Vintern kom

I söndags kom så vintern på riktigt. 20, kanske 30 cm snö på två dagar, och jag har skottat. Och skottat.
Även år gäller strategin: fem cm åt gången. Annars orkar jag inte, det blir alldeles för tungt.
4 gånger blev det följaktligen, och så rejält med flis på trottoaren.
Vi villaägare i Fräntorp är bra på att hålla rent, annat kan man säga om Göteborgs stad. Först i dag, 3½ dygn efter snön kom, visade de sig en sväng här. Plogat och fixat gångbanor och cykelbanor har de inte gjort ännu, men de hällde ut lite flis.
Lite.
Typ en meter mellan kornen, det syntes inte ens. Jag tror jag gjorde av med mer runt vår tomt, än vad de strödde ut på hela Tingvallsvägen.
Så det kommer att vara snorhalt på gatan ett bra tag.

Annars har det varit lugnt och skönt.
Vi hade match i lördags, som vi vann komfortabelt.
Linda kom hit i söndags, och så skrev vi ihop det lilla vi hade till FK och ett brev till Lindas läkare.
Idag (dagen efter brevet till FK skickades, kom journalerna från Gottfries..  VI får använda den i omprövningen sedan. När det var klart, fikade och mös ihop det lite.

Idag var det 5-års besiktning av mina höftleder, och det gick bra. Olika typer av röntgen, lite kläm, drag och vrid och sedan fick jag "Med beröm Godkänt" Skönt! 😃

Min utsikt från köksfönstret

Så här ser det ut i trädgården just nu.

Thomas har skottat gräsmattan som vanlig,

så våra kortbenta slipper släpa magarna i snön 

(och vi slita med snöbollarna under nämnda magar..)

Det är vackert!

Och ok - när man är på insidan.. 

Vilda Hilda, varm och rosig efter snöskottning 😂

Mums

Kanske inte så nyttigt, men mmm så gott! 😃

Brev igen - till fel adress

Mycket riktigt, idag kom det här, adresserat till mig, trots att Linda bett att de ska skicka posten till henne:

Vad jag tänker om allt det här är inte tryckbart. Jag kommer att skriva det sedan, när Linda fått igenom sin rätt till sjukersättning.

Men tills dess väntar jag, och låter er dra egna slutsatser om vad som händer i vårt trygghetsnät. 

Kram

Hårdnackad handläggare

Man blir bara mer och mer förundrad.
Försökte få tag i handläggaren på FK i onsdags, men hon svarade inte. Talade in ett kort meddelande där jag berättade att vi håller på att samla in alla de uppgifter hon och FMR anser att inte finns.
Tex:
- Journaler från Gottfries, skickas via posten och tar några dagar
- Anteckningar från AF som måste beställas från något ställe någonstans - de är skyddade av GPR och datainspektionen så man måste skicka in ett medgivande först, tar någon vecka
- Anteckningar från tidigare handläggare på FK - hon kollar inte upp något
- Utvidgat läkarintyg med kompletteringar från Lindas läkare på Närhälsan - hon har möjlighet först 1 februari. Funkar så där bra eftersom vi måste skicka in allt på måndag den 28/1 alltså om fem dagar varav ingen jobbar och posten inte delas ut två av dem. och det är ju bra om hon hinner skriva ut det också.

Ringde till kundservice på FK förstås.
Och får återigen bekräftat att där förstår de inte varför inte Linda få bifall. Den här handläggaren sa rent ut att han godkänner alltid de som har ME, för deras sjukdom är svår - och kronisk.. Han loggade att jag sökte HL när vi pratat färdig, han gav mig råd vad vi skulle fokusera på och sa att anstånd får man ju nästan alltid när man kan visa de omständigheter vi kan.

FYRA minuter efter vi slutat ringde HL... Hon sa att "hon kommit in sent". Mmmhmm..
Och så sa hon att hon inte ger anstånd för hon anser inte att det kommer att förändra något.
Då tappade jag det nästan, men lyckades faktiskt hålla lugnet.
Jag undrade vad hon grundar det på, vi har ju det de begär på väg in.
Men hon ansåg inte att FMR hade gjort några större fel, iofs missade de huvudsjukdomen, medicineringen, att det är kroniska sjukdomar, de har nog missat resten av sjukdomarna också. Tex IBS, EDS...
Frågade om det verkligen är någon idé att skicka in något överhuvudtaget, eftersom hon inte kommer att ta någon hänsyn till det. Då blev hon ganska upprörd och tyckte inte att självklart ska Linda få möjlighet att komma komplettera - det har hon rätt till..
Suck..
Hör hon inte själv hur urbota dumt det här är?

