fredag 29 september 2017

Bävar lite

Det är ganska otäckt faktiskt.

I morgon ska vi spela match i Alingsås. Det är ju bara roligt, och förhoppningsvis får vi med oss 3 poäng hem.

Men förberedelserna är inte roliga. I morgondagens Göteborg måste vi planera för hur en kille i vårt lag ska kunna följa med. Hade det varit en vanlig dag, hade jag hämtat honom halv tolv.
Men vi får ändra planerna. Han bor nämligen exakt där NMR, nazistgruppen som ska demonstrera, ska starta. Polisen har redan börjat spärra av, lappar har delats ut i brevlådorna om vad som gäller för de som bor i dessa kvarter. Spårvagnshållplatsen dras in från kl 10.00, trafiken med bussar och bilar redan kl 9.00.
Min vän ska ta sig ut ur sitt hus trygg och någorlunda säker. Så han får ge sig hemifrån redan vid halv tio, kanske tidigare och ta sig hem till oss. Vi vet inte när de här idioterna samlas, och när motdemonstranterna från bla AFA dyker upp. De är ju inte ett dugg bättre.
Min vän är mörkhyad, och då ska man inte bo där flera hundra, kanske tusen nazister taggar upp för en demonstration som de anser ska gå på helt andra ställen än den de blivit anvisade...

Man önskade ju att motdemonstrationerna kunde bestå av tysta människor i många led, som står med ryggen åt nazisterna för att visa sin avsky.
Eller att alla helt enkelt hållit sig undan demonstrationsvägen så de kunde gå där och skrika & vifta utan publik. Helt ensamma, med bara poliser som kantar deras väg.
Men det är en dröm vi nog inte får uppleva i morgon.
Jag hoppas bara att inte det blir många skadade oskyldiga och poliser.
Om demonstranter och våldsamma motdemonstranter bryr jag mig inte, de kan gott ha det.
Vill helst att de ska låsas in och att man sedan slänger bort nyckeln.

Tänker att det är skönt att de allra flesta ändå är goda människor, som bryr sig om och respekterar varandra.
Utan att bry sig om färgen på skinnet, religion, sexualitet eller härkomst.
Vi tar tillbaka rätten till vår vackra flagga och låter den symbolisera fred, frihet, demokrati, yttrandefrihet, respekt och kärlek.



Önskar alla en god helg! ♥




Hundar alltså

Våra hundar är ju självklart det goaste som finns, med alla sina olika egenskaper. 



 Ditte, som i sin truliga grinighet är den mest tillgivna man kan tänka sig. Sitter nedanför trappan till övervåningen och ylar när husse vaknar - för hon har helt enkelt ingen lust att gå upp och säga hej. På promenaderna går det i låååångsaamt, ända tills man vänder och ska gå hem - då är hon först. Och så självklart om det finns något ätbart - då blir det fart i benen!


Citrus som vid tio års ålder fortfarande vispar runt som om hon vore en valp, hon låtsas vara rädd och undergiven - men det är bara första klassen skådespeleri. En liten kaxig dam är hon, som har koll på det mesta


Och så nytillskottet Ella, som skäller på allt och alla (även om det är mycket bättre nu), tycker allt nytt är läskigt - tom en kruka i trädgården kan bli utskälld om den varit ouppfostrad och flyttat på sig. Men ändå lyckas hon vara tuff och framåt. Hon älskar att mörda foppatofflor, och en av skatungarna börja minsann bli en vän. En liten fotslickare och gosegris är hon också.

 Sova i soffan är skönt. Och kan man inte nå mattes tumme 
(jodå, hon gillar fortfarande den!)...
...kan man ju sova med tuggbenet i munnen.. 😍

Värme

Det har varit några sköna dagar den senaste veckan, med temperaturer upp till 20 grader. Med tanke på hur sommaren varit, får det väl räknas som sommarvärme.. 😉

Thomas började klippa gräsmattan för förhoppningsvis sista gången den här sommaren, och det gick ju bra. I fem minuter. Sedan sa vår klippare oooiiiirrp, oooooiiiirrrp och så var den tvärdöd. Den har tjänat oss väl de åtta år vi haft den, för våra första år i Fräntorp var det tufft att vara gräsklippare. Vi hade vad som brukar kallas för en eftersatt trädgård, med buskar, tuvor, nässlor, tistlar.. Gräs fanns det inte så mycket, mossa desto mer. Men vi tänkte att om vi klipper envist och hyfsat ofta, så kommer nog gräset tillbaka och det andra som vi inte vill ha försvinner. Och minsann blev det inte så!
Vi har ju haft hjälp av ett antal hundar som grävt lite också (väldigt bra för att får bort mossa!)
Hursomhelst, min sambo fick hastigt och mindre lustigt åka iväg och köpa en ny, något vi hade hoppats skulle vänta till våren.
En sådan här stilig blev det, en med sladd den här gången också.



Idag har Linda och jag varit ute på Hyllis och fixat lite. Det är sista veckan och hon har verkligen fått sålt mycket. Ni som inte vet vad Hyllis är, ska veta att det är en himla bra uppfinning!  Man rensar sina skåp och garderober och prismärker det. Sedan hyr man en hylla och en klädstång på Hyllis och åker dit & lämnar det man vill sälja, och åker hem igen. Hyllis säljer dina saker, fixar till i hyllorna och håller koll. Vill man, kan man fylla på med fler varor efter hand. När man tycker att det räcker, städar man ur sin hylla och så sätts pengarna in på ditt konto. Ett fantastiskt enkelt sätt att sälja sina grejor på, istället för att ha ett bord på en loppis där man måste stå en hel dag.

