tisdag 26 februari 2013

Nåja

Resan till Lidköping gick ju bra, fint väglag och inte mycket trafik. Matchen glömmer vi.

´
Kola och Rollo på marsvinsjakt hemma hos Linda :)
 
Annat? Tja, solen skiner över Göteborg och avslöjar mina otroligt smutsiga fönster. Får hoppas på plusgrader så jag kan ta hand om den OCH bilen, som är lika skiten. Under tiden blir det persienner ner och blunda när man går till Gamla Bettan.. ;)
Nu är det dags för promenad med syrrans två busar, de på bilden ovanför. Mina fyra vägrar att gå ut innan Thomas vaknar i eftermiddag. De kommer ner när jag gör min frukost, när mackan är uppdelad på fem och uppäten piper de upp för trappan och lägger sig hos honom igen. Slöfockar och myspysar är de allihop :)
 
Ha en go dag i solen!
 

lördag 23 februari 2013

Som vanligt

Den stora tröttheten sätter in.
Säsongströttheten. Den som kommer varje år i slutet av en säsong. När viljan och ambitionen att allt ska fungera, och fungera bra, börjar tryta. Inte viljan, men orken. Tröttheten som alltid beror på att för få gör för mångas jobb.
Byter några ord med en av mina "gamla" killar. En fantastisk lagspelare, en otroligt duktig individuell spelare. Hans klubb plockar in honom som tränare och coach i snart sagt alla ungdomslagen. Han orkar inte, vill inte. Men kraven är så stora, han "får" inte säga nej. Han har jobb, han är bara 20 år och ska få det stora livspusslet att gå ihop. Det är inte lätt när kraven blir för stora.
Någonstans har det gått väldigt fel. Klubbarna lever på de ideella insatserna. Men de som ställer upp blir färre och färre. Och tröttare och tröttare.
Det är illa, för de mindre klubbarna blir mindre och färre. Och de stora blir bara större. De får sponsorer, intäkter. Och de kan också plocka upp de mer resurstarka föräldrarna. På så sätt "tar de hand om" talangerna, för de har mer att erbjuda tränare och föräldrar. Och eftersom de har resurserna kan de driva lag högre upp i serierna, och kräva mer av dem som vill spela.
Och de små klubbarna blir fattigare. Och färre.
I "bästa fall" blir de farmarklubbar som lever kvar om de ställer upp på de storas krav.
Är det så vi ska ha det?
Är det så vi vill ha det?

I morgon åker vi till Lidköping och försöker sno åt oss tre poäng.


onsdag 20 februari 2013

Nästa offer

Då var det Daniels tur att sänkas av influensan. Tredje dagen av hög feber, frossa och alla de andra symptomen som brukar dyka upp. Och en sjuk man är en otroligt sjuk man. Say no more.

Jag hoppas stilla att det är samma influensa jag haft, annars ligger jag ju pyrt till. Håll en tumme för att jag ska klara mig, har ingen lust att slåss med en till..

Efter den senaste matchen i Div 1, är det klart att vi är tillbaka i tvåan nästa säsong. Inget oväntat, men lite surt iaf förstås. Men vi ska spela de sista matcherna som om vi kan vinna serien och sjunka med flaggan i topp, det är helt klart. På söndag åker vi till Lidköping och försöker ta några poäng. Med tanke på hur vi spelade mot Lerum ska det inte vara omöjligt.
Det händer en del i klubben just nu, men inget jag skriver om här. Men tankarna flyger och far och vi får se vad som händer.

Har inte så mycket att skriva om idag, är fortfarande väldigt trött och sliten efter förra veckans influensa. Var iaf hos sjukgymnasten igår, och fick faktiskt en månads träning till. Det ska bli skönt, den här månaden utan träning har sänkt kroppen ganska ordentligt. Värken är inte att leka med just nu. Får försöka hitta en motionscykel som inte kostar skjortan, men som ändå går att justera så att jag kan sitta ordentligt. Inte en helt lätt ekvation.. Har ingen lust och ingen möjlighet att lägga 5-7000 kr på en motionscykel.. :/

Som ni hör är humöret inte så värst idag, så jag lägger ner skrivande. Åker och rastar syrrans hundar, sedan drar jag något gammalt över mig när jag kommer hem.

