Kär igen..

Jaha, så åkte jag dit igen då.

Fast det kan vi ta sedan. Först kan vi konstatera att helgen blev trevlig på många olika sätt. Tillbringade lite tid med min bättre hälft, även om det inte blev så mycket som jag tänkt.
Var på två matcher också, och det gick bra. Div 5 mötte Älvstranden på lördagen och vann sin match. Framförallt sista perioden spelade killarna strålande, tempot var så högt att jag stundtals glömde andas där jag satt i seket.
På söndagen mötte Div2 IBK Göteborg, och jag kan mycket nöjd konstatera att vi vann med 6-1. En stillsam tillställning med inte alltför mycket tjafs och efterslängar. Vi gjorde alla målen, även IBK's ;)
Det hade varit en del snack innan matchen om att IBK skulle plocka ner en femma från Div1. Och det gjorde de, vilket jag tycker är helt ok. De har tydligen inte fått mycket speltid.. Fick efteråt höra att de missat karensen på en av killarna, och det stämmer nog vad jag kan se. Man hoppas ju att det är ett misstag, och inget medvetet fusk men man blir ju lite fundersam, eftersom samma lag fick poäng strukna för en liknande händelse förra säsongen. Pratade med mina två goa ledarkollegor, och vi bestämde oss för att inte bry oss om att klaga/anmäla, eftersom vi vann matchen. Har heller ingen lust att sänka mig till den låga nivå som vissa ledare håller. Samtidigt kan man ju undra varför en Div1 ledare springer upp och ner på läktaren för att coacha ett Div2 lag när han inte står uppsatt på protokollet. Det vet jag helt säkert eftersom jag satt i seket igen. Och om jag fattat det hela rätt hör han ju egentligen inte till samma förening. Tekniskt sett iaf.

Fiona och Majken :)

Så kommer vi till min förälskelse: Tjejen till vänster på bilden har flyttat tillbaka till Marianne igen. Idag träffade jag henne för första gången på 4 månader och föll pladask. Hon är så söt. Som socker. Eller kanske som ett träsktroll? När jag var ute och rastade henne idag, skulle hon prompt till varenda lerpöl hon såg.. ;)

Och nej - vi ska inte behålla henne!

Hon kom tillbaka för hennes nya familj inte fick ihop tiden ordentligt. Vi är mycket glada att de hörde av sig innan Fiona började må dåligt, det visar ju hur mycket de tycker om henne. För det är ett riktigt litet charmtroll. Nu ska hon bo hos syrran ett tag så hon får landa igen - det går fort för hon är ju liksom hemma redan. Mamma Kola, Rollo och Riff har hon ju inte hunnit glömma, och inte Marianne heller.

Om ett par veckor är det dax att hitta ett nytt hem till lilltösen.

För vi ska INTE ha henne kvar!

:)