Helsingborg

Syrrorna och jag tog en sväng till Helsingborg i förra veckan för att hälsa på Pappa och Elisabeth.
Marianne kom och hämtade upp mig, och sedan körde vi söderut för att plocka upp Anneli i Varberg. Mamma var gullig och passade Älva.
En fin eftermiddag blev det, med goda landgångar som vanligt. De är tokgoda, med massor av räkor, lax och en goja som smakar mera. Dagen till ära fick vi en god tårta med vindruvor, mums.
Jag är full av beundran för dessa två underbara människor. Trots sin historia av svåra sjukdomar kämpar de på, och är alltid lika glada och skojfriska.
Nu ska vi bara få Pappa att kolla vindmätaren innan han ger sig ut och cyklar, så är allt bra ;)

Linda fick sin rullstol igår, ny och fin och blank - men helt fel modell än den hon behöver. Tom AT'n anser att hon behöver en annan modell, men hon får inte igenom beställningen.
Mina tankar om detta och annat ska jag skriva om en annan dag, är lite arg just nu och då blir det inte bra.

Annars är det bra. Jag har iofs någon typ av bacill eller något, är toktrött, lite ont i ett öra och halsen, och det värker värre än vanligt i kroppen. Men inget allvarligt, så det rullar på.
Har ju semester från innebandyn hela juli och en liten bit in i augusti så jag ska nog hinna vila upp mig.
Thomas funderar på semester i augusti, det brukar ju vara hyfsat väder då. Förhoppningsvis kan han tänka sig att vila lite..

Den här lilla damen och jag tog en lite debutpromenad idag. Det tog 20 minuter att komma ca 30 meter, det fanns oerhört mycket spännande att lukta på. Hon fick bestämma farten, och riktningen, så det slutade med att vi vände och sedan gick utefter gatan runt huset. Det tog ungefär 40 minuter, för man måste sitta och titta på omgivningen också.

Liite, lite läskigt är det allt, matte..

 Det luktar och blänker konstigt,

blänket visade sig vara en gammal cykellykta

och lukten.. Tja, tror vi lämnar det ämnet.

Man kan bli väldigt lång när man behöver!

Hoppsan

Det var värst vad tiden försvann fort!

Förra veckan var det förberedelser inför innebandy-DM som vi spelade i påskhelgen, och städ, matshopping och förberedelser inför påskmiddag på annandagen.

Vi åkte till Helsingborg och tillbringade en mysig eftermiddag med pappa och Elisabeth. Landgång med lax och räkor (det äter vi med stor, stor glädje - varje gång om vi får!) Så skönt att träffa dem igen, det var ju i oktober sist vi träffades.
Det var också den första längre turen med den nya Pärlan och den rullar så fint så. 😉

Vi går ju i väntans tider, men nu är det snart äntligen dags! På lördag åker vi och hämtar Ella, vår söta lilla nya familjemedlem. Det är så spännande, det är faktiskt första gången vi köper en valp, tro det eller ej! Fred var ju två när vi tog hand om honom, Dippen bodde sina första år hos syrran och de andra tokfiorna, numera tanterna, har vi ju fött upp själva.
Nu har jag köpt halsband, valpmat och några leksaker - vi har iofs redan en stor korg som Kiara använder men det behövs nog några till 😄

Påskhelgen försvann fort den också. Fredag och söndag var det innebandy hela dagarna, med blandade resultat. Vi åkte ut i semin, det får väl vara ok.

På annandagen kom Linda, Daniel, Karin och Mona på middag. Lite nostalgi blev det, Linda beställde Flygande Jakob på gammalt sätt. Då blir det så här:

Flygande Jakob med grönt ris, ett höjdare tyckte barnen när de var små.

Lite kul att se reaktionerna nu.. Jag hade kokat en gryta vitt ris också, 

för jag misstänkte att några skulle backa. Och så blev det. 😇😂

Mona tyckte det var gott, det är  en tuff svärmor jag har!

Men visst är det lustigt vad ögat lurar smaklökarna - det var bara vanlig

karamellfärg och den smakar ju inget 😊

Dagstur till Helsingborg

Idag åkte Linda, systrarna och jag en sväng till Helsingborg för att hälsa på pappa och Elisabeth. Det blev en mycket trevlig eftermiddag, med den alltid lika goda landgången med räkor och lax, och sedan en otroligt god Budapestlängd som förut att vara glutenfri också var laktosfri. Grymt för Lindas mage :)
Sällskapet var trevligt som alltid, och det är så roligt att träffa våra skåningar. Önskar bara att det kunde bli lite oftare.

Vädret var grått, trist och regnigt och det var väldigt mycket trafik på nervägen. När vi åkte hem hade det lugnat sig lite men folk kör verkligen som tokar, de ingen koll alls.