Familjemiddag och Lite mosig

Daniel och Linda kom hem på middag i lördags. Jag gjorde "Marianne's fläskfilégryta" och vi åt semlor. Daniel berättade om utbildningen han började på idag. Det är IT- programmering/säkerhet som han ska testa på för att senare i höst ev börja på YH-utbildning. Han har sökt polisutbildningen också, men är inte helt säker på vad han ska välja. Vi får se vad som händer.
Vi hade en väldigt mysig kväll tillsammans hela familjen, det blir ju inte så ofta vi träffas alla fyra (fem egentligen, Karin kunde inte vara med i kväll).

Annars känns hjärnan just nu mest som ett överkokt blomkålshuvud eller något.
Tankar, funderingar, fakta, telefonsamtal, namn och fraser susar fram och tillbaka som eldflugor en mörk natt.

Dagen började med telefonsamtal, långa!, från olika handläggare på FK, bla den som nu ska avslå eller kanske förhoppningsvis ändra åsikt och tillstyrka, Lindas sjukersättning.
Att åsikterna är mycket skilda på FK är att uttrycka sig milt. Av tre olika personer jag rådgjort och bett om hjälp av, har ingen uttryckt sig på samma sätt, eller haft samma funderingar som den HL Linda fått.
Tänker inte gå in på det så mycket just nu, orkar helt enkelt inte.
Har i vilket fall pratat med Lindas läkare, Arbetsförmedlingen (två samtal), flera samtal till olika personer på FK, beställt telefontid till Gottfrieskliniken till i morgon bitti.
Var hemma hos Linda när vi pratade med hennes läkare, och vi passade på att kolla igenom papper och fundera på hur vi ska formulera vår mening till HL.

Vi hann faktiskt att sätta upp nya gardiner hos Linda också. Det blev väldigt fint!

Träning var det på kvällen som vanligt på måndagar. Roligt, bra fart och en hel del glada skratt, huvudet fick vila en stund. Väl hemkommen möttes jag av hundar som anser att de inte fått mat på en vecka eller så. Dessa utsvultna stackar har nu fått mat, varit ute i trädgården och drar nu högljudda timmerstockar bredvid mig i soffan.. 😂
Nu är det dax att krypa till sängs, förmodligen ringer telefonen i tidigt.
Det är fullständigt ok, jag hoppas de här samtalen ska kunna vända skutan åt rätt håll..

Arg & ledsen

Visst är det fantastiskt att Sverige har en myndighet som botar sjuka i en allt snabbare takt? Och dessutom ritar anpassade jobb på väggen och delar ut?

Visste ni inte det? Jodå, så är det!

I dag står det i flera stora dagstidningar att sjuktalen är ner på historiskt låga nivåer.

Jag vet inte om det använder handpåläggning eller telefonhealing, men något liknande måste det ju vara.

De nekar nämligen svårt kroniskt sjuka sjukersättning och sjukpenning, trots att behandlande läkare och Arbetsförmedlingen bedömer att de att efter behandlingar, utredningar, arbetsprövningar, rehabutredningar, arbetsträningar mm finns det ingen möjlighet att den sjuke ska klara ett arbete. Trots alla dessa långa utredningar (ofta tar det flera år) får de avslag.

Det ska till ännu mer, vad är svårt att veta. 
Som knorr säger FK att man kan ta anpassat arbete (alltså ett hittepåjobb) Vilken arbetsgivare anställer en kroniskt sjuk person som bara kan arbeta korta stunder, kanske inte kommer på två veckor och dessutom ha mycket anpassade arbetsuppgifter??Försäkringskassan kanske?

FK anser också att sjukdomen inte är bestående, stadigvarande, livslång, osv - alla möjliga varianter finns.