Lindas hylla på Hyllis
Foto: Linda

Till sist!
Grattis till min syster Marianne, som hämtade hem en ny bil idag. Nu ska hon förhoppningsvis ta sig fram på grusvägarna i härrydaskogarna i höst och vinter!

onsdag 27 september 2017

Naglar

Numera ståtar jag med väldigt vackra naglar! Linda har ju älskat allt som har med naglar att göra länge, och har gått hos nagelskulptris i flera år. Men det är dyrt.
Nu har hon tränat ett bra tag på att göra egna naglar, och har börjat våga göra på mig och några i omgivningen. Hon är superduktig, verkligen. Får ta det lugnt, hon är ju sjuk, men att kunna göra det här - och lyckas så bra - betyder ju förstås väldigt mycket för henne.

Titta här får ni se!

Så här snygga naglar har jag idag - cromenaglar minsann! De skifta i grönt, blått och lite lila, helt beroende på hur ljuset faller. SÅ läckra!! 😁😍


lördag 23 september 2017

Kunde inte låta bli

Hittade den här "sur-listan! hos Annika i Reston, och kunde ju bara inte låta bli..
Den är ju lite annorlunda 😊

Obehagligaste jag vet: Att bli instängd, tex göra en MR eller CT. Eller åka hiss - isch!

Absolut inte min killtyp: De som tycker de är Guds gåva till kvinnan, och bara lyssnar till sin egen röst. De som aldrig ser insidan, utan bara skalet.

Äckligaste mat jag vet: Ostron, och sådant som är "slemmigt" i konsistensen. 

Blir arg på: Fördomsfulla människor, som inte ser egenskapen och bemötandet hos andra, utan bara kön, ras, härkomst. Människor som inte kan se andras behov, bara sina egna

Sämsta bok jag läst: Vet inte, brukar inte läsa färdigt om jag inte gillar dem, max 100 sidor - gillar jag den inte då, slutar jag. 

Något som får mig att byta radiokanal: Programledare som skriker, tex när de sitter och ska berätta saker och går upp i falsett för de tycker de själva är så roliga

Sist jag ville ta till knytnävarna: När en man(?) stod och skällde på sin fru i mataffären för hon hade tagit fel märke på såsen...

Sämsta serien jag nyligen sett: Samma som med böckerna -  gillar jag inte första avsnittet tittar jag inte mer

Fulaste plagg jag vet: Jeans där linningen hänger så halva rumpan syns

Äckligaste drycken: Genever

Sämsta karaktär i film eller TV-serie : De flesta i Twin Peaks (den första - den nya har jag inte sett)

Det skriker jag när jag blir arg: Jävlahelvetsskiitfaaan.... 






fredag 22 september 2017

En månad går fort

Rackarns så fort tiden går ibland. Det har varit en del att göra, både hemma och med innebandyn och jag har varit ordentligt trött.

Har fått börja med astmasprayer och allergipiller eftersom det visade sig att jag har kronisk astma och är allergisk mot mer grejor än vad jag visste om. Det kan ju förklara varför jag har varit så himla trött och sliten sedan nyår, varit "tungandad" och sovit dåligt.
Nu kommer jag väl bli ännu tröttare medan kroppen vänjer sig vid medicinerna (har somnat två dagar i rad mitt på dagen, sittande rakt upp i soffan.. 😂) men det ska väl snart vara bättre.

Annars är det trädgård, staket, hundar och innebandy som tar upp all tid. Vi flyttar runt möbler, Linda hjälper till att passa Ella, Daniel & Karin har varit på middag så det är fullt upp! 😀


Den 15 september kom det ett oväder som hette duga. Det började störtregna, åska och sedan kom det hagel, massor av hagel. Stora som lillfingernaglar var de. Som tur var var Thomas hemma, för det korkade igen i stuprören. Han rensade och kånkade hinkvis med hagel - det blev en rejäl hög på mer än 1 x 1 meter och några decimeter hög. Många fick översvämningar i sina källare här, men vi klarade oss bra.


Våra buskar och blommor fick mycket stryk men det finns ändå en hel del kvar att njuta av. Ringblommorna och dahliorna växer fortfarande, och min fina ros har satt nya knoppar! Hoppas att några hinner slå ut innan hösten kommer på riktigt.
Grönsaker och bär har det inte blivit mycket i år. Krusbären blev inte många - och de som kom blev aldrig mogna för skatungarna älskade dem! Har ett par påsar rabarber, och lite vinbär i frysen, och igår plockade jag upp den gula löken. Det blev inte många, och de var små för jag fick ner dem alldeles försent. Mina två (!!) isbergssalladshuvud klarade inte hagelstormen, och vitlöken kom aldrig upp.
Näst år ska jag plantera tidigare och mer, så får vi se.
Vitlöken ska ner i höst, och till våren ska jag nog plantera hallonbuskar i krukor, kanske björnbär också. Tomater måste det bli förstås.
Det är roligt att drömma - men stackars Thomas får nog bygga fler planteringslådor om det ska bli av.. 😂


Ella fick åka bil hem till Linda häromdagen. Det är inte långt, men hon klarade resan dit och hem utan att bli bilsjuk, så nu får vi träna mer och längre sträckor. Förhoppningsvis ska det gå bättre nu. Hon är en liten raring, den här tjejen! Mjuk och go och mysig, lite ängslig och försiktig, men så rolig!
Hon är lite misstänksam mot nya människor, men det släpper efter en stund. Mest ovana tror jag.. 😊

Nu ska hundarna få mat, och jag ska fixa lite inför seriestarten i morgon.