När vi kom hem hade Thomas jobbat på i trädgården. Ändrat kompostgallerstaketet stå hundarna har lite större plats att springa på (och så kan de skälla ännu mer på hundar och deras ägare som gärna använder vår trädgård som rastplats). Han hade plockat bort brädor som låg vid bersån, så nu får vi ännu mer plats att plantera buskar eller blommor på ;)

Funderar på att köpa lite mer vinbärsbuskar till odlingslådan, rosor att planera vi vindskyddet och klätterväxter runt bersån. 

Vi får väl se vad det blir.

Ingrid Bergmanrosor är det vackraste jag vet
Hade sådana när vi bodde i Järnbrott och saknar dem.
Har inte hittat några fina plantor i år, men hoppas det kommer in snart!
Bilden lånad från nätet

Helsingborg, hemmavinst och inkilning

Helgen som var blev intensiv. Har vilat ett par dagar, för ben och nacke gjorde sig påminda ordentligt och tröttheten lade sig som ett tung täcke över kroppen. Men nu börjar det bli bättre igen :)
Och det var väl värt obehaget, för en väldigt bra helg blev det.

I fredags åkte Linda och jag till Helsingborg för att hälsa på pappa och Elisabeth. Det var väldigt längesedan sist och de åker ju snart till Kanarieöarna, så det gällde att passa på! Meningen var ju att Thomas skulle följa med, men han däckade med en tokigt jobbig huvudvärk. Daniel kan ju inte komma från jobbet så tidigt på dagen så han kunde inte heller följa med.
Hursomhelst, vi hade en väldigt trevlig eftermiddag. Bilresan blev ganska stökig, med flera större störningar så bara att ta sig till stadsgränsen tog en halvtimme. Mycket trafik hela vägen sedan men det flöt iaf.
Väl framme blev vi som vanligt serverade väldigt god mat. Den här gången blev det till min glädje en landgång som vi fått förut, den är så otroligt god, med lax, räkor och annat gott. Det allra bästa var att den kunde fås gluten- och laktosfri så också Linda fick njuta. Till fikat blev det en glutenfri, fryst moussetårta, så himla god den också.
OM det bara hade gått att skära upp den.
Utan att ta fram yxa och motorsåg.
Elisabeth ska inte lyssna på damerna på Kallis mer som bedyrade att det räcker att ta den ur frysen när man sätter på kaffet. För om det är så, måste de brygga en jäääääla massa kaffe. För jag hackade, sågade, slet, massakrerade och svor  kämpade med denna isklump tills jag till sist kom igenom.
- Jag vill ha en liten bit sa Elisabeth.
- Du får två, sa jag. Stora.
Men det hörde hon nog inte för vi skrattade så tårarna rann.

Denna fantastiska utsikt har de från sin balkong!

Dagen efter var det så äntligen dags för seriestart i innebandyn. Det har varit en lång, intensiv försäsong som har gått bra. Men nu är det allvar, nu ska det omsättas det vi tränat på.

Och det gick sådär. Vi vann visserligen med 5-1, och det var aldrig några problem egentligen, men..  Jag tror vi spelade kanske inte den sämsta, men nästan den sämsta matchen sedan jag kom med i laget för två månader sedan. Inte direkt nervöst, inte lojt heller, men definitivt ingen skärpa. Några gnällde onödigt mycket på domarna (som iofs inte heller hade någon lysande dag precis) och på det vinner vi definitivt inga matcher. Tränarna och jag lär nog inte behöva säga så mycket, killarna var ganska förbannade på sig själva efter matchen. 

Men vi vann och det är bra så.

På kvällen hade killarna fixat med årets inkilning. De var väldigt snälla mot mig, så jag utsättes inte för några svårare prov. Förutom det att det finns en affär på Kvilletorget som jag inte kommer att handla på mer. Vi nya delades nämligen upp i två lag som skulle utföra vissa uppgifter. Den stackars killen som jobbar i en viss livsmedelsaffär där, kommer nog inte att glömma mig i första taget. Här kommer en lätt bedagad, något äldre kvinna med käpp och lägger upp följande på varubandet:

En banan, ett paket kondomer och ett paket med trosor.

Den stackars killen, som var ca 20 år, fick en ansiktsfärg som pendlade mellan högröd och rosa och stammade fram: Var det bra så?

Jag kom först då på att situationen kanske var något udda, så jag sa att:

- Jag ska inte ha det själv, jag håller på att inkilas av ett herrlag i innebandy.
Vilket kanske blev ännu lite mer - udda..

Hör då ett frustande bakom ryggen en och där står en man som ser ut som han satt något i halsen. Han kämpade hårt med att låta bli att skratta, men det gick ju sådär.

Började ju förstås att skratta själv, pekade ut genom fönstret bakom kassören, där ett par av mina killar stod och flinade. Då lättade det lite för den stackars pojken och karlen bakom mig kunde äntligen få utlopp för sin glädje..

Vi hade en väldigt rolig kväll, hyfsat lugn för att vara en inkilning.
Jag känner mig verkligen välkommen till det här laget och klubben, de är härliga allihop.

Långt blev det, och längre skulle det ha blivit om det inte vore för att jag måste fixa lite sallad innan träningen.

Bilder får det bli en annan gång :)