Ett år..

I söndags var det ett år sedan Anneli's anfall började igen. Inget kul jubileum, men positivt var att det var 7 veckor sedan det senaste GM och hon hade jobbat 6 veckor. Det är väldigt mycket längre än någon gång tidigare det här året.
Men.
I helgen började det igen. Tack och lov var det inget Grand Mal utan "bara" ett krampfritt anfall. Men det har varit väldigt långdraget, och hon har varit väldigt borta. Mamma fick bo hos henne i två dygn innan hon var såpass ok att hon klarade sig själv hyfsat igen.
Nu hoppas jag att det här är det sista på väldigt länge..

Var med Linda på VC idag för att hon skulle få sina intyg och utlåtande för ansökan om aktivitetsersättning, handikappersättning och färdtjänst. Den nya läkaren är jätterar och mycket engagerad. Så det blir nog välskrivna utlåtande. Sedan kan man ju undra över varför Gottfrieskliniken inte får skriva dessa, och varför handläggaren på FK inte anser att diagnosen från en av de ledande specialisterna inom området räcker, utan det krävs att läkaren på vårdcentralen ska ställa diagnosen..? Detta undrade även Lindas läkare väldigt mycket över..
Och.
Självklart är det så att när Linda äntligen hittat en läkare som hon fått förtroende för, så har denna fått det där jobberbjudandet som bara är för bra att tacka nej till. Jättetråkigt för oss, men samtidigt väldigt roligt för henne förstås. Nu skulle hon försöka ordna att Linda får samma läkare som jag har, hon är också väldigt bra och har ett stort intresse av att läsa in sig på diagnoser hon inte känner till så bra.
Så förhoppningsvis löser det sig ändå.

Efter VC blev det en liten spontan shoppingrunda. Vi är ju inte så bra att gå upp tidigt, varken dottern eller jag, och att inställa sig hos läkaren kl 8.15 på morgonen är väl inte det som funkar bäst för oss. Men efter den trevliga (för det var det faktiskt) stunden där, var vi pigga och alerta. Eller inte. Men Linda var så himla sugen på en semla, och glutenfria semlor växer inte på träd. Däremot bakas de på Blomgrens i Majorna, så vi åkte dit. Kan väl konstatera att det inte bara blev en semla, utan hon köpte en hel kasse bröd, och några pajer.
Därefter körde vi tillbaka tvärsöver stan och fortsatte till Rusta i Partille. En sväng där, sedan apoteket på Östra Sjukhuset, ett av de bästa i Göteborg förövrigt. Efter detta var luften slut, och jag körde hem min helt utmattade dotter.

Resten av dagen har gått i väldigt lugnt tempo. Jag har kämpat som en dåre för att hålla mig vaken, och förutom en sittande tupplur har jag faktiskt lyckats.

Annars har det väl inte hänt så mycket. Thomas har ju börjat jobba igen, och det blev helt plötsligt väldigt tyst här hemma. Känns lite konstigt faktiskt!
Jag har faktiskt varit och tittat på ett par innebandymatcher, så himla roligt! Har tittat på Daniel när han spelat med Backadalen. Kul att han får så mycket speltid Har nog aldrig sett honom skjuta så mycket heller, kanske det blir ett mål snart? ;)  Har inte kollat på Fibk ännu, det är för långt från parkeringen till läktaren på Kultan. Räknar man in bilkörning och att sitta på de hårda plaststolarna i 2½ timme blir det för mycket :/

I fredags blev det en trevlig kväll när både Linda och Daniel kom hem på middag. Det är ju inte så ofta de är hemma samtidigt, så det var extra roligt.
På torsdag åker Daniel och Mikael till Trysil. Den här gången blir det inte en hytte, utan de tar in på hotell istället. Hoppas de får bra väder och fina backar!

Ja just det ja! Återbesöket på Ortopeden gick väldigt bra. Min läkare var väldigt nöjd med vad han såg, och konstaterade att allt läker bra. Har inga restriktioner, utan ska börja med sjukgymnastiken på allvar nu, med egenträning på rehabmottagningen i Olskroken. Får göra i princip vad jag vill, smärtan sätter gränsen. Det får inte göra ont, inte för ont iaf. Röntgenbilderna så fina ut och man kan se att sprickorna läker ihop. Nu blir det ny röntgen om tre månader och är allt bra så blir det inget nytt läkarbesök förrän i december.
Fick kopior på höfterna, före och efterbilder. Kanske jag fotograferar av dem och lägger ut dem, har inte riktigt bestämt mig ännu. Kanske inte alla gillar att se sådana bilder..
Har tappat nästan alla muskler nu, och konditionen är också väck mé pusta.
Det blir en väldigt, väldigt jobbig tid innan man är helt återställd..

Ha det gott!