Det händer och fötter mycket som vanligt.
I politiken, i innebandyn, i familjen.
Politiken, den får jag fundera över, och formulera senare. Det är mycket tankar, oro och ilska. I veckan som kommer får vi kanske en ny statsminister, Magdalena Andersson. Om politikerna kan tänka på folket och folkets behov och inte bara sin egen prestige. Vi får också kanske en budget som gör att vi som har sjukersättning inte längre blir skattediskriminerade, utan får samma skatt som alla andra.
Innebandyn, tja.. Vi har råkat ut för många skador och har en lång influensa/förkylningslista. Alla testar sig, tackolov, men det blir tuffa matcher, när 11 av 23 utespelare saknas...
Lite andra saker att ta i är det också, men det kommer att vara löst i morgon och därmed historia.
Familjen. Kan och vill inte skriva så ingående eftersom det handlar om sjukdomar och andra tråkigheter. Men förhoppningsvis ska det bli bra.
Men jag är fruktansvärt upprörd över hur vi behandlar våra gamla, sjuka och funktionshindrade. Kan man inte bo kvar hemma, ska man inte behöva vänta i månader på att få hjälp. Hemtjänsten måste fungera, och det här med kontaktpersoner inom vården som ska finnas - inte har jag lyckats hitta en enda här. Varken för mig själv eller för mina anhöriga. Jag har fortfarande inte efter snart tre år fått en fast läkare på Närhälsan, trots att jag är multisjuk.
Men jag fortsätter om det senare, en annan dag eller vecka eller så.
Jag är väldigt fascinerad över att Ella, till höger, ser större ut än Maya.
Maya är nämligen betydligt mycket större än Ella... 🤔😄
Fick de här vackra rosorna av Linda häromdagen.
Bara för att, och av ingen anledning.
Blev så himla glad!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar