Sliten

Nu börjar det kännas ordentligt i kroppen att det har varit mycket och fortfarande är en hel del kvar innan man kan vila ut.

Bloggen får uppdateras sporadiskt ett tag igen, för när jag är klar på kvällen, är jag så trött så jag ser dubbelt. Kroppen värker extra mycket, men jag tror det beror på en ny medicin jag fått, och att den nya astmamedicinen inte funkar ordentligt.

Men det är lugnt, det är inga större problem egentligen, jag är mest trött.

Packningen inför Lindas flytt vilar denna vecka, så Bamse får vänja sig vid sitt nya liv. Det går jättebra, han lär sig nya saker varje dag. Han börjar bli trygg, och inte så ängsligt. Han springer upp och ner i trappan i svalen utan problem, hoppar upp och ner ur soffan. 

Och han skrattar! När han blir riktigt glad grimaserar han med hela ansiktet, precis som Ella gjorde när man kliade henne. Så himla söt han är, och en riktig gosegris. 

Namnet Bamse passar denna raring perfekt. En riktig liten nalle är han! 💖

Bamse!

NU ÄR HAN ÄNTLIGEN HÄR! 

VÄLKOMMEN HEM, BAMSE! 💖

Nu är han äntligen hemma hos Linda, och han är så fin! 

Lite större än vi visste, lite ängslig och väldigt trött efter resan på mer än två dygn.

Nu ska han vänja sig vid nya lukter, ljud, lägenhet och i morgon ska Kiara får träffa honom också.

Hon kommer nog inte vara lika lycklig som Linda.. 😉😁

 

Fortsätter nog att klaga lite till

Jag har varit trött på min vårdcentral i flera år, det har funkat väldigt dåligt länge. Men den ligger nära, och varje gång jag tänkt att "Nu, nu byter jag!" har det kommit en go läkare eller som för ett par år sedan en stjärna till distriktsköterska.

I somras fick jag äntligen, äntligen en ny PAL, dvs en "egen" läkare. Det har jag inte haft på flera år, och det är hopplöst när man som jag har en rejäl sjukhistoria, lång som en arm.

Träffade min nya läkare i slutet av augusti. En jätterar kvinna som verkligen hade läst på, och som var tydlig och noggrann. Hon är ST-läkare, men ska göra klar sin utbildning och enligt planen vara kvar, hon har redan blivit anställd.

Men jag knäckte henne tydligen, 😉

Hon blev sjukskriven dagen efter jag var där och hon kommer tydligen vara borta länge till. (hon var krasslig när jag var där, och vi skojade om att jag skulle skicka hem henne)

Problemet blev att ingen skrev ut mina recept, hon ändrade mina mediciner och lade också till en.

Det två veckor innan jag fick besked om varför mina recept inte fanns på apoteket, och sedan ytterligare en innan en annan läkare fixat det. Sedan var först en astmainhalator sönder, bytte - och den var också trasig. Nu har jag använt min nya astmamedicin i drygt tre veckor, och så dålig som jag är nu, var det längesedan jag var. Inte pipig och rosslig, men jag blir helt slut av att gå ett par trappsteg, cykla på motionscykeln eller stå upp länge, eller prata. Luften tar liksom slut.

För drygt en vecka sedan skrev jag till VC, och igår gav jag upp och ringde. De hade inte ens noterat att jag skrivit, den lama förklaringen var att det saknade sekreterare..?!

Idag ringde astmasköterskan, som inte kunde göra något. Hon får inte ändra medicinerna (självklart!) och någon läkare kunde jag inte få träffa. Hon hänvisade till jourcentralen, men jag sa att när det gäller sådana mediciner gör de inget, utan skickar hem patienten med anvisning att ringa VC. Hon hade ingen aning. Då fick jag förslaget att ringa kl 7.30 varje morgon och se om jag kan få en akuttid.

Nej, det gör jag inte, sa jag. Har testat det förut och varje gång jag lyckats få en tid har jag fått gå hem igen utan hjälp, för de vill att jag ska träffa ordinärare läkare.

Det är ett moment 21 utan dess like.

Nu fick jag till sist en tid till en annan läkare - den 20 november, kl 07.15 Ni som känner mig vet hur jag är vid den tiden på morgonen! 🙈😱😂

Men. 

Jag får träffa Lindas gamla läkare, den första som verkligen, verkligen hjälpte henne. Vi känner båda att han faktiskt nog räddade livet på henne, utan överdrift. Han har inte jobbat i primärvården på länge utan huserat i forskarvärlden i mer än 10 år. Nu är han konsult i primärvården och ska tydligen hjälpa ST-läkarna.

Denne underbare person går jag (inte gärna, men nästan) upp så tidigt för att träffa. Han är dessutom specialist på lungsjukdomar, så det kan bara bli bättre.

Men jag får nog fundera på det här med att byta vårdcentral iaf. 

Så här kan man ju inte hålla på.

Mörka dagar

Hösten har visat sig på riktigt nu. Lättare frost, dahliorna har börjat ramla ihop i trädgården och i växthuset har jag snart rensat bort allt. Dagarna är kortare och mörkare, stormarna har dragit in.

Allt det här är ju så självklart, och mysigt på sitt sätt. Även om jag inte är så förtjust i kyla och blåst, så är det ju mysigt med levande ljus, en pläd runt benen, & kanske lite varm glögg framför tv'n på kvällen och ljusslingorna som lyser upp trädgården mörka höstkvällar snart ska hängas upp.

