Det är så tomt och vi saknar dem så mycket. Jag kommer på mig ibland att leta efter dem, och släpa fötterna utefter golvet när jag grejar i köket så jag inte trampar på Freddan.
Fick en en flashback idag när jag försökte få tjejerna att inse att hundar faktiskt måste gå ut i trädgården och göra ifrån sig ibland - även om det regnar. Dippen vägrade gå ut om det ens kom en droppe, man fick lyfta ut henne. Var man inte snabb nog liksom rann hon upp för trappan till sovrummet och kröp in i transportburen vi har där.
Nu gör Ditte och Citrus likadant..
Ditte går ut på plattgången, trippar fram och tillbaka utefter gräskanten, blänger på mig, sedan på gräset och så på mig igen. I bästa fall gör hon några rejäla skutt, landar i bersån och trippar sedan mycket försiktigt ut på gräsmattan, förmodligen bara på yttersta klospetsarna. Sedan snurran hon på typiskt Dittevis fem varv, fortfarande på tåspetsarna, innan hon hittar rätt plats och gör ifrån sig på rekordtid, sedan avslutar hon med en tjurrusning in.
Citrus smyger ner för trappan, ställer sig på nedersta trappsteget, vänder ryggen åt gräsmattan och försöker blänga ner min motståndskraft. Hon ser egentligen ganska rolig ut, hon sticker liksom fram nosen, viker bak öronen och blir alldeles avlång - hon tycker nog att hon ser alldeles väldigt ömklig och snäll ut..
Mer än en gång har jag lämnat dörren ett ögonblick, bara för att upptäcka att trädgården är tom och mina pimpinetta tjejer försvunnit upp i sovrummen - utan att göra ifrån sig.
Fjantfior. ♥
Fred, Dippen och Ditte (Citrus kröp som vanlig under stolen , då kommer hon närmast när det vankas något gott.) |
Känner igen beteendet:) Idag la jag ner en kvart på att plocka fram regnställ och klä på allt och så tycker Sesam att vi ska vara ute i max 30 sekunder.
SvaraRadera