Idag känns det lite bättre igen. Har inte haft så jobbigt på många år av minnena från olyckan, men det var nog Marias olycka som triggade igång det. Och Jonas armbrott, för målvakten som skadade sig hade ett komplicerat armbrott som krävde operation. Men han fick iaf komma hem från sjukhuset igår kväll.
Men som sagt, nu är det snart ok igen!
Ikväll hämtade jag hem Linda och hennes väninna från Landvetter, de har ju varit i Egypten en vecka. Och uppenbarligen har de haft det väldigt bra, med VIP behandling odyl. För de är redan igång och planerar för återresan. Så nu är det bara att se till att hitta jobb och spara ihop lite pengar! :)
Och bara för att ni verkligen ska veta, för jag fick ett par oroliga samtal:
Jag mår egentligen oförskämt bra, psykiskt iaf. Älskar ju livet. Har en dotter och en son som betyder mer än allt för mig och en sambo som är lika viktig för mig som luften jag andas. Mamma, pappa, hans fru, mina fina systrar är min grund som gör att jag står stadigt. Mina fina vänner som alltid finns där. Innebandypojkarna som nästan får mig att bli 20 igen. Eller ja, 25.. kanske 40 då? För vem mer än jag kan med sanning påstå att hon är morsa till sisådär 60 killar mellan 17-35.
Och så har jag ju raggsockorna..
Det är gott änna..
:)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar