! Blir glad i hela kroppen när vi sitter och småkäbblar.
Daniel hade hämtat sin nya bil och den är fin med "extra-allt". Lite avundsjuk är man ju, men vi har ju Gamla Bettan. Hon får puttra på ett tag till.
Hoppas jag.

Annars är det lugnt. Känner mig lite trött och har ont lite här och där, men det ska ju vara så på den här modellen. Det blir nog bättre snart. Ska på tvåårskontroll för höfterna de närmaste månaderna, gånglabbet först och sedan röntgen, bentäthetsmätning och läkarbesök nästa månad.
Det ska bli intressant att se hur det ser ut nu. Har av och till lite problem med smärtor i vänsterbenet, men annars funkar det väldigt bra. Lite mer balansproblem än före operationen, men det beror ju på trafikskadan så det är ju sas som det ska. Får försöka lägga på en rem men träningen, men det går lite si och så med den. Balansen mellan nacke och höfter är lite svår. Tar jag i för lite blir det inte bra med benen, för mycket - ja då pajar nacken/armarna/ryggen. Men det funkar ganska bra ändå.

Nu ska jag fortsätta vila, har skallebank modell jättestor.



söndag 11 oktober 2015

Skallebank, repekt och nidbilder

Det det där med Facebook. Det ger en väldigt mycket glädje, är ett bra sätt att hålla kontakt med familj och vänner. Och hitta gamla, kära vänner som man tappat kontakten med. Men det har ju sina baksidor också.
Har faktiskt plockat bort några vänner. Det känns ledsamt, för det är människor jag tyckt om och haft roligt med tidigare i livet. Och det känns inte bra.
Men jag vill inte ha nidbilder på andra människor på min tidslinje bara för att de har en annan hudfärg, politisk hemvist eller religion. Jag vill absolut inte se filmer där människor halshuggs, dränks eller på andra sätt dödas bara för att misskreditera ett helt folkslag eller religion. Jag vill heller inte se texter där det anses vara ok att våldta, döda eller misshandla andra människor av samma anledning. Eller att det är helt ok att människor behandlas illa och sämre bara för att de är gamla, sjuka eller funktionshindrade.
Förstå mig rätt. Jag är av den åsikten att alla ha rätt till att tycka vad de vill. Jag är också fullt medveten om att inga "sidor" är mer oskyldiga än andra. Och det skulle jag kunna skriva hur mycket som helst om.
Men.
Jag vill inte ha skiten i mitt vardagsrum.
Jag vill ha samma rättighet som dessa människor kräver.
Att ha min åsikt.
Att människor har i grunden ett lika värde, oavsett färg, religion, nationalitet, funktionshinder ålder eller sjukdom. Att det är ens egna handlingar mot andra, mot djur, mot natur som styr vem hur man ska ses
Respektera det.
Tack

Bildresultat för vänskap över gränser
Foto: Dimitri Otis / Alamy
Tillbaka till vardagen igen :)

Matchen igår blev känslomässigt lite jobbig, det var ju första gången som jag mötte Frölunda Ibk som lagledare i ett annat lag. Det var roligt att träffa gamla vänner som jag inte sett på ett tag.
Matchen blev en konstig historia. En väldig "snäll" match med domare som tyvärr blåste sönder den fullständig. Det skapade osäkerhet och tillsammans med allmänt gnäll och halvtaskig inställning från några, ska vi nog vara glada att vi vann den med två mål. Man kan inte bara ställa in skorna på plan och förvänta sig att de gör jobbet själva.
Bara andra matchen i serien, och med lite attitydförändring så kommer det att bli kanonbra.
Stora glädjen idag var att Daniel kom ner en stund och tittade, trots att han var trött efter att ha lämnat blod. Det betydde mycket!

Missade nog en tablett eller två igår, och effekten av det ihop med Frölunda Kulturhus trappor och långa korridorer får jag sota för det idag. Skallebank modell större baksmälla och kroppen känns som jag gått genom en mangel.
Men lite vila och en liten tur på motionscykeln så ska det nog släppa. Någon gång.
Idag blir det en liten sväng till Kvantum med Linda, en stunds matlagning och sedan vila i soffan. Igen. Vilket jag är ganska trött på.
Kommer orken tillbaka ska jag ta ett tag på Citrus, hennes päls är alldeles för lång.