Vad de sjuka ska leva på tills de blir friska om 5, 10, 20, 50 år är inte deras problem säger FK. Det finns andra lösningar. Försörjningsstöd, alltså socialbidrag rekommenderas.

Alla dessa människor hänvisas till en oändlig kretsgång av ansökningar, överklaganden, avslag och måste ha försörjningsstöd om de inte har en partner eller föräldrar som kan försörja dem.
Det kostar pengar som de inte har, och det kostar samhället stora pengar.

Ni förstår ju själva att de allra flesta av dessa människor önskar naturligtvis inget annat än att få vara friska, arbeta och njuta av livet.

Nu är de beroende av nära och kära för att ha bostad och mat, och få hjälp med alla procedurer i olika instanser. Har de inte den möjligheten blir det försörjningsstöd, då kan de inte får juristhjälp, utan måste klara allt själva. Hur orkar man det när man är svårt sjuk?

Jag tycker det är direkt pinsamt att vi i vårt land inte ska kunna ta hand om våra sjuka och funktionshindrade på ett värdigt sätt. Ingen väljer att ha det så här, ingen.

Det är skamligt att de som redan har det tufft, ska bli behandlade så illa.

Jag förstår verkligen inte.

Nu kom brevet

Nu kom brevet Linda väntat på.
Förhandsbeskedet från Försäkringskassan om sjukersättningen var negativt. Handläggaren säger att hon kommer att avstyrka sjukersättning.
Och jag måste säga att beslutet är väldigt konstigt formulerat. Försäkringskassan har glömt, förträngt eller helt enkelt missat att huvudsjukdomen är ME. Istället utser hon inflammatorisk systemsjukdom och Fibromyalgi som huvudsjukdomar, och då är det inte så konstigt att hon inte får ihop symptom och diagnoser. Hon & FMR menar att Lindas huvuddiagnoser inte kan ge de svåra symptomen.
Nej, det är klart att det inte går ihop - de glömde en sjukdom, enkelt och bra.
Sedan har de missat att hon äter medicin för sin inflammatoriska systemsjukdom, FMR menar att hon inte gör det, då kan hon inte vara så sjuk.
Det ena efter det andra.

Nu får jag ringa henne och kolla vad det är hon vill att vi ska komplettera, och få henne att förstå de stora fel som står i Försäkringskassans och FMR's bedömning.

Fortsättning följer.
Ge mig styrka.
Typ.

Röran fortsätter

Nu fortsätter röran runt valet, inte helt oväntat. Vänsterpartiet kräver respekt för att släppa fram Löfvén vilket ju är självklart. Men vi kan väl hoppas att de kan förhandla fram något.
En regering med Moderat, KD med stöd av SD är skrämmande. Med en blå/brun röra är risken stor att alla vi med funktionshinder och kroniska sjukdomar behandlas ännu sämre än vad vi gör idag.
Att jämföra V och SD är som att försöka likställa bananer och citroner. De är gula frukter, sedan finns det inte många likheter.
Jag hoppas det kan lösa sig till på onsdag, men jag är osäker. Hade ju hoppats att det skulle vara klart idag, för det här är ju ohållbart.
Såpan rullar vidare..

Dålig

Min älskade Linda har det jobbigt just nu. Igen. Men sådan är ju hennes sjukdom, hon kommer i skov (krascher) när hon gjort för mycket, fysiskt eller psykiskt. Och ibland kommer de ändå, utan att vi riktigt vet varför.
Jul och nyår är ju mysiga helger, men också ansträngande, även om vi i vår familj alltid tar det lugnt. Två middagar på jul, och så nyårsafton - det blir för mycket.
Nu ligger hon hemma med hög feber, hjärntröttheten är total och hela hennes kropp "värker sönder".
Jag åkte hem och hämtade småttingarna idag, och lämnade matlådor, så hon förhoppningsvis får i såg något.

Lite svårt att se kanske, men det ligger faktiskt

tre hundar och knôr där! 😍

De som klankar ner på kroniskt sjuka & funktionshindrade i allmänhet, och de med ME, Fibromyalgi, reumatiska sjukdomar och annat liknande i synnerhet, är välkomna hem och möta min dotter när hon inte har sina bättre dagar. För det är så det är, här tänker vi inte på sämre dagar, utan är tacksamma för de bättre. 