Men det känns väldigt mörkt och tungt på andra sätt också.

Krig i Ukraina, och nu också i Gaza/Israel.

Vi har gängkrig i Sverige som nu riktar in sig på oskyldiga anhöriga och på adresser där kriminella skrivit sig utan att de rätta boende ens vet om det.

Och igår kom det som många av oss anade skulle komma. Ett fruktansvärt terroristattentat mot svenska fotbollsfans i Bryssel. En man som påstod att han var anhängare till IS, avrättade två och skadade en, alla svenska fans. Det verkar som detta berodde på Paludans och Salwan Momikas koranbränningar, som en namngiven person i SD låg bakom.

Allt det här, tillsammans med klimatförändringar, miljöförstöring och SD-regeringen här i Sverige, gör att det känns väldigt oroligt hur livet och världen kommer att se ut framöver.

Det är skrämmande att vi åker tillbaka så i samförståndet och hoppet som ändå fanns när Berlinmuren föll, och när man började ta tag i miljöförstöringen internationellt.

Jag hoppas innerligt att det finns kloka politiker som kan leda oss framåt igen.

Men just nu verkar de flesta, både nationellt och internationellt, mest gå in för att tjäbbla, försöka vinna fördelar för sin privata och partipolitiska ändamål. 

Och det är vidrigt. På riktigt.

Tidig julklapp

Fick en fin present i brevlådan igår! 

Ansökte om förlängning på mitt parkeringstillstånd i slutet av augusti och började bli lite orolig. Så lång tid brukar det inte ta, och mitt gamla skulle gå ut i slutet av den här månaden.

Men igår låg det i brevlådan, och jag blev både glad och förvånad när jag såg det här:

Det blev inte bara två år som det varit utan fem!! 😄

Passade den här lilla raringen en stund idag. Hon är en lite soldyrkare,

och njöt i fulla drag när den så lämpligt sken på hennes favoritkudde 💗

Nu är det bara 1½ vecka kvar tills Linda och jag hämtar Bamse i Malmö.

Det är så spännande, och Linda - VI- längtar väldigt mycket nu...

Fullt ös

Nu händer det mycket igen.

Den där hösten som skulle bli så lugn och avkopplande (ja. förutom innebandyn, då) har ju visat sig bli intensiv. Tanken var ju att efter bröllopet skulle det bli tid för vila och ro...

Så blev det ju inte. Melvins död tog hårt på oss alla, även om han var väldigt gammal. Den här lille killen tog stor plats hos oss och det blev så tomt.

Nu tar vi nästa omgång händelser.. 

Linda har sökt lägenhet länge. Hennes dröm har varit att få en lite större lägenhet på bottenplan, det hade underlättat för henne. Men det är inte så lätt, de få som finns är ofta väldigt dyra och kötiden väldigt lång. Vi har varit på flera visningar, men hon har saknat allt från månader till år i kötid - och hyran har legat på smärtgränsen. Men så för ett tag sedan matchade hon i ett trippelbyte. Det har varit nära förut, men har stupat på mållinjen sas.

Den här gången funkade allt, och nu går det fort! För knappt en månad sedan blev matchningen klar, i tisdags skrevs kontrakt och den 6 november flyttar hon in!!

En jättemysig, stor 3:a på bottenplan i Lerum, på Hulan. En stor fin uteplats, stort kök och rymliga rum. Området är väldigt fint, nära till sjön Aspen. För er som inte känner till geografin runt Göteborg, så ligger Lerum 15 km öster om Göteborg - Partille kommun ligger emellan. Men det tar bara 10 minuter att köra från vårt hus till Lindas nya lägenhet, och det är bara motorväg. Hur smidigt som helst.

Det kommer att bli toppen!

Entrén

Baksidan

Nästa överraskning! 

Får jag presentera: BAMSE!!

En otroligt söt herre som flyttar hem till  

Linda och Kiara - den 22 oktober..!

Bamse är den nye familjemedlemmen. Han flyttar hem till Linda den 22 oktober, då han kommer i en transport från södra Europa. Det ska bli väldigt spännande att få göra hans bekantskap, han verkar väldigt lugn och mysig. VI har sett några filmer på honom i olika situationer och han ser väldig sansad och kelsjuk ut.

Men det blir ju lite trångt om tid, så igår började Linda och jag flyttpacka. Hon fick sålt sitt köksbord, så nu har vi gott om plats för alla femtioelva flyttkartonger som vi börjat fylla...

I veckan hoppas jag på lite skapligt väder, så jag får städa ur växthuset. Det bär emot, för det växer så det knakar därinne, men det blir inte mycket tomat och gurka. Har lite kvar, och några väldigt fina paprikor, men sedan är det nog slut för i år.

Nu ska jag ta en ganska välförtjänt vila resten av kvällen. Vi mötte Mölndal i en spännande, tuff match idag. Det satte punkt på en händelserik vecka. I tisdags var jag i Varberg hos mamma och förra lördagen var vi ju i Forshaga och vann  med 10-4. Jätteskönt! Det gjorde 8 timmars bussresa lite lättare att stå ut med.. Nästa lördag är det dags för en ny Karlstadsresa, isch! Men jag hoppas det blir en lika rolig hemresa då..