Annars får det bli i morgon.. ;)


fredag 9 oktober 2015

Tacksam

Jag gjorde ju en mammografi för 2½ vecka sedan, och det är ju alltid lite nervöst innan svaret kommer.
Glömde ju att berätta att svaret kom redan i början av förra veckan.
Grönt ljus, inget hittat.
Man blir lika lättad varje gång.

Bildresultat för glad brev
Bild från internet

Så skönt

Så var det igång igen.
Viktväkteriet.

Var lite orolig för det blev ju en guppig start, med landgång och chokladmoussetårta på fredagen och öl och lite slarvmat på lördagen.
Men det funkade iaf, -0,4 kg denna vecka vilket gör -1,3 på två veckor.
Nu ska jag försöka få i mig ordentligt med vatten, har svårt för den biten.
Och så får jag släppa glassen i nyponsoppan ett tag. ;)

Men det finns ju äpple, kanel och vaniljkvarg..


torsdag 8 oktober 2015

Yippeee - eller inte..

Det finns människor som just nu är frustrerade, arga och oroliga för landets tillstånd.
Nej, det handlar inte om flyktingar, krig, naturkatastrofer eller svält.

Det handlar om den egna plånboken. Att de kanske ska betala en en hundralapp eller två mer i skatt på sin låga inkomst på över 50 000:- i månaden.
De är alldeles väldigt oroliga över att pensionärer och de med sjuk/aktivitetsersättning (dvs sjukpension) ska få lite mindre skatt.
Men vet ni.
Jorden går inte under.
Ni kan fortfarande köpa er fina bil för en halv miljon eller mer, bo i lyxiga hus och åka på fina semestrar.

Det kan inte de som redan kämpar för att överleva. De gamla och de som råkat bli sjuka eller skadat sig allvarligt.

Lite fakta:
En person som tjänar 8 300 kr/mån (det är vad du får i aktivitetsersättning om du är 25 år) av arbete, betalar 1138:-/mån i skatt. Är du sjuk/pensionär får du är äran att betala 1941:- mer i månaden, alltså 803:- mer. Per månad. 9363 kr per år. Mer.
Nu är det ju också så att är du frisk och har en så låg inkomst kommer du säkerligen öka den. Och skulle du då tjäna tex 20000:- får du som jobbar betala 4386:-, den som är sjuk/pensionär betalar 5934, alltså 1548:- mer i skatt varje månad. Det är alltså 18576:- om året mer i skatt
Om man nu bortser från att den som är kroniskt sjuk kommer aldrig att kunna öka sin inkomst.

Det har tagits ett beslut om att pensioner och sjuk/aktivitetsersättning ska ökas med hela 0,7 %. Hurra, tänker ni - det blir ju bättre!
Njaä, inte helt. För någon med 8300:- betyder det 58:- Men man får inte det heller. För att om du inte har tillräckligt hög ersättning får du inte en krona. Ingenting.
En pensionär med garantipension får hela 7899:- (ogift) och betalar 1109:- i skatt, "bara" 81:- mer än den som jobbar. Och får inte en krona i ökning.
Och skulle du få något så minskar bostadstillägg, livränta, änkepension, eller annan ersättning lika mycket.
Hurra.
Typ.

Så nu får de som redan försöker bestämma sig för om de ska köpa mat, mediciner eller gå till doktorn fortsätta fundera på vilket de ska välja.
För pengarna räcker inte till både mat och mediciner.
Kanske de ska strunta i läkarbesöket, för de kan ju ändå inte hämta ut medicinerna..

Kanske kommer ett inlägg om hur det är att försöka söka handikappersättning för merkostnader i samband med funktionsnedsättning så småningom.
Det är nämligen inte gratis att vara sjuk som många tror.

