Comhem

Lite trött är jag på Comhem.
Nej fel, jag är skittrött på dem.

Vi har haft dem sedan vi fick fiber för snart 4 år sedan, och det började bra.
Bra erbjudande, alla de sport- och filmkanaler vi ville ha och bättre bredband förstås. Det blev dessutom några hundralappar billigare än paraboler och ADSL, så det kändes ju bra.
Vi installerade tre boxar och bredband utan större problem.

Men efter några månader började Tivon krångla. Bilden pixlade och frös, boxen reagerade mer långsamt för varje vecka. Vi gjorde alla åtgärder den tekniska supporten sa utan förbättring. Efter många långa samtal kom det en ny box. Skönt tänkte vi, nu ska det funka.
Och det gjorde det. Ett par månader..

Nu, efter 3 år och 10 månader krånglar boxen igen.
Vi är inne på den 6:e nu, som också börjat krångla. De har en ny variant av box, men den har inga inspelningsmöjligheter och det är ett krav.
De köpte ju upp Tele2 nyligen, och efter det skulle man få lite bonus som kallas "Förmåner" om man har flera abonnemang. Och jodå, jag har ju mobilabonnemang i Tele2 och skulle enligt kundbilden ha rätt till dessa "Förmåner".
Men icke. När jag kollade varför det inte fungerar, fick jag till svar att Tele2 säger att mitt mobilab inte är rätt sort..?! Så trött på detta..
Jag har varit i kontakt med Kundtjänsten ett par gånger, och mer kalla handen än så kan det knappast bli.
Så nu funderar jag verkligen på att byta leverantör.

Fick ett väldigt bra erbjudande från Telia, som nu har samma kanalpaket som Comhem, snabbare bredband, men flera hundralappar billigare i månaden. Man får köpa sina boxar, men det kompenseras av de första 6 månadernas rabatter. Boxarna verkar modernare och mer tillförlitliga.
Men kundtjänsten verkar däremot inte så värst.

Så jag får se, vi får kolla upp det ordentligt.

Det kommer mera

Litet uppehåll igen. Har haft en dela att göra, men största anledningen är nog en sanslös trötthet som ramlat över mig. Fick föraning om en förkylning, lite feber och sedan var det borta. Men efter det har jag haft huvudvärk som inte släpper, ont i kroppen och som sagt en grym trötthet.
Men det vänder snart igen :)

Om inte annat för att jag får tokutbrott på vår fiberanslutning.
Vi skrev ju på kontrakt för 1½ år sedan.
Och sedan har vi väntat. Och väntat. Minimalt med information, eller ingen alls. Si och så många procent av hushållen i vårt område måste ansluta sig. Si och så många  procent för att vi ska betala en lägre summa, annars blir det en högre. Massor av samtal från många, och så äntligen i våras - nu kör vi igång!
Och sedan - ingenting.
Samtal igen, och så får vi reda på att en markägare krånglar (det visar sig senare vara kommunen), men det ska snart vara klart.
Och så äntligen - nu är det dags. Det börjar grävas, läggas ner fiber, man kollar var fibern ska gå in i husen.
Frågar efter tidsplan, för man har ju 3 månaders uppsägningstid på parabolerna.
Nja, alltså atteeeee... Under hösten någon gång. Typ.
Jaaa, äntligen! I torsdags fick vi brevet i lådan - på onsdag kommer de och sätter in mediaboxen!
MEN de borrar inte i eternit. OK, men det kunde ni väl sagt med en gång tycker ju jag då - det var ju ett halvår sedan ni var och tittade?! Det var inte vi, fick jag till svar. Det var de som gräver...
Suck.
Skulle få samtal i fredags från någon chef, För vi behöver veta om de gör något överhuvudtaget, eller om Thomas måste gissa sig till vad som behövs för borr för att borra hålet i väggen. Och ska vi köpa ett plaströr av obekant dimension för att dra igenom fiberkabeln. Och silikon för att täta runt hålet. Sedan skruva i några skruv i nämnda vägg för att sätta upp en skyddslist som tydligen var väldigt viktig att den skulle monteras rätt. De ville på fullt allvar att vi skulle ta ner eterniten...
För det är så farligt med eternit att man inte ens vågar stoppa i ett plaströr i ett färdigborrat hål i en vägg med eternitplattor, och lägga en sträng med silikon runt hålet. Och sedan skriva i några skruv i en skyddsplåt..
Missförstå mig rätt: Jag har absolut respekt för att de inte vill göra detta.
Men. Jag har påpekat vid flera tillfällen att vi har eternit på väggarna, men det skulle inte vara några problem. Att komma någon dag innan och tala om att det inte funkar är inte ok.
Nu kommer CHEFEN hit kl 13.00 och kollar. Tror det är fjärde gubben nu.