Just nu känns det som att villkoren för de kroniskt funktionshindrade bara försämras för varje dag, varje vecka. Ersättningen (om de ens får någon) urholkas, de beskattas högre än alla andra, väntetider till läkare blir längre, Försäkringskassan blir allt svårare att ha att göra med.

Vart är vi på väg egentligen? Hur kan någon tycka det är ok?

Min vackra Linda! Egentligen skulle jag 

lägga ut en bild på hur du mår idag, så folk förstår.

Men det här är också DU, när du fått på dig 

"ansiktet" en lite bättre dag.

Älskar dig

Men nu igen..

Det är ju så himla käckt att man kan fotografera av inköpslistan som hänger på kylskåpet.
Det blir ju lätt och smidigt..
Typ.

Andra gången på en vecka...

Bra dag

Det blev en fin dag idag!

Släpade mig likt en zombie ur sängen i morse, allt före klockan 11 är ju alldeles för tidigt för mig. Nu var det andra dagen på raken som jag kravlade mig upp halv nio, så det var lite segt..

Vi hade ett rejält manfall i laget den här matchen, därtill bara en målvakt - som dessutom inte tränat med oss sedan lucia. En av de båda tränarna kom hem kl hal åtta i morse efter en månad i Thailand. Ganska strongt att ställa sig att coacha laget, flygresan tog 28 timmar..
Så förutsättningarna var inte maximala.
Men det är ju oftast då laget sträcker på sig och bara kör. Vinst med 8-2 känns ju som en väldigt bra start på 2019!

Och inte  blev det sämre när jag kom hem och fick veta att Marianne och Mia tog en grym 6:e plats på tävlingen (Rallylydnad Avancerad, My Dog 2019) idag! Makalöst bra gjort! 💗

Kontakten mellan de här två stjärnorna är verkligen inte att leka med!

Fantastiskt att se! 

Bilden stal jag mycket fräckt från Mariannes Facebook.

Annica Andersson tog den.

My Dog 2019

Det var några år sedan jag var på My Dog senast. Först kom trasiga höfter och innebandy i vägen, sedan har innebandyn krockat nästan varje år.
Men år var det dax igen. Linda, hennes väninna Emelie och jag åkte dit i morse och hade en väldigt trevlig dag. Massor av härliga hundar förstås, jag mötte flera gamla bekantskaper.
Bla träffade jag Kim, Ellas kennelmatte. som inte själv ställde ut idag så hon hade tid att prata en stund. Ella's mammas matte var där också, hon hade med sig Ella's halvsyster, en jättesöt tjej som såg ut som Ella fast en storlek mindre.
Linda hittade sin nya favoritras (tror iofs inte att hon sviker chihuahuorna) Den heter Amerikansk naken terrier, även om jag gillar det engelska namnet mer på den ursprungliga rasen som har päls: Rat Terrier..

Bild lånad från internet

Vi tittade på uppvisningar av skyddshundar och en väldigt imponerande show av hundpolisen. Jag klappade på cairnterrier förstås, västgötaspetsar, eurasier, staffar, pudlar, en enorm berner sennen, och en nästan ännu större mastiff.

Men den finaste av dem alla var den här underbara knäppisen. Vi fick se henne och Marianne göra debut i den avancerade klassen i Rallylydnad. Syrran var inte jättenöjd, men jag är väldigt imponerad. De är superduktiga, och att allt inte funkade berodde nog på Mias höglöp..

Denna väldigt söta Mia hittade vi på mässan

Hon släpper aldrig Marianne med blicken, 

en riktig mattegris är hon!

Tack Emelie för den fina bilden!

Första natten

Jodå, jag somnade gott till sist. Sov för första gången på väldigt länge 4 timmar i sträck!
Men det tog en stund, hade lite svårt att hamna i rätt läge så att säga. Den gamla sängen hade liksom en grop i mitten och när jag skulle vända mig till sidan i den tog jag hjälp av kanten för att dra mig runt. Glömde av att det är en ny säng - utan kant, drog mig på samma sätt till sidoläget och höll på att rasa i golvet. För det första så fick jag ju lite mer fart, och sedan är det ju en tjock madrass som ger efter i kanterna i den nya, så det blev nerförsbacke på fel ställe liksom..
Jag lyckades låta bli att ramla i golvet och skrämma slag på min stackars sambo och hundarna, som satt och kollade på hockey i vardagsrummet, rakt under mig . De hade troligtvis svimmat av skräck, det hade varit väldigt många kg Lisbeth som brakat i golvet. 😂

Förövrigt har det varit en ganska lugn dag, lite planering inför innebandyn. Vi hade äntligen en riktig träning, det behövdes inför matchen på söndag.
Efter det har det varit en skön kväll i soffan med gubbe och hundar.