Vi gjorde en uträkning (alla kvitton finns, har kvittona försvunnit tog vi inte upp det) på merkostnader för ett år. Det måste man om man ska söka handikappersättning, förstås.
Den täcker det nödvändigaste, ingen lyx, inga nöjen, inga kläder, inget godis, ingen fika. Vi har räknat ut vad det kostar för en frisk person, och fått fram mellanskillnaden. Det handlar om de nödvändigaste medicinerna, specialkost, läkarbesök, kostnader för läkarintyg, färdtjänst.
47 144 kr per år.
Mer i kostnad.
47 144 kr per år för att du är sjuk/funktionshindrad.
3 928 kr i månaden utöver det en frisk person behöver lägga ut varje månad.

Sedan behöver man vara frisk för att vara sjuk. Det förväntas att du ska göra stora uträkningar med massor av insamlad fakta, du ska motivera varje post, du ska få tid tid läkarundersökning för läkarutlåtande (där utgifterna måste styrkas). Du ska ringa runt, maila och leta kostnader, fakta, söka kontakt med FK, vänta på tid, vänta på besked. Det tar många timmar och mycket kraft. Skapar mycket ångest och oro.
Och sedan får man göra om alltihop igen ett eller ett par år senare.

Så visst är det synd om de som måste betala en hundralapp eller två mer i skatt.



tisdag 6 oktober 2015

Helsingborg, hemmavinst och inkilning

Helgen som var blev intensiv. Har vilat ett par dagar, för ben och nacke gjorde sig påminda ordentligt och tröttheten lade sig som ett tung täcke över kroppen. Men nu börjar det bli bättre igen :)
Och det var väl värt obehaget, för en väldigt bra helg blev det.

I fredags åkte Linda och jag till Helsingborg för att hälsa på pappa och Elisabeth. Det var väldigt längesedan sist och de åker ju snart till Kanarieöarna, så det gällde att passa på! Meningen var ju att Thomas skulle följa med, men han däckade med en tokigt jobbig huvudvärk. Daniel kan ju inte komma från jobbet så tidigt på dagen så han kunde inte heller följa med.
Hursomhelst, vi hade en väldigt trevlig eftermiddag. Bilresan blev ganska stökig, med flera större störningar så bara att ta sig till stadsgränsen tog en halvtimme. Mycket trafik hela vägen sedan men det flöt iaf.
Väl framme blev vi som vanligt serverade väldigt god mat. Den här gången blev det till min glädje en landgång som vi fått förut, den är så otroligt god, med lax, räkor och annat gott. Det allra bästa var att den kunde fås gluten- och laktosfri så också Linda fick njuta. Till fikat blev det en glutenfri, fryst moussetårta, så himla god den också.
OM det bara hade gått att skära upp den.
Utan att ta fram yxa och motorsåg.
Elisabeth ska inte lyssna på damerna på Kallis mer som bedyrade att det räcker att ta den ur frysen när man sätter på kaffet. För om det är så, måste de brygga en jäääääla massa kaffe. För jag hackade, sågade, slet, massakrerade och svor  kämpade med denna isklump tills jag till sist kom igenom.
- Jag vill ha en liten bit sa Elisabeth.
- Du får två, sa jag. Stora.
Men det hörde hon nog inte för vi skrattade så tårarna rann.

Denna fantastiska utsikt har de från sin balkong!

