fredag 29 juni 2012

torsdag 28 juni 2012

Fördomar..

Blir lite trött på människor ibland.
Det är ju väldigt mycket debatt om fettskatter, viktproblem, hälsoproblem i samband med vikt osv.
Och visst är det bra att folk går ner i vikt, men jag hatar hetsjakten som är nu. Kanske är det för att jag själv inte trivs med att vara överviktig (vem gör det förresten?!) som jag upplever det så jobbigt. Men man kan inte gå någonstans, eller läsa någonting utan att mötas av skräckbilder av fettvalkar, hot om snar död och svår sjukdom och andra hemskheter. Dessutom förutsätter många att övervikt bara kommer av slarvigt leverne, dålig moral osv.
Övedramatiserar kanske, men just idag känns det bara jäkligt jobbigt.
Var hos sjukgymnasten och tränade, när jag fick en förmodligen välmenande, men ändå väldigt sårande kommentar från en gubbe (Hm, yngre än mig men iaf..) som tyckte att om jag går ner några kilo, skulle jag nog inte ha ont...

Ilsk som en bålgeting blev jag, för jag har det tufft, riktigt tufft med värken nu. Fick svalt utbrottet som var på väg, och fick fram genom att väsa:
"Och vad grundar du den intelligenta slutsatsen på??"
Han såg lite förvirrad ut och svarade att övervikt gör att lederna blir belastade..
Jahaja, och du vet min diagnos, hur länge jag varit sjuk och varför jag är fet, frågade jag honom - till min egen tillfredställelse väldigt lugnt.
Nej, det gjorde han ju inte, och FET är du ju inte, sa han. Nu hade han fattat att han nog skulle varit tyst, men det var ju lite försent. Jag såg nog ganska ilsk ut..
Du, sa jag, visst är jag för tjock. Men jag är inte dum i huvudet på något sätt, och inte oförskämd heller. Men det är du.
Sedan fortsatte jag med det jag höll på med.
Och han dröp av.
Och jag önskade att jag skällt ut honom, fått honom att känna sig så äcklig och vidrig som han fick mig att känna mig. Men är glad att jag inte gjorde det nu.

Jag gillar inte mina handikapp, min värk och mina sjukdomar. Men jag måste leva med dem, har liksom inget annat val.
Men jag måste inte vara trevlig mot fördomsfulla idioter som inte vet ett smack om det de pratar om.
Livet är alldeles för värdefullt för det.

Och så har jag ju dem som alltid stöttar, och älskar mig iaf :)

Kram

onsdag 13 juni 2012

Jahaapp

Och där var min akilleshäl upphittad. Eller ja, en av dem. Nog tvåa efter separationsångesten.
eller kanske etta..

Var kallad till magnetröntgen av halsryggen idag. Ska göra en koll på hur det ser ut med "kotstatusen". Min läkare med det vackra namnet tyckte att jag skulle göra en MR eftersom jag aldrig gjort det.
Så jag åkte dit, fullt klar över att det blir en pärs. Hon den tuffa, har nämligen cellskräck och dessutom väldigt svårt med andningen om jag får något över näsa och mun. En anafylaktisk chock i tonåren har gjort att ha täcket över ansiktet, integral hjälm eller halsduk runt näsa och mun på vintern kan göra mig till en dallrande geleklump som flämtar efter luft.
Redan när han satte på mig alla attiraljerna runt huvudet kom ångesten. Han tog bort spegelhjälmen, mot att jag fick lova att blunda hela tiden. 15 minuter skulle det ta.
Tänker inte säga så mycket mer om det här, men kan berätta att teknikern var grymt tålmodig med en helidiotisk medelåders skakande kärring.
Jag klarade 5-6 minuter så det blev en bild iaf, hoppas det räcker.
För det blir ingen mer gång.

Isf får de söva mig...

tisdag 12 juni 2012

300!

