Nu dansar hösten in med blåst och regn.
Jag kan inte påstå att jag älskar hösten & vintern, tycker alldeles för mycket om värme och ljus.
Jag kan inte påstå att jag älskar hösten & vintern, tycker alldeles för mycket om värme och ljus.
Kylan är inte snäll mot min värkande kropp, och astman mår inte heller bra av isiga vindar.
Men det är vackert med alla färger, och när luften är så där lagom krispig är det skönt.
Och så vilar ju pollenet, vilket kompenserar en hel del.. 😉
Jag är i en ganska jobbig period hälsomässigt. Smärtorna är inte att leka med, och det gör att hjärntrötthet, motorik och balans inte vill som jag vill.
Men så är det, det är bara att bita ihop och gå vidare.
Anledningen är nog att jag kopplar av både mentalt och fysiskt, många bitar har ramlat på plats under året iom att Linda fick sin sjukersättning.
Omdömet från Smärthjälpen beskrev hennes diagnoser och livssituation klockrent, vilket har gjort att hon (och jag också) fått den upprättelse och den bekräftelse som vi väntat på i nästan 20 år.
Det är så extremt skönt och en enorm lättnad att äntligen få koppla av.
Men det gör också att spänningar, oro och ångest som byggts upp så väldigt länge, nu ska ut och det är smärtsamt har jag märkt.
Både Linda och jag har hyfsade skov sedan en tid tillbaka, men det ska väl förhoppningsvis vända igen.
Både Linda och jag har hyfsade skov sedan en tid tillbaka, men det ska väl förhoppningsvis vända igen.
Det är inget som oroar, det är som det är.
Andra orosmoment finns det, jag har nära & kära på andra håll som har det tufft.
Och att inte kunna hjälpa så mycket som jag vill, är frustrerande.
Tänker på er, och önskar att vi bodde närmre! 💗
Nu har vi börjat nästa projekt!
Thomas har börjat förberedelserna, jag har beställt hem en massa saker som ska komma till användning. Det kommer att bli kanon, men ett rejält jobb blir det!
Lycka är det, och blir det! 😁
Höstbild från trappan |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar