En chockartad...

...start på dagen blev det idag när Dottern ringer mig och gråter. Till sist förstod jag vad hon sa, och det var inget bra. Hon hade varit på toa och det droppade blod från ett ställe som det absolut inte ska droppa från. Mitt hjärta stannade nog nästan - men lyckades hålla mig lugn ändå. Fick reda på vad som hänt, ringde Sjukvårdsupplysningen, som sa att vi skulle direkt upp till Sahlgrenska. Fick väckt Sambon som låg och sov, vi åkte och hämtade Dottern (hon är oss pappan denna vecka) och åkte upp.
Blev ju inte lugnare när personalen rödflaggade henne (prioritet ett). Men när hon berättat lite till vad som hänt, och personalen kollat de vitala värdena, kände jag mig lugnare: Men det var lite jobbigt att de inte prioriterade ner henne.
För att göra en lång dag kort, det är tackolov "bara" ett kärl som brustit en dm in, konstaterade läkaren efter en undersökning i de bakre regionerna. (Stackars Dotter, det gjorde ordentligt ont). Han tror att det kan bero på att tarmarna är lite påverkade efter alla antibiotikabehandlingar sista året. Hon fick förlängt recept på antibiotika förresten, hennes UVI är inte utläkt ännu. Men trots allt, alla viktiga värden är bra - hjärta, lungor, njure, lever, och blodvärden var ok.
Nu ska jag lägga mig på soffan och bara andas en stund. Att vara lugn utåt, när man känner sig pytteliten inuti är jobbigt...

Tacksam idag