Ni kommer känner mig vet att jag är den ständiga optimisten och alltid, nästan iaf, försöker hitta något som varit bra varje dag.
Det har gjort att jag orkat igenom det som hänt genom livet, med förståndet någorlunda intakt.. 😉
Den här veckan också.
Saknaden efter Ditte är kompakt, och har dessutom lyft upp sorgen efter Citrus, och det faktum att Kola och Älva också är borta.
Men det har funkat förstås, även om jag natten till igår kom hela vägen ner för trappan, innan jag kom på att hon inte var kvarglömd ute i trädgården. Jag drömde bara.
Samtal med den nya HL på FK angående Lindas sjukersättning. Ett mycket långt samtal, som började med frustration och slutade med en tacksam känsla av hopp. HL är mycket engagerad, och försöker verkligen hitta en lösning. Chansen är förmodligen mikroskopisk men den finns.
Också samtal med If's HL som också var mycket givande, även om början inte kändes något vidare.
Även här finns det chans att allt ska lösa sig, i sinom tid.
Möte med lagkaptener och ledarstaben i tisdags. Många tankar, och det ska bli spännande vad framtiden för med sig. Nu har vi tre veckors speluppehåll, sedan match helgen före jul och efter det vila igen till andra veckan i januari. Ganska skönt för en gammal lagledare, och förmodligen väldigt skönt för många av killarna som dragits med småskador, stora skador och diverse sjukdomar.
Vi har satt upp nya ljusslingor runt hela tomten, och det blev jättefint. Inomhus har julpynt, adventsstakar och julgardiner kommit upp. Det känns genast så mycket varmare och mysigare. Älskar det!
Nu ska resten av året bli lugnt, skönt och fyllt med avkoppling, skratt och kramar.
Det har jag bestämt.
Jag är så tacksam för de här två!
Prinsessan Ella och Marodören Maya,
båda två så fulla av kärlek, gos och mys.
Även om de är kompletta motsatser förövrigt,
både till kropp och själ. 💗
❤❤
SvaraRadera