Blå Stjärnan

Det fick bli en sväng till Blå Stjärnan iaf.

Ella fick problem även natten till idag, det höll på i flera timmar. Hon sov på förmiddagen, men sedan började det igen. Det är så jobbigt att se henne hålla på, hon mår så dåligt, och vi blir också helt utmattade.

De tog blodprov, misstanken var ev bukspottkörtelinflammation, men proverna var perfekta. Veterinären kände över varenda millimeter på Ella, och han kunde inte känna något avvikande. Buken helt normal, ryggrad, höftleder, muskler, allt under svansen, urinprov.. Allt är bra. Eftersom hon äter och dricker bra, har perfekt avföring och kissar som hon ska (även om hon har ett annat "sikte" än alla andra tikar jag sett) så tror han inte på magkatarr.

Så han har tre utgångsvarianter.

Fodret (det tror varken han eller vi på, egentligen)

Biverkningar av medicinen (kan vara)

Att det faktiskt är neurologiskt, kanske medicinen inte verkar ännu. Hon har precis gjort läkemedelsbytet, så halterna är nog inte rätt ännu.

Nu ska han iaf konsultera Lina, Ellas goa neurologveterinär om ca en vecka, så får i se vad hon säger.

Jag hoppas, hoppas, hoppas att det går över av sig själv, att det är obalans i medicineringen fortfarande och den stressiga lördagen som utlöst detta.

I morgon hoppas jag på vila, är fullständigt slut. Det har inte blivit mycket sömn sedan jag gick upp i lördags morse. Hann inte till träningen ikväll, och det var skönt

Nu sitter jag i soffan, och den här sötnosen vilar ut bredvid mig.

Min lilla skruttfia  ❤️

Vem behöver motion

Att titta på sport man älskar, gör att man inte behöver motionera, jag lovar!
Pulsen har varit hög ikväll, Sverige spelade final i handbolls-EM mot Spanien.

Efter en fantastiskt jämn match avgjordes matchen av en straff i sista sekunden, och den gjord Sverige till nya EM-mästare. Helt grymt, men rackarns vilken hög puls man hade stundtals!

Grattis Sverige!

Bakslag

Kom hem efter en lång, men lyckad dag med innebandyn strax efter klocka sju på kvällen, lämnade bilen till Thomas som åkte till jobbet. Var väldigt trött, och gick och lade mig efter Ellas nattmedicin och det obligatoriska samtalet med mamma. Hade svårt att somna, stormen Malik ruskade ordentligt i huset, och jag var hyfsat värkig.

Somnade till sist, men blev väckt av Thomas kl halv sju som stod med Ella i famnen.

Hon hade fått ett nytt anfall, något lindrigare än tidigare, och det höll bara på knappt en kvart så jag slapp ge henne stesoliden. Men det känns jätteledsamt och det är ett ordentligt bakslag.

Nu funderar jag på om det var stressen av stormen under dagen, i kombination av att medicinbytet inte är helt klart. Det tar tid innan den nya medicinen har kommit upp i nivå, och den gamla försvunnit så nivåerna ligger inte rätt.

Får ringa och beställa tid till hennes veterinär i morgon, för att se hur vi ska göra. De senaste dagarna har hon också gått och sträckt sig mycket, vi tror att det är magen som stökar.

En fördel har vi - Maya signalerar direkt om det är ett anfall på gång, hon blir jätteorolig och kommer och hämtar oss direkt. Det gör hon inte när Ella "stretchar" magen, så därför är vi helt säkra på att det är något annat.

Men det är både ledsamt och jobbigt. Dels mår hon ju väldigt dåligt under episoderna, Maya blir orolig länge efter och  vår trygghet försvann igen. Nu vågar vi inte lämna Ella & Maya ensamma igen, och det blir ju väldigt bundet. 

Men vi får hoppas att det löser sig, och att det här var ett tillfälligt bakslag...

Nu ligger Ella och sover gott i soffan, i favoritställningen.. 

En alldeles nyvaken Maya kom precis och satte sig strategiskt mitt framför mig.

Hon vill ha tuggben och gos, men det får räcka lite mys säger jag...

Det knallar på

Det blev inställd match mot Lund, ytterligare positiva test kom in. Men nu börja laget friskna till, och händer inget oförutsett åker vi till Landskrona tidigt på lördag morgon. 

Sedan sist har det hänt att tränaren har fått sluta, av flera anledningar. Jättetråkigt, han är en underbar person som jag har kommit att tycka mycket om. Men funkar det inte med laget, måste det till förändringar. Sådan är idrotten, det är den tråkiga biten.

Nu har två mycket duktiga unga killar tagit över, och det ska säkert funka bra. De kliver in med stor energi, mycket vilja, laget känner dem mycket bra och är positiva.

Så jag gnetar på, har en väldigt bra ledargrupp runt laget som har kamperat ihop i flera år. Vi trivs bra ihop, går åt samma håll och har samma tankar  i mångt och mycket.

Svärmor har nu flyttat in på sitt nya boende.

Hon tycker det är ganska ok, men det finns ju alltid saker som inte passar för stunden. Pratade med henne i 45 minuter idag, och det är alltid spännande att lyssna på henne - att konversera är väl inte riktigt det vi gör kanske. Hon pratar, jag försöker svara efter bästa förmåga. 😍
Men det är skönt att hon hamnat där hon är, hon ser fram emot våren och kaffeutflykterna till småbåtshamnen som är närmsta granne.

Ellas veterinär ringde för att stämma av. Hon tror att Ella kanske kan komma ner i stressnivå om en månad ungefär, så pass lång tid tar det för den nya medicinen att fungera fullt ut. Räcker det inte ska vi ev få en medicin till, som kan dämpa stressen och överkänsligheten något. Jag hoppas vi slipper!

I morgon åker Linda och jag till Varberg, för att serva vår bil, och hon ska få en uppdatering gjord på sin bil, som hon fått en kallelse till. Vi tar förstås med fika och promenerar hem till Mamma en liten stund. Förhoppningsvis blir vädret nådigt, det ska bli storm, men jag hoppas vi slipper regn iaf ..

Det här lilla konstverket är vi alla så trötta på nu. Men vi lär få fortsätta med allt strul den här taggiga bollen har gett oss i två år nu, det är bara att hoppas på att den här mildare varianten, omikron, fortsätter och ingen elakare dyker upp..

Vi ställde ju in matchen mot Munka-Ljungby i lördags, och nu har vi fått fler sjukdomsfall, så vi har lämnat en önskan om matchflytt mot Lund på lördag pga smitta. Vi bör ju inte sitta i en buss tillsammans och vi bör ju heller inte smitta motståndarna.

Det är full snurr nu: svärmor ska flytta in på sitt nya boende redan på torsdag. I morgon ska Thomas och Ronny köra dit de möbler hon ska ha med sig så hon känner sig hemma när hon kommer till sitt nya hem.

Jag tror att det blir bra, det verkar vara ett jättefint ställe, närmaste granne är en småbåtshamn, och bakom huset finns en liten skog.

Pappa verkar trivas hyfsat på sitt korttidsboende, och han får komma hem på fredag. Han kommer att bli överlycklig!

Jag skulle åkt och servat bilen på torsdag, men pga av smittan i laget vill jag ju inte gå hem till Mamma, så idag ringde jag och flyttade den till nästa torsdag istället. Förhoppningsvis ska det vara över för den här gången då.

 

Energipriser

Nu har vi börjat samla in offerter för att installera luft/vatten värmepump. 

Gas- och elpriser skjuter iväg tokmycket - vårt gaspris har femdubblats på ett år. Vi hade bundet avtal som gick ut den 6 januari, då hade vi 57 öre KwT - den 7e var det 268 öre KwT. Sedan tillkommer gasnät, elnät och elhandel...

Vad gasräkningen nästa månad blir vill jag inte ens tänka på.

Regeringens nya elbidrag kommer helt säkert inte gälla gaskunderna så grattis till oss, typ.

Vi har funderat länge på att byta värmesystem. Vår gaspanna är bara 13 år så det har känts jobbigt att byta ut något som vi fick betala tresiffriga belopp för och som fortfarande fungerar bra.

Men Göteborgs Energi , som äger både gas- och elnät hos oss, har inte varit speciellt trygga att vara kund hos. Det har varit många konstiga svängar genom åren.

När vi flyttade in, fick vi en månad på oss att bestämma om vi skulle byta värmesystem. GBG Energi skulle nämligen byta från stadsgas till naturgas, som enligt dem var väldigt effektivt och miljövänligt naturgas. Vi var då tvungna att köpa ny panna, men det utlovades halverade gaspriser och det skulle vara hållbart för framtiden. De berättade också att vi skulle inom något år få ännu billigare priser genom biogas.

Herregud så lurade vi blev.

Året efter hade gaspriset fördubblats, biogasprojektet kraschade nästan med en gång.

Priserna fortsatte att stiga.

