måndag 2 december 2019

Älskade, älskade lilla Ditte

I dag kom den tunga dagen som Thomas och jag skjutit på, fasat för, men också vetat att den var nära.


I dag fick vår älskade Ditte somna in.

Ditte har vi älskat, högt och rent.
En underbar liten fyrkantig tjej, både till kropp och själ.
Hon har varit den där lilla Damen som gärna hållit sig lite bakom de andra, lite försynt vid första ögonkastet - men man kunde inte ha mer fel. Hon kunde också verka lite enfaldig ibland - men åh, så fel det var!


Citrus & Ditte

Hon var en liten Dam med järnvilja, hon har alltid vetat vad hon vill, eller inte vill.
Våran lite tjuriga, envisa gosetjej.
Alltid först när maten serverades -man kunde ställa klockan efter hennes mage.
Alltid först när det vankades godis.
Alltid först när Frölunda gjorde mål - det betydde mariekex!
Också alltid först med att äta allt äckligt man kunde tänka sig i skogen..

Ditte, en dag gammal

7 veckor, och en liten bushund

7 veckor och älskar att klättra på väskor, i bokhyllor
och allt annat man kan komma upp på

Hon var speciell för oss på många sätt, inte minst för sitt lite introverta sätt.
Men hon var också vår allra första valp, en kull valpar Marianne och jag bestämde oss för att ta efter Fred och Dippen. Deras uppfödare hade en idé om att ta valpar efter dessa två, och vi gjorde det lite för att hedra deras minne - de dog i en trafikolycka Midsommarafton 2003.
Vår allra första valp som Marianne och jag hjälpte till världen tillsammans, exakt på dagen 15 år och 4 månader sedan.
Hon var först ut, och jag förälskade mig i henne från dag ett.
Jag har aldrig kunnat välja valpar efter utseende, utan det har alltid varit den där känslan "åh, lilla du, dig älskar jag" Helt tokigt, men varje hund som flyttat hit, varje valp jag valt har varit likadan.
Det har alltid varit känslan.
Och vi älskade vår tjej

Sov gott, älskade lilla raggsocka!
Jag tänker att du nu är med alla våra andra älsklingar: föräldrarna Fred & Dippen, dottern Citrus, Ginny, Cola, Älva och de andra.

Vi saknar dig redan så mycket!




2 kommentarer:

  1. Åh så tråkigt...det är alltid lika jobbigt när den dagen kommer oavsett hur många hundar man haft. <3

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, varje hund har ju tagit sin egen plats i hjärtat. De lämnar stora hål efter sig. ♥

      Radera