Australien, läkarbesök och terror

Veckan har varit en blandad kompott.
Daniels fina Karin har åkt iväg till Australien på några månader. Vi kommer sakna henne väldigt mycket, för hon är verkligen jättego. Att Daniel är ganska deppig är ju lätt att förstå. Men han åker iväg tre veckor till Thailand över jul och nyår med några kompisar, så då försvinner lite tid.
Och förhoppningsvis är hon tillbaka snart.
Hoppas att du får en jättehärlig resa, Karin! ♥

Linda har fick träffa sin läkare för sista gången och det blev ett väldigt bra möte. Lite rekommendationer, justerat läkarintyg, recept och lite annat gjorde att det åtminstone kändes lite bättre. Han rekommenderade att Linda ska testa efterföljaren, han har fått ett gott intryck av honom. Det är bara att hoppas att det är så. Det är en del på gång som gör att läkarens inställning är extremt viktig, kunskapen om sjukdomarna kan han läsa in sig på.
Hon har haft en annat möte i veckan som också verkade positivt, besked kommer hyfsat snart. Dessutom skickade hon in det nya läkarintyget till FK. Nu är det upp till dem att bevisa att de inte gör allt för att avvisa ansökningarna om Handikappersättning, utan faktiskt finns till för att hjälpa dem som behöver. Men man undrar ju, när handläggaren rekommenderar försörjningsstöd (socialbidrag) innan ansökningen ens är lämnad..
Fan tro't...

Vi har haft två goa segrar i innebandyn under veckan som gått. För tillfället leder vi faktiskt serien, men vi byter nog plats med tvåan innan helgen är över. Men det är långt kvar, och jag tror att vi kommer att ligga i topp när säsongen är slut.

Terrorattentatet i Paris och bomben på det ryska charterplanet har rört upp mycket känslor hos människor naturligtvis. Hos mig också. För det är väldigt skrämmande att det faktiskt kan hända Linda och mig när vi åker till Allum idag. Eller Thomas på jobbet. Eller Daniel när han åker på semester om en månad. Men jag slås varje gång något sådant händer hur fruktansvärt hur folk i allmänhet, och en del journalister i synnerhet, tappar all känsla för källkritik och bara sprider en massa dynga, obekräftade rykten, påhittade utsagor och fördomar. Det verkar som de inte har en aning om att internet inte är en källa till sanning och noggrann efterforskning, utan man måste kolla upp det man allt skriver först, precis allt. Facebook, Twitter och Instagram svämmas över av en massa falska artiklar, flera år gamla artiklar, bilder som egentligen visar något helt annat..
Visserligen scrollar jag ju förbi det mesta som är länkat, det är ju mest skräp. Problemet är ju att en del sväljer allt och länkar vidare. Och så sprids osanningar, överdrifter och rykten helt vilt i en rasande fart..

Det verkar också som allt sunt förnuft och mänsklighet bara lämna insidan av skallbenet på en del, och ersätts av en brunsvart sörja. De skrämmer mig nästan mer än Daesh, för de har ingen agenda utan hatar bara allt som inte passar dem. De har inte kommit lika långt i terrorn, men de är på god väg, en del av dem. De bränner ner byggnader som påstås ska bli asylboenden och det är bara tur att ingen har dött ännu.
De är exakt likadana som Daesh, men på andra sidan. De har ingen medmänsklighet, de hatar bara. Ingen intelligens, ingen kunskap. De tar rätten att skada andra bara för att man inte tycker som de.
Precis som Daesh.
Otäckt.
Men jag tänker inte ge efter för rädslan och fördomarna.
Aldrig.
Då vinner de.
Och det får inte hända.

Vår pelargon på trappan blommar för fullt i slutet av november. Men nu tror jag att den kommer att ge upp, första ordentliga frosten kom i natt. Kanske kan jag nu får plantera ljungen jag så gärna vill ha över vintern? Om det fortfarande finns att köpa.. ;)