Helsingborg, hemmavinst och inkilning

Helgen som var blev intensiv. Har vilat ett par dagar, för ben och nacke gjorde sig påminda ordentligt och tröttheten lade sig som ett tung täcke över kroppen. Men nu börjar det bli bättre igen :)
Och det var väl värt obehaget, för en väldigt bra helg blev det.

I fredags åkte Linda och jag till Helsingborg för att hälsa på pappa och Elisabeth. Det var väldigt längesedan sist och de åker ju snart till Kanarieöarna, så det gällde att passa på! Meningen var ju att Thomas skulle följa med, men han däckade med en tokigt jobbig huvudvärk. Daniel kan ju inte komma från jobbet så tidigt på dagen så han kunde inte heller följa med.
Hursomhelst, vi hade en väldigt trevlig eftermiddag. Bilresan blev ganska stökig, med flera större störningar så bara att ta sig till stadsgränsen tog en halvtimme. Mycket trafik hela vägen sedan men det flöt iaf.
Väl framme blev vi som vanligt serverade väldigt god mat. Den här gången blev det till min glädje en landgång som vi fått förut, den är så otroligt god, med lax, räkor och annat gott. Det allra bästa var att den kunde fås gluten- och laktosfri så också Linda fick njuta. Till fikat blev det en glutenfri, fryst moussetårta, så himla god den också.
OM det bara hade gått att skära upp den.
Utan att ta fram yxa och motorsåg.
Elisabeth ska inte lyssna på damerna på Kallis mer som bedyrade att det räcker att ta den ur frysen när man sätter på kaffet. För om det är så, måste de brygga en jäääääla massa kaffe. För jag hackade, sågade, slet, massakrerade och svor  kämpade med denna isklump tills jag till sist kom igenom.
- Jag vill ha en liten bit sa Elisabeth.
- Du får två, sa jag. Stora.
Men det hörde hon nog inte för vi skrattade så tårarna rann.

Denna fantastiska utsikt har de från sin balkong!

Dagen efter var det så äntligen dags för seriestart i innebandyn. Det har varit en lång, intensiv försäsong som har gått bra. Men nu är det allvar, nu ska det omsättas det vi tränat på.

Och det gick sådär. Vi vann visserligen med 5-1, och det var aldrig några problem egentligen, men..  Jag tror vi spelade kanske inte den sämsta, men nästan den sämsta matchen sedan jag kom med i laget för två månader sedan. Inte direkt nervöst, inte lojt heller, men definitivt ingen skärpa. Några gnällde onödigt mycket på domarna (som iofs inte heller hade någon lysande dag precis) och på det vinner vi definitivt inga matcher. Tränarna och jag lär nog inte behöva säga så mycket, killarna var ganska förbannade på sig själva efter matchen. 

Men vi vann och det är bra så.

På kvällen hade killarna fixat med årets inkilning. De var väldigt snälla mot mig, så jag utsättes inte för några svårare prov. Förutom det att det finns en affär på Kvilletorget som jag inte kommer att handla på mer. Vi nya delades nämligen upp i två lag som skulle utföra vissa uppgifter. Den stackars killen som jobbar i en viss livsmedelsaffär där, kommer nog inte att glömma mig i första taget. Här kommer en lätt bedagad, något äldre kvinna med käpp och lägger upp följande på varubandet:

En banan, ett paket kondomer och ett paket med trosor.

Den stackars killen, som var ca 20 år, fick en ansiktsfärg som pendlade mellan högröd och rosa och stammade fram: Var det bra så?

Jag kom först då på att situationen kanske var något udda, så jag sa att:

- Jag ska inte ha det själv, jag håller på att inkilas av ett herrlag i innebandy.
Vilket kanske blev ännu lite mer - udda..

Hör då ett frustande bakom ryggen en och där står en man som ser ut som han satt något i halsen. Han kämpade hårt med att låta bli att skratta, men det gick ju sådär.

Började ju förstås att skratta själv, pekade ut genom fönstret bakom kassören, där ett par av mina killar stod och flinade. Då lättade det lite för den stackars pojken och karlen bakom mig kunde äntligen få utlopp för sin glädje..

Vi hade en väldigt rolig kväll, hyfsat lugn för att vara en inkilning.
Jag känner mig verkligen välkommen till det här laget och klubben, de är härliga allihop.

Långt blev det, och längre skulle det ha blivit om det inte vore för att jag måste fixa lite sallad innan träningen.

Bilder får det bli en annan gång :)