Längtar lite efter våren, och de här.

Ny säng

Har sovit sämre än vanligt de senaste månaderna, varit väldigt värkig.
För att Thomas ska kunna sova lägger jag mig i balkongrummet, då kan jag läsa eller titta på tv och snurra runt i sängen utan att väcka honom. Det var Lindas gamla säng, och den hade många år på nacken nu. Thomas sa för några månader sedan att han tyckte att jag skulle köpa en ny, så Linda och jag åkte ut till Mio på Black Friday-rean. Fick tag en väldigt fin (och skön!) säng till halva priset, perfekt.
Idag kom den hem, och jag har provlegat den. Himla skön! Upptäckte att den onda punkten, typ som en bula, inte sitter i min rygg utan var en fjäder i den gamla sängen som putade upp...
Så det var nog behövligt med en ny, även om jag tycker det är onödiga pengar.

Kommer nog att sova gott inatt!

För övrigt har vi haft en riktigt skön slappardag, kollat på film och nu är det JVM-match. Det kan ju bli en tidig kväll, vi får se... 😉

Gott Nytt 2019

Gott nytt år!

Nyårskvällen blev en mysig tillställning. Thomas var ledig, Linda, Mona och Anne kom på middag, och vi hade det som vanligt väldigt trevligt.
Avslutade med JVM, där juniorkronorna vann sin match.

Men så var det det här med fyrverkerier..
Vi har ju stora problem med Ella pga att hon blev så skrämd av smällare när hon bara var fyra månader. Några (förlåt) idioter till grannar smällde av fyrverkerier på midsommaraftons kväll, först en gång och sedan 35 minuter senare ytterligare en gång till. Vi hade ju ingen aning om vad som var på gång, så vi var ute i trädgården med hundarna. De vuxna hundarna sprang in men Ella.. Hon fick fullständig panik, rusade runt helt okontaktbar. När vi till sist fick tag i henne var hon helt vettskrämd. Hon lugnade dock ner sig och hade det stannat där så hade kanske inte konsekvenserna blivit så svåra. Efter en stund gick vi ut i trädgården, vi trodde att det inte skulle smälla mer, men så blev det ju inte.
Nu sitter vi här med en alldeles underbar hund, vänlig, glad och fantastiskt rolig - men rädd för allt och alla. Hundar, människor, höga ljud - allt är mycket skrämmande. Och hon passerar panikläget nästan direkt. Något bättre har hon blivit, men långt ifrån bra.

Tråkigt nog lät det nästan tredje världskriget stundtals, redan före kl 23 fick vi sätta på tv och dra ner persienner för Ella och Ditte blev oroliga. Jag hoppas, hoppas verkligen att det blir bättre nästa år när man nu måste söka tillstånd för att få smälla - men jag tror inte det..
Folk är dumma i huvudet på riktigt och bryr sig inte det minsta om konsekvenserna, varken för vilda djur eller tamdjur. Varken när det gäller skrämselfaktorn eller de faktum att massor av djur blir förgiftade varje år av resterna av fyrverkerierna.
Min yngsta syster har en vacker, snäll kungspudel. Älva har Addisons sjukdom, vilket gör att om hon blir uppskrämd kan hon dö av en kortisolkris. Älva är paniskt rädd för smällar och dunder, hon försöker krypa under soffan, sängen, springa över bord och gömma sig under soffdynor. Nu blev hon inte sjuk inatt, men Anneli har haft det tufft.

Så jag välkomnar tillståndstvånget och hoppas innerligt för djurens skull att det kommer att fungera.

Nu ser vi fram emot 2019 med glädje, och hoppas att alla får hålla sig friska, nå sina mål och drömmar och att Lindas sjukersättning går igenom!