Ha en go dag därute! :)



lördag 16 februari 2013

Lördag


Kvantum, Munkebäckstorg!
Ganska trång, men otroligt bra personal,
bästa affären i sta'n :)
 
 
Seg dag idag, precis som jag trodde det skulle bli. Är nog inte helt kry ännu, blev helt slut efter matchen igår.
Vilket väl inte är så konstigt. Vi mötte ett av seriens bästa lag, hade bara 2 femmor och en ombytt målvakt som extra, två killar var krassliga. Och ändå hämtar vi upp ett tremåls underläge, och ett fyramåls underläge..!? De är helt sanslösa, mina gubbar. De slutar aldrig spela, hur jobbigt det än är. De tjafsar inte till sig utvisningar, de gnäller inte, bara sliter.
Inte konstigt att man gillar dem, de är bara bäst - även om vi ligger sist ;)
 
Dagen går som sagt segt. Har städat av köket, satt på tvätt och diskat. Nu blir det en sväng till Kvantum. Ingen favorit sysselsättning, hatar att handla o shoppa. Men min affär är den bästa i sta'n så det funkar. Om man inte kommer i rusningen - det finns nog inget ställe i Västsverige där kaoset på parkeringen är värre.. Men det funkar ju när man är lite sen och folk hunnit åka hem.. :)
 
Hämtar upp Linda på vägen hem. Vi bestämde oss för att äta lite taco's och kolla på mellon ikväll. Thomas jobbar ju så vi passar på. Innan dess blir det hockey, hoppas på vinst!
 
Grattis syster Anneli till jobbet! Hoppas du kommer trivas bra! ♥♥♥
 
Fastnar lite på nätet, läser om meteoriter, eventuell folkomröstning om trängselskatten och om en marijuanaodling i Oslo där de hittat över 100 små hundar som troligtvis är stulna.
Nä, nu får jag sätta fart, hockeyn börjar om 1½ timme ;)
 
Hoppas ni får en skön lördag!
Kram

fredag 15 februari 2013

Snabbtur

Precis landat hemma efter att hämta gamla Bettan i Varberg. Fick ju köra ner gamlingen eftersom gamla fel blev som nya och "hon" inte var körbar. Igen. Fick låna en fin, alldeles ny Meriva, men det är ju inte det samma som vår fina, gamla trotjänare. Nu fick jag äntligen hämta hem "henne" efter två veckor.
Ja, jag pratar om bilen alltså.
Garantireparation, och så fick det bli en service. Hoppas hon håller ett tag till nu. Även om det påpekades lite som behöver fixas. Men det får bli framemot våren..

Ikväll är det match mot Lerum, jag laddar med massor av halstabletter, ljummet vatten och Panodil. Och så hoppas jag på vinst.

Sedan får det bli vila, och det vette sjutton om jag inte hämtar upp en flaska glögg ur matkällaren.
Thomas jobbar hela helgen, så det blir nog lite inspelade vampyrserier och anat trevligt som han inte gillar ;)

Trevlig helg på er!

torsdag 14 februari 2013

Halvgrinig

Lite trött på influensan jag dras med just nu. Fördelen med att vara tvungen att äta antiinflammatorisk medicin och Panodil hela tiden, är ju iofs att febern håller sig nere på hyfsad nivå. Men trött är jag, ont i kroppen har jag och hostan är inget rolig. Mår skit helt enkelt.

Naturligtvis är det sådana här dagar man hela tiden ser smala, smärta, vackra kvinnor som käkar sallad, Paleo, LCHF och en massa andra "rätta" dieter och tränar crossfit, gymmar, tränar för långlopp och annat. Och hela tiden förutsätter de, att de som inte gör likadant bara är slappa och lata.
Sådana här dagar tänker jag på när jag käkade tre (!) middagar varje dag och ändå hade ett BMI på 21.. Nös jag två gånger var jag under 18..
Lite deppig blir jag.

Men så har jag ju min fine sambo. Som alltid säger snälla saker. Som inte tycker att han är romantisk. Som helt enkelt konstaterar att jag är xx år och det är inte speciellt realistiskt att tro att man ska vara 25 för evigt.
Och att han älskar mig.
Sedan frågar han om det är ok att byta kanal för det är Europa Leage i fotboll. Och sedan NHL.
Och det är klart att det är.

En romantik som funkar bra för mig.