Det här är tydligen mitt 300:e inlägg. Inte så värst många per år, men det får räcka. Har ju inte det mest händelserika liv man kan tänka sig. Och det passar ju iofs mig ganska bra ;)

Fick sms från Kiev i dag. Ord som grymt, gött, segt, fest, skitbra, varmt, alla trivs som fan förekom flitigt. Segt i positiv bemärkelse - de är sega för de har festat varje dag.. ;)
Och jag misstänker att Daniel kommer vara mer än seg när han kommer hem, det är ju mer än en vecka kvar med festande :)  Campen är tydligen väldigt bra, förutom maten som tydligen "suger". Men det finns många bra ställen inne i stan, så det går ingen nöd på dem. Kan tänka mig att det är kanon, 30 gr varmt, mitt i centrum, flera tusen festande svenskar och allt tillrättalagt för dem. Härligt, och det är inte utan att man är lite avundsjuk.

Vad annat? Ja, Thomas har varit och handlat korrugerad plåt, så nu ska det blli tak på bersån igen - skönt. Saknar att kunna sitta där när det regnar, det är så mysigt. Brukar ta med mig filt, kuddar och en bok och gosa till det. Men det funkar inte utan tak när sommaren är som den är för tillfället.

Dax för kaffe och sedan sängen!

Hörs! :)

lördag 9 juni 2012

Precis så är det!


 

Sett den här bilden på flera ställen idag, och blev så glad av den!
Kaxig, tyken, stolt! :D

Vet inte vem som tagit bilden, men den personen säger vi tack till :)

Rapport

Daniel smsade ett par gånger under natten och morgonen. De hade nog lite långtråkigt - lång resa med byte i Frankfurt (6 timmar på flygplatsen. Sedan landade de vid 2-tiden i natt i Kiev, men fick stanna kvar på flygplatsen till på morgonen - campen öppnade inte förrän kl 8.00.
Då kom ett något deppigt meddelande: "Framme på Camp Sweden. Det är så dåligt här så det är löjligt. Hursomhelst, är överlevnad som gäller nu!"  Då blir man ju inte jätteglad som morsa...
Men ett par timmar senare kom det här smset: "Tja igen, känns lite bättre nu. Skickade smset innan vi kommit in på området. Vi har fått upp tältet nu och det är varmt som fan! Ha´d"

Då känns det lite bättre igen :)

Trädgårdsråttan


 



 

Här vår trädgårdsråtta som en vårdag upptäckte att han/hon kunde klättra upp i fågelbordet och få ett skrovmål. Missunnar den inte maten, men fåglarna gillade inte den nye hyresgästen. Den bosatte sig nämligen i det lilla huset - skydd för regn och blåst, massor av mat: vem tackar nej till det?
Så jag fick gå ut och skaka ut rackarråttan, Thomas lindade stolpen med blank kartongtejp, så nu kan den inte klättra upp igen .
Men, den lever och har hälsan, springer förbi köksfönstret då och då ;)

fredag 8 juni 2012

Avresa till EM i Kiev!



             Emil, Kristofer, Alex och Daniel

Nu har jag kört upp det här goa gänget till Landvetter för avresa till Kiev och fotbolls-EM. Tält, sovsäckar, madrasser och jag vet inte allt - bilen var vällastad helt klart!
De ska bo på Camp Sweden mitt i centrala Kiev. Media rapporterar att campen inte är färdig, men det löser sig säkert. Lite oroligt är det ju, mest för att jag känner de här fyra herrarna väldigt väl och vet att snurrigare och mer förvirrade än dem finns inte.. Men de är också några av de goaste, charmigaste och roligaste som finns, så de lär säkert få en toppenresa :D

Ta vara på er, vi syns om ett par veckor!

onsdag 6 juni 2012

Kiev

Nu är förberedelserna i full gång inför Daniels resa till fotbolls-EM i Kiev.
I övermorgon reser de, fyra killar. Den ene snurrigare än den andre, men också så himla goa! :)

De ska bo i tält på Camp Sweden, beläget på en liten ö i mitt i centrala Kiev. Ca 5000 fotbollstokiga svenskar på en begränsad yta, det kan ju bara bli kul!





tisdag 5 juni 2012

Grattis älskade dotter!