Några år senare skickar gas-vd'n ut pressmeddelande att: 

Nu ska vi inte ha gas i Göteborg längre, nu är det el för hela slanten som gäller. Alla som har gas måste byta värmesystem och man kan få hjälp av energirådgivare hos Göteborgs Energi. Någon sådan visade sig inte finnas. Ett annat problemet var att han hade glömt att det inte fanns något beslut, ingen på företaget visste något och ingen information hade nått kunderna. Det blev ett rejält rabalder som slutade med en halvdan ursäkt.

För ett år sedan fick vi reda på att nu ska man minsann uppdatera gasnätet, så vi får räkna med att få en höjning av gasnätsavgifterna med ca 11%.

Per år.

Nu har Göteborgs Energi dessutom stängt ner kundtjänsten för gaskunderna.
Eller ja, avdelningen finns kvar, men som kund kan man inte kontakta dem.

Utan man måste ringa till kundtjänsten för nya elavtal (!!??) och så ska de vidarebefordra till gasavdelningen med mail. Inte meddelande, för det kan visst försvinna - men det vet inte kundtjänstpersonerna om på elsidan...

Förra gången jag skulle binda mitt gasavtal försökte jag faktiskt stanna kvar hos Göteborgs Energi, men jag gav upp när jag fortfarande inte efter tre månader fått kontakt med kundtjänsten för Gasavtal.

Så jag flyttade till Apportgas istället (där man också måste vänta tills tre veckor innan man binder om sitt avtal, men de har iaf en kundtjänst som fungerar.)

I ren frustration flyttade jag också mitt elavtal som skulle gå ut några månader senare till Vattenfall, och det funkade klockrent. Tre månader före avtalet gick ut kunde jag säkra ett nytt avtal. Något lite dyrare, men en kundtjänst värd namnet och jag fick fri omteckningsrätt. Perfekt.

Ett par dagar senare ringde Göteborgs Energi Kundtjänst för Gas.

Även kundtjänsten på El ringde och undrade varför jag flyttade mitt elavtal.

Medarbetarna var mycket tysta när jag berättat varför. På Gas kunde de inte förstå att jag inte fått tag i dem, trots att de såg loggorna. På El personen att det var helt förståeligt, och hen skull föra det vidare.

Det har inte gjort någon skillnad alls.

I höstas skulle jag försöka binda mitt utgående gasavtal, men fick från både Göteborgs Energi och Apportgas att det går inte så långt innan (8-10 veckor). 3 veckor innan är möjligt, inte mer.

Att vara gaskund är inte lätt.

Sedan kom gasprishöjningarna som Putin orsakat och resten är historia.

Nu har det nåt eoner över smärtgränsen i pris och service, så nu byter vi till luft/vatten värmepump. Det är ganska många grannar som har gjort, eller håller på, att byta och de som haft detta system i några år är jättenöjda.

Parallellt håller vår egnahemsförening på att få fram ett fördelaktigt avtal med ett solcellsföretag, så vi tar förmodligen det också. 

Blir det så kommer vi att kunna sitta tryggt många år framåt.

Hoppas jag.

Rivstart

Det nya året börjar med en skaplig rivstart.

Besked om nytt boende för svärmor var väldigt skönt att få, och det är dessutom på en väldigt vacker plats. Får se när flytten går, men den blir snart.

Vår fina E har gjort sin operation, och jag är så väldigt glad, för det blev ett lyckat resultat. Nu ska hon nog få må bättre. 

Vi har börjat med Ellas nya medicin, och förhoppningen är att hon kanske ska komma ner i stressnivå. Det har varit en jobbig dryg månad, den första medicinen förstärkte hennes överkänslighet för ljud och intryck, hon skäller ännu mer, och bakdelen hänger inte med. Förhoppningsvis ska det så småningom bli bättre, annars måste hon ha en kompletterande medicin.

I veckan städade jag ut julen, och jag tycker det är lika tråkigt varje år. Älskar det röda, varma, julgranen och tomtarna. Men det är skönt att ha det gjort ändå.

Idag har jag varit igång sedan kl 7.30. Fick reda på att två personer i vårt lag smittats av Covid, och anade att fler skulle visa sig vara positiva. Vi skulle möta Munka-Ljungby idag på eftermiddagen men eftersom ytterligare två var positiva, så var vi tvungna att ställa in.

Det är en stor apparat att ställa in en match i förbundsserien, så det har tagit hela dagen med telefonsamtal, pm och sms.

För första gången någonsin har jag haft äran att ringa och väcka folk i mitt lag - det är första gången, haha! Jag brukar ju inte gå upp förrän framemot förmiddagen så det var lite kul.

Nu hoppas vi att inga mer sjukfall dyker upp, utan att vi klarat oss undan. För säkerhetskull ställer vi in träningen i morgon så vi inte får mer spridning

Jag har testat mig två gånger, båda negativa. Men jag har ont i halsen och huvudet, så risken finns även för mig förstås, även om jag har tre doser vaccin.

Det är ju en tokig spridning nu, så vi får se om man klarar sig.

Min svärson blev smittad på jobbet tidigare i veckan, så nu är han instängd hemma.

Tack och lov har ingen i min närhet blivit allvarligt sjuk, och jag hoppas att det fortsätter så.

Negativ igen, skönt..

Tack & adjö 2021

Året som gått har varit fyllt av ups and downs. 

För vår del inte enbart på grund av Covid-19, utan det har varit mycket annat.

Det har ju förstås varit en del härliga, fina stunder:

* Linda fick äntligen sin sjukersättning, vilket inte bara gett henne upprättelse. Hon har ju också fått en trygg, fast, om än en väldigt låg, inkomst. Hon kan klara sig själv ekonomiskt äntligen, eftersom hon också fick en summa pengar som kan fylla på när sjukersättningen inte räcker till mat och mediciner. 

Det var en alldeles otrolig glädje! 

Så väldigt stolt jag är över min dotter, hennes förmåga att fortsätta kämpa även när kroppen säger tvärstopp, och man tror att nu orkar hon inte mer. 

Då hittar hon lite psykisk styrka och klarar lite till. 

Efter det trodde vi att det skulle bli en lång, skön vila, fria från allt vad vårdapparater, myndigheter och annat tjafs. Men så blev det inte för mig.

* Jag fick spruta nr 2 och kunde äntligen, äntligen hälsa på hos Pappa och Elisabeth i Helsingborg. Det tog 17 månader, och känslan när jag såg dem var obeskrivligt glad. Linda och jag åkte ner och hälsade på dem i höstas också, medan smittspridningen var låg.

* Daniel och Karin hade en kombinerad förlovnings, examen och 25-års kalas för Karin i somras. Det var jättekul, fick träffa Karins släkt (som är helt underbar) och mina fina extra-pojkar från förr, Mikael och Viktor. Man är ju helt korkad, de är ju nästan lika långa som Daniel förstås, men det är lika oväntat varje gång.. Daniel har fått ett väldigt bra jobb, som han trivs med och Karin har gått vidare från Kandidatexamen till att börja med Magisterutbildningen. Jag är så obeskrivligt stolt över dessa två.

* Har kunnat åka ner till Mamma under året, även om det varit lite nervöst. Men vi är fullvaccinerade (har nu fått också nr 3) så det känns tryggt ändå. Har varit försiktig, men de stunder vi har träffats har varit så mysiga och värda allt.

* Thomas fortsätter att visa vilken grym man han är. Han fortsatte att bygga, nu är bersån ombyggd och grunden till mitt nya sommarhem är lagt. Jag fortsatte att odla i mina lådor han byggt, med skiftande resultat - 15 kg potatis blev det minst, men jordgubbarna och grönsakerna käkade råttor, fåglar och andra flygfä upp. Får hitta en ny lösning på det till våren - för i år lyckades jag hålla sniglarna borta. Jag fick min länge önskade rosenrabatt - det kommer bli fler rosor där i år, jag lovar!!

* Innebandyn kom igång igen, efter nästan ett år i träda. Så otroligt roligt att träffa alla killarna igen! Säsongen har väl inte blivit som vi tänkt, men jag tror vi hittar rätt nu och vänder. Vi har ett underbart lag, med en skön ledarstab, så vi löser det.

Men så är det ju en del som varit väldigt ledsamt, jobbigt och slitigt.
Det visade sig i januari att min underbara svärmor inte mått så bra under isoleringen. Hon har tappat enormt både fysiskt och psykiskt. Hela året har varit en lång radda av läkarbesök, undersökningar, samtal, telefonköer, diskussioner och tragglande med olika hjälpfunktioner som inte fungerat. Tänker inte berätta mer än så,  men det slutade med att hon hamnade på sjukhus, mycket illa däran. Nu är hon på ett korttidsboende flera mil från sin bostad och väntar på permanent boende eftersom hon inte längre klarar sig själv. Det har varit så tungt och ledsamt att se henne tackla av så snabbt, min glada, verbala, sociala svärmor - som alltid haft tusen järn i elden. 

Min Pappa är en fighter, som kämpat sig igenom mer än de flesta i 50-årsåldern hade klarat. För att inte prata om hans, vår underbara Elisabeth, som trots egna hälsobekymmer ständigt hjälper honom med allt, och det är verkligen allt. Men det är klart att man är väldigt orolig för dem, och det är svårt att inte kunna finnas till för dem på plats. Men just nu sätter smittorisken stopp av olika anledningar, men jag hoppas vi snart ska kunna träffas igen.

Och så Ella.

Vår struliga, fina, rädda lilla Ella.

Hon har ju haft konstiga krampliknande "anfall" genom åren, ofta i samband med löp. Hon tom ramlade ner för trappan vid ett tillfälle, och svimmade av en kort sekund. Vi har ju satt det i samband med löpen som sagt, och när hon fick livmoderinflammation i somras trodde både vi och veterinärerna att de skulle sluta. Det visade sig att hennes livmoder var missbildad och de trodde att smärtkramperna berodde på det.

Men så var det tyvärr inte, utan det kom fler och tätare. Det kulminerade i december med tre anfall på 10 timmar, så det blev akut resa till Blå Stjärnan där de under tiden vi var där, hävde ett fjärde.

Vi har nu börjat medicinering. Tyvärr funkar den inte så bra - anfallen är borta, men hon har blivit om möjlig ännu mer känslig för intryck, och ännu mer osäker och rädd.
Vi har träffat en neurologkonsult som tror att hon har en medfödd skada i hjärnbark/hjärnstam. Veterinären bytte medicin, men när den väl kom (fanns inte på hela västkusten) var veterinären på julledigt och kommer inte tillbaka förrän i mitten, slutet av januari. Och det var synd, för Ella fick nämligen krampliknande problem från magen/ryggen och vi avbröt efter bara 12 timmar.
Nu tänkte vi testa igen om några dagar, och se om det var tillfälligt eller om det måste bytas medicin till något annat.

För så här kan vi inte ha det, Ella blir mer och mer osäker, bakdelen hänger inte med ordentligt och det gör att relationen med Maya svajar. Maya försöker nämligen ta över nu när Ella inte är ok, och det har varit på väg att bli ganska allvarliga slagsmål.
Jag hoppas vi kan få en annan medicin som lugnar Ella, eller en kombo med den hon har nu och något lugnande. 

Tankar om politik, ekonomi inför min pension (när den nu blir och får jag då tjänste/premiepension som utlovat - ingen vet trots att jag försökt i över 10 år att luska ut det) och också andra saker som berör nära och kära finns ju också ständigt. Kombinationen av allt som varit har slitit hårt, och min kropp krånglar en hel del.

Inget allvarligt, men det är jäkligt smärtsamt, och jag blir väldigt, väldigt trött.

Men kärringen är seg, och det vänder igen.

Det gör det alltid.

Julafton tillbringade Linda, Daniel, Karin, Mamma och Marianne här. Thomas jobbade, Martin var hos sin familj och Anneli var tråkigt nog förkyld. Men vi som var här hade en mysig eftermiddag tillsammans.

Året slutade med att Thomas var tvungen att jobba övertid två av sina tre lediga dagar pga Spårvägen inte klarar av att hålla ett vettigt reservdelslager. Då måste de äldsta gubbarna (60+) komma in och bygga om befintliga, trasiga delar - de andra tröttmössorna klarar det inte. Vad jag tänker om min gamla, förut så välskötta arbetsplats, vill ni inte veta.. 

Förlåt, jag är grinig - ska sluta med det. Vi hade tänkt att mysa till det med lite god mat eftersom han skulle jobba hela nyår också - men så blev det inte. Lika bra kanske, jag åkte på ryggskott och det har int släppt ordentligt ännu.

Så:

Välkommen 2022, du är efterlängtad!

Växthusbygge, odlingar, Mamma fyller 85, Daniel 30, många sköna timma i bersån.

Börja luska i solpaneler och nytt värmesystem kanske.

Vi kommer att komma ihåg att använda grillen och kanske starta en blomsteräng för bi & humlor.

Äta hemgjorda potatis, jordgubbar, smultron och grönsaker hela sommar, och överlistat råttor, sniglar och allsköns småkryp.

Det är mycket att se fram emot. 

Förhoppningsvis kommer jag att ha en lite mer samarbetsvillig kropp, bekymmer som löst sig  och ett år som blir fritt från covid-restriktioner..

Drömma är tillåtet!

Gott Nytt År! 💖