Dagen efter var det så äntligen dags för seriestart i innebandyn. Det har varit en lång, intensiv försäsong som har gått bra. Men nu är det allvar, nu ska det omsättas det vi tränat på.
Och det gick sådär. Vi vann visserligen med 5-1, och det var aldrig några problem egentligen, men..  Jag tror vi spelade kanske inte den sämsta, men nästan den sämsta matchen sedan jag kom med i laget för två månader sedan. Inte direkt nervöst, inte lojt heller, men definitivt ingen skärpa. Några gnällde onödigt mycket på domarna (som iofs inte heller hade någon lysande dag precis) och på det vinner vi definitivt inga matcher. Tränarna och jag lär nog inte behöva säga så mycket, killarna var ganska förbannade på sig själva efter matchen. 
Men vi vann och det är bra så.
På kvällen hade killarna fixat med årets inkilning. De var väldigt snälla mot mig, så jag utsättes inte för några svårare prov. Förutom det att det finns en affär på Kvilletorget som jag inte kommer att handla på mer. Vi nya delades nämligen upp i två lag som skulle utföra vissa uppgifter. Den stackars killen som jobbar i en viss livsmedelsaffär där, kommer nog inte att glömma mig i första taget. Här kommer en lätt bedagad, något äldre kvinna med käpp och lägger upp följande på varubandet:
En banan, ett paket kondomer och ett paket med trosor.
Den stackars killen, som var ca 20 år, fick en ansiktsfärg som pendlade mellan högröd och rosa och stammade fram: Var det bra så?
Jag kom först då på att situationen kanske var något udda, så jag sa att:
- Jag ska inte ha det själv, jag håller på att inkilas av ett herrlag i innebandy.
Vilket kanske blev ännu lite mer - udda..
Hör då ett frustande bakom ryggen en och där står en man som ser ut som han satt något i halsen. Han kämpade hårt med att låta bli att skratta, men det gick ju sådär.
Började ju förstås att skratta själv, pekade ut genom fönstret bakom kassören, där ett par av mina killar stod och flinade. Då lättade det lite för den stackars pojken och karlen bakom mig kunde äntligen få utlopp för sin glädje..
Vi hade en väldigt rolig kväll, hyfsat lugn för att vara en inkilning.
Jag känner mig verkligen välkommen till det här laget och klubben, de är härliga allihop.

Långt blev det, och längre skulle det ha blivit om det inte vore för att jag måste fixa lite sallad innan träningen.
Bilder får det bli en annan gång :)

onsdag 30 september 2015

Blodmåne

Natten till igår var det hel månförmörkelse och samtidigt var månen som allra närmast jorden samtidigt som den var full, Supermåne. Månförmörkelsen kallas Blodmåne är ganska häftig. Det är ganska långt mellan gångerna, nästa är visst i oktober 2033. Vi hade sådan tur att det var kanonfint väder så man kunde följa den helt. Jag låg i sängen och tittade, klockan 4.47 var det hel månförmörkelse och det höll i sig i ungefär en halvtimme. Så dags hade jag somnat, fick kämpa hårt sista stunden ;)

Bildresultat för blodmåne göteborg
Så vackert!
Bilden lånad från nätet

Bildresultat för blodmåne
Så här såg det ut i de lika faserna, men bilden är från nätet
Jag var för darrig så mina bilder blev bara suddigt blurr
Det blev ingen innebandy för mig i söndags, men killarna skötte sig och tog hem segern med trygga 10-2. Lite mer fokus och det hade blivit många fler mål fick jag höra, men det var ju bra så.
Det känns skönt inför seriestarten på lördag!

Idag har Linda varit här och lånat tvättstugan. Jag hade träning, men vi hade gott om tid att umgås också. Trivsamt!

lördag 26 september 2015

Baciller eller något

Det blev ingen kräftskiva idag. Kände redan igår att näsan var tät, kroppen värkte och skallen också. I morse hade febern kommit. Inte mycket alls,  men eftersom två av de andra gästerna är infektionskänsliga var det bara att ringa återbud.
Trist, för jag hade sett fram emot att träffa allihop.
Men vi fick mysa till det hemma istället, Thomas och jag.  :)


Får se hur det blir med matchen mot Falkenberg i morgon. Vi har en träningsmatch mot dem (som jag väldigt, väldigt gärna vill vinna!!), men som det känns just nu blir det nog inget för mig. 

Det viktigaste är att vi är krya på fredag, då bär det iväg till Helsingborg. Vi ska äntligen hälsa på hos pappa & Elisabeth. Det var jättelänge sedan vi träffades och jag saknar dem så mycket. Och dessutom har de lovat oss landgångar - vi har fått det förut. Jag lovar, det är de godaste landgångar som finns!

Nu ska jag klå lite folk i Wordfued, sedan blir det nog sängen. :)