onsdag 18 december 2013

Lindas diagnos

Idag fick Linda sin väntade diagnos ME/CFS, Myalgisk Encefalomyelit. Men dessutom fick hon diagnosen Fibromyalgi, och sedan tidigare är ju också IBS konstaterad.
Här läser du om ME och här läser du om Fibromyalgi

Egentligen ska man väl inte vara glad när älskad dotter får inte bara en, utan två livslånga diagnoser.
Men det är jag iaf. Lättad, glad, ledsen, försiktigt optimistisk, ganska arg och stolt.

Lättad är jag för att äntligen är den fruktansvärt jobbiga jakten på en diagnos över.
Glad är jag för att Linda nu har ett papper som hon kan visa upp. Och att de som fortsatt stötta henne när så många misstrott, fortfarande finns kvar
Ledsen är jag självklart. Ingen önskar någon dessa sjukdomar och framförallt inte sin egen dotter.
Försiktigt optimistisk när jag tänker att hon kanske kan få tag i en läkare som kan hjälpa henne med det som behövs nu. Och att FK är så bra som de faktiskt kan vara.
Ganska arg är dagens underdrift. När jag tänker på hur illa behandlad Linda har blivit blir jag rosenrasande.Vårdpersonal, släkt, så kallade vänner, arbetsgivare, skolpersonal och annat löst folk som burit sig åt som skitstövlar och kallat henne för inbillningssjuk, lat och allt möjligt annat, borde ställa sig i kö för att be henne om ursäkt.
Stolt är jag över min fina, starka dotter som trots sjukdom och många motgångar fortfarande står upp och kämpar vidare. Hon slås ner till golvet, men reser sig hela tiden igen.


Just nu vet hon inte riktigt vad som kommer att hända. Men det första som måste göras är att hitta en läkare som är intresserad av / kunnig i / villig att lära sig mer om ME. ME och Fibromyalgi är neurologiska sjukdomar som är klassade av WHO sedan länge, men de svenska läkarna följer inte utvecklingen. Internationellt sett ligger vi långt, långt efter i Sverige. Så det lär nog bli riktigt svårt.
Men vi är ganska envisa så det ska nog lösa sig...
Nästa steg är Försäkringskassan. Vad jag förstår är de mer insatta i problematiken nu, så förhoppningsvis kommer de inte att bråka. Vi får se.
Har hon kommit så här långt, ska resten klaras också.

Älskar dig sötis! ♥

4 kommentarer:

  1. Tack min fina mamma, blir helt rörd! Älskar dig mest! Finns ingen bättre människa än dig! <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Haha, jodå det gör det. Men jag kanske är tjurskalligare än de flesta. Och lite enveten..
      ♥♥♥

      Radera
  2. Jag tycker att ni är fantastiska båda två. Kram Elisabeth

    SvaraRadera
  3. Kämpa på, ni verkar otroligt starka båda två! Kram Jenny

    SvaraRadera