Jätteglad!

För ett tag sedan dök det upp en person på Facebook som jag har saknat sedan jag var 16 ungefär. Min allra bästa vän från högstadiet, Annelie. Hon flyttade hem till Lekvattnet, Värmland. Sommaren jag fyllde 15 tillbringade jag hos henne, och den var magisk! Så småningom tappade vi kontakten som man så ofta gör i den åldern. Men jag har aldrig glömt hur roligt vi hade, och hur nära vi var! :) Och nu, äntligen har vi fått kontakt igen. Jag misstänker att det så småningom kommer bli ett och annat maratonsamtal - det var vi extremt bra på då! Pappa kunde inte begripa hur vi kunde vara tillsammans hela dagen i skolan, för att sedan slänga oss på telefonen när vi kom hem och prata i timmar. Han var inte så glad, vi hade bilverkstad och vår hemtelefon var ju samma som verkstadstelefonen - som kunderna ringde till... Dessutom var det ju ganska dyrt att ringa på den tiden. Men vad gör man? 13-14 år och bor sex km ifrån varandra - och det gick ingen buss. Och vi kunde inte åka samma skolbuss heller, hon bodde i Bua och jag i Väröbacka. Det blev väldigt tomt när hon flyttade.
Jag ser verkligen framemot att få höra hur hon har haft det! :D


Förväntansfull idag