lördag 14 december 2019

Julematen

Igår åkte köttfärs, tre stekpannor och köttbullerullarhänderna fram, det tråkigaste med hela julen skulle fixas.

Jag är ju ingen storfräsare på det där med matlagning.
Är faktiskt skitdålig på det, har dålig fantasi och obefintliga kunskaper.
Lägg till att jag dessutom råkar ut för det ena tokiga missödet efter det andra, så förstår ni att det inte är min favoritsysselsättning precis.
Därför gör jag för det mesta stora satser, typ 10-15 portioner av varje rätt och stoppar in i frysarna. Lika orolig varje gång, för man vet ju aldrig om det är ätbart.
Det är ständiga blodviten för jag skär mig i fingrarna, Thomas vill att jag ska ha vassare knivar för han tror att skär mig för att knivarna är slöa - men det törs jag inte. Jag är rädd om mina fingrar och vill gärna har dem kvar.. För jag vet att det är dålig motorik och darriga händer som ställer till det.. 🙈😊
Jag tappar salt och/eller pepparkaret i en gryta med 7 liter köttfärssås, självklart har jag inte skruvat åt locken. Sist var det god kalops som helt plötsligt fick redas till skånsk kalops för jag hade saltat två gånger - ordentligt. Trots att jag faktiskt redan provsmakat den. Galopperande teflonhjärna tror jag att jag lider av förutom fippliga fingrar. Himla kul var det inte, för det var sisådär 15 portioner. Men med grädde så räddades den  - igen.
För på något sätt brukar det fixa sig i slutändan. 😂
Sönderkokta potatisar, eller halvråa, brända köttbitar, ûberstark chili con carne, ännu starkare kycklingcurry och en lasagne som har mer vitlök än ostsås..
Listan kan bli väldigt lång.
Men jag har en fantastisk familj, som för det mesta äter upp maten - och är snälla och påstår att det smakade bra.
Och lite spänning i tillvaron ska visst vara bra har jag hört.

Hursomhelst.
Igår har jag rullade 204 köttbullar, och som tur är blev det ätbara.
Idag var det nästan mormors-känsla, de var änna gôrgoa att äta kylskåpskalla. (För er som inte vet - min mormor gjorde världens goaste köttbullar och hade alltid en skål i kylen som jag och min ene morbror alltid slogs om 😍)
Thomas och hundarna gillade dem också. Och Linda. Så idag åkte de in i frysen, de 170 som är kvar. De får ju inte ta slut före jul. 😀

En annan sak jag har lite, lite problem med när det gäller matlagning inför kalas är att jag aldrig tror att jag har tillräcklig. För det mesta brukar det bli ganska mycket över, men man vet ju aldrig..
Så just nu sitter jag och funderar över om de räcker till tre julmiddagar?
Kanske ska jag göra en sats köttbullar till?
Eller en halv iaf...?


Funderar ett tag till..




1 kommentar:

  1. Haha, du är rolig du men en eloge för att du inte ger upp �� Kram

    SvaraRadera