Det går framåt

Det händer och fötter hela tiden.

Mamma mår sakta bättre. Hon kan äta mer, jag har kört runt och köpt upp sta'ns lager med näringsdrycker så hon får styrkan tillbaka. Probimage har hjälp hennes misshandlade mage att må bättre, och hon blir sakta piggare. 

Fick kontakt med VC till sist och mammas goa distriktsköterska ska försöka lösa så de kommer hem och tar lite prover och ser till att mamma får sina vaccinationer. Hon fick också mamma att gå med på att ha ett larm, hurra! 

Märta står fortfarande på verkstad, men har vi lite flax får jag hämta henne på fredag. Det kan vara så att det är en ventilarm som fladdrar som orsakat problemen, men det vet vi inte förrän de bytt den.

Håll en tumme tack! Saknar vår rymliga bil så mycket!!

Mazda2:an är föralldel mysig - men attans liten.

Idag ramlade den första snön ner. Tack och lov bara en millimeter typ, hoppas det stannar där. Kallt som sjutton är det också, det närmar sig tvåsiffrigt på nätterna. Isch!!

På söndag är det första advent och då ska jag väl försöka ha fixat lite, men just nu räcker inte orken. Det är mycket som ska grejas med hela tiden för tillfället, och jag försöker vila när jag får möjlighet.

Daniel och Karin har fullt upp. De har ju båda nya jobb som kräver mycket och huset blir deras om någon vecka. Jag hoppas vi ska kunna få till en träff eller två runt jul iaf.

Linda kämpar på med nya lägenheten. Det är mycket att göra i den, men nu börja det viktigaste bli fixat. Frysen är lagad, elkontakter fixade, elementet i badrummet funkar äntligen, ny diskmaskin är på plats och tvätt och tork kommer i morgon. Uppackningen funkar, men att slänga skräp funkar inte - vi behöver Märta. 

Det kommer att bli så fint, men det behöver målas om, och lite annat. Men det blir nog till våren. Linda trivs verkligen bra redan, det är mysigt område.

Jag var på mina höfters tioårs-kontroll i veckan, och det blev högsta betyg. De har inte flyttat sig någonting sedan operationen och läkaren sa att de kommer hålla 30+ år till. Jag tyckte han kunde dubbla, och det var inga problem sa han. Så jag och mina höfter ska kämpa på i 60+ år till - minst ;)

Den här fina bilden kom upp på pappa häromdagen. Han trivs på sitt boende, och det är verkligen mysigt. De dukar fint och har olika teman. Verkligen ett bra ställe, Romares!