Nu samlar jag ihop mina volanger och kryper i säng

Hoppas ni får en fin Alla Hjärtans Dag.

onsdag 13 februari 2013

Italienska spårvagnar



Bild: GP
Spårvagnen till vänster
är italiensk, något år gammal och förmodligen är det
en av de obrukbara vagnarna som nu står i vagnhallarna pga diverse fel,
bla med grava rostskador på bärande balkar. Och så gör mer än 40 st till - av 65 möjliga...
Spårvagnen till höger
är från Hägglunds, är sisådär 60 år gammal. Självklart lite sliten,
bucklig och med en och annan rostfläck. Men den rullar och rullar. Och rullar..
 
När rullar huvudena på diverse politiker och tjänstemän som trots att de som
faktiskt kan något om spårvagnar, tidigt sa att det här blir inte bra - det finns andra, bättre..

 

måndag 11 februari 2013

Tänt ljus & matskandalen

Idag tände jag ett ljus och satt och funderade i soffan. Jónas begravdes på Island, och tankarna gick ju till Annika förstås.

Det som hänt väcker ju min separationsångest till liv igen. De som känner mig väl, vet ju att jag  har slagits mot den sedan olyckan. För det mesta klarar jag det bra, men ibland kommer spöket upp till ytan igen.
Det är jobbigt när Thomas åker till jobbet, Daniel ger sig ut till jobb eller kompisar. När jag inte får tag i Linda direkt. Om mamma inte svarar i telefon för att hon råkar vara och handla. När jag hör att pappa är förkyld. Hjärtat skenar, svårt att andas, fantasibilder på olika omöjliga scenarion flimrar framför ögonen och känns så verkliga att det gör fysiskt ont i kroppen. Men det brukar släppa efter ett tag igen, så det blir hanterbart.

Just nu sitter jag och funderar på om jag ska orka åka och handla. Haft feber sedan igår, hostar och ont i halsen. Har bestämt mig för att det inte är influensa, bara så ni vet. :)
I morgon är jag nog kry igen..

Hästköttskandalen på Findus tycker en del är löjlig. Och hade det varit för köttets skull hade det inte varit så illa. Men det är ju bedrägeri, vi betalar för något vi inte får.
Och än värre, det handlar ju om trygghet för dem som har matallergier eller intoleranser, och likadant läkemedelsallergier. Man måste ju vara trygg i att matproducenterna har 100% kontroll över vad de säljer. Vad är det som säger att de är noggrannare med andra ingredienser? Det kanske finns ägg, nötter, gluten och annat i mat som inte SKA innehålla det. Det medför ju livsfara för dem som inte tål dessa ämnen. Och för mig som läkemedelsallergiker kan ju det också sluta illa om maten innehåller substanser jag inte tål..
Findus säljer glutenfria varor också. Funderingarna kommer ju direkt, är det verkligen säkert att äta det de säger är glutenfritt?
Och hur är det med andra matproducenter? Vågar man?
Så det handlar om väldigt mycket mer än hästkött.

måndag 4 februari 2013

Svårt

Jag har haft lite svårt att skriva ett tag. Många tankar och känslor snurrar.
Livet rullar på här hemma och på innebandyplanerna.
Linda har äntligen fått läkare värda namnet, de hittar fel och kommer inte att släppa taget förrän en diagnos, rätt diagnos, hittats. Otroligt skönt för henne förstås, men också för mig.
För det är klart att man oroar sig hela tiden, när ens fina dotter mår så dåligt och läkarna inte verkar bry sig. Man undrar vad det är, hur länge det ska gå innan hon får börja sitt riktiga liv.
Och inte bara vara sjuk och ha ont.

Men så är det ju det med det oåterkalleliga.
Cancern. Den jävla cancern som slår så hårt. Många överlever. Flera i familjen klarade sig, men inte utan skador..
Men alla vinner inte inte över cancerskiten.
Inte Ingemar, min rare svärfar. Inte Lasse, min goe morbror. Inte Jónas, finaste Annika's man. Och inte andra jag känner.

Jónas dog i torsdags. Hemma på Island som han önskade, med Annika och sin familj vid sin sida.
Vi hann inte att träffas, och det är jag väldigt ledsen för. För han gjorde så gott för Annika. Visade henne det vi som alla runt henne vet - att hon är en underbar, fantastisk människa. Jónas fick henne att förstå det. Så han måste ha varit en underbar man.
När man ser bilder av dem, strålar de av kärlek.

Annika, jag önskar jag kunde sudda bort det hemska. Men det kan jag inte.
Men jag finns här när du kommer hem.
Alltid. Dygnet runt.
Bamsekrammen

HÄR kan du läsa Annika och Jónas historia. Den är så vacker. Den handlar om kärlek och hopp och lycka. Men också om sorg och ångest.