I lördags var vi och tittade på en lägenhet som Linda sökt. Vi visste att det var en etta på 31 kvadrat och med pentry. Men vad det innebär vet man ju aldrig..
Det visade sig vara en en jättefin liten lägenhet, med ett riktigt litet kök, nästan nyrenoverad dusch/toa och väldigt fräsch förövrigt - en liten drömlägenhet! Ett annat plus är att det är hos Familjebostäder, som är ett kommunalt bostadsbolag med gott rykte.
Linda (och jag) blev förälskade i lägenheten, men vågade ju inte hoppas på att hon skulle få den. Det har varit långa dagar för min dotter..
Men i morse kom hon glädjestrålande och berättade att de ringt - hon fick den! Kontraktskrivning på torsdag och inflyttning 1 augusti. Snabba ryck!

Nu ska denna mamman vänja sig vid tanken att dottern flyttar. Känns konstigt och kommer att blir tomt. Men vi är lika glada allihop - det är jobbigt att bo hemma när man är 22 och vill forma sitt eget liv.
Men som tur är är det inte så långt - 5 min med bil eller kanske 25 min promenad :)

Så grattis älskling och lycka till! Är sanslöst glad för din skull!! ♥♥♥

Här ska hon bo :)

måndag 4 juni 2012

Lite om mycket..

Det har hänt lite sedan sist

Förra söndagen blev vi bjudna på en fantastisk tre rätters lunch (!) av Elisabeth och pappa på hennes födelsedag. Vi åkte inte till Helsingborg, de hade bokat bord på Stinas på Getterön i Varberg.
Skaldjurstoast, en nötstek som smälte i munnen och Rabarberpannacotta serverades - och alla rätterna var otroligt goda. Ett extra plus i kanten får restaurangen för den fina servicen när det gällde glutenfritt - enkelt, gott och tryggt serverat. Ett ställe som jag verkligen rekommenderar! Jättekul att ha hela familjen samlad också!

I fredags var det kalasdax igen. Emelie tog studenten och var förståss en väldigt lycklig tjej. En väldigt trevlig eftermiddag - och god mat som vanligt :) Nu har vi inga fler barn, nu är de vuxna allihop. Det känns konstigt, faktiskt. Fast det har ju börjat ramla in barnbarn lite här och där förståss ;)
Mina väntar nog ett tag till..

Annars är det ganska mycket innebandy och funderingar runt fortsatt renovering av huset. Under sommaren ska vi fixa taket till bersån, laga hustaket, byta hängrännor och stuprör. Kanske räcker pengarna och tiden till att bygga ett staket mot gångbanan så vi kan ta bort en del av kompostgallren och hundarna får springa på en större del av gräsmattan.
Sjukgymnastiken tar sin tribut, det märks att kroppen inte riktigt vill ännu. Nätterna är inte så kul direkt..
Men tränar nu två gånger i veckan, en väldigt lätt program som förhoppningsvis ska kunna fyllas/ökas på. Ska också försöka träna tre gånger i veckan om ett tag. Det får ta sin tid, vi planerar inte för veckor eller månadar utan år.
Jag ska bli så bra att jag slipper operation och jag ska bli så bra att jag kan röra på mig lite mer, ta långa promenader medThomas för dem saknar jag verkligen.
Så är det bara.

Jag upphör aldrig att förvånas över människor. Just nu har jag retat halvt ihjäl mig på energitjuvarna som zappar runt på olika bloggar och skriver elaka kommentarer. Och då menar jag inte vanliga kritiska inlägg, utan utstuderat elaka, grymma påhopp som bara är menade att såra och skada den som bloggar. Jag förstår inte vitsen med det. Man önskar att man helt enkelt kunde hitta dem, ringa på deras dörr och hälla en spann kallt vatten över dem och se om de vaknar ur sin koma..
Eller klappa till dem.
De skadar verkligen människor, och sådant avskyr jag..
Nötter!

Det händer andra saker också, roliga sådana. Men till dem återkommer jag när jag vet mer :)

Nu är det bara en vecka till Daniel åker hit :) Han ska bo här i två veckor tillsammans med 3 kompisar och flera tusen andra fotbollsfans från Sverige. Lite avundsjuk är man ju.. :D

Kram på er, nu är det faktiskt sängdax!