Samtidigt händer detta:
Göteborgs Energi grävde av vår fiber innan den ens är igång.
När jag hämtade posten (med brevet om installationen) i torsdags stod det en grävmaskin och satte skopan exakt i samma hål som som knutpunkten till fibern i vår gata ansluts. Jag sa lite skämtsamt till mannen som stod bredvid att "Ni får vara rädda om vår alldeles nya fiber" Han tyckte att det var inget de behövde bry sig om..
Grävmaskinisten såg kabeln, den var täckt med illgul varningsplast, men det hjälpte inte. 10 minuter senare var kabeln avgrävd.
Undertecknad hade då redan ringt fiberföretaget och Göteborgs Energi.
Mannen på fiberföretaget har ingen aaaning om att vi har gasledningar och att de är i bruk.
Göteborgs Energi har ingen aaaaning om att det finns fiber nedgrävd, men anser att det ska grävmaskinisten vara vaken för.
Anar ni kanske nu vart jag vill komma?

Jag är sååå trött på inkompetenta människor som inte bryr sig om vad de gör...

Nu har jag blivit lovad att det ska vara klart på onsdag, men jag undrar jag...

Kl 13.30
Och nu har CHEFEN varit här. Långa förklaringar om saker jag kunde upplyst honom om, och instruktion om att det ska borras i 45 graders vinkel (annars går fibern av), fick borr, silikon och en metallskena som ska upp sedan. 
Vet att det blir gjort ordentligt nu, för Thomas gör det.
Sedan får vi se om de klarar resten.

Två månader, ny såpa och vinter

Idag är det två månader sedan operationen. Attans så fort det har gått ändå! Har fått gå i trappor i 2½ vecka nu, så livet är lite roligare. Har fortfarande mer ont i vänsterbenet än det högra, men det är ju inte så konstigt. Det blir mycket vila fortfarande. Men glädjande nog har blodvärdet gått upp bra. Det är långt ifrån återställt, men läkaren tyckte att jag inte behövde järntabletter eftersom kroppen verkar fixa det själv.
Mitt tålamod är ju som bekant inte så stort när det gäller min egen rehab, jag vill ju vara frisk i går. Men så funkar det inte, har jag väl så sakteliga insett till familjens lättade suckar.
Jag ska inte dammsuga
Jag ska inte skotta snö.
Jag ska inte gå ut med hundarna.
På ett tag.
Men lagade faktiskt middag två dagar i förra veckan iaf!

Till helgen ska vi förhoppningsvis åka till Daniel på fika, så jag äntligen får se hur det blivit nu när hans lägenhet är färdigrenoverad och alla möbler står på plats. Jättenyfiken är jag!
Och då ska jag passa på att provköra, så roligt det ska bli. Förmodligen är det inga problem, men jag måste testa att panikbromsa och se hur jag klarar halt väglag. Så vi får väl testa på Östras eller Åbys parkeringsplatser först  :)
Och jadå, Thomas kör dit...!

Och till sist.
Ingenting är enkelt här i världen, det vet vi ju.
Menvarförihelvetsjävlaskitfan ska det vara så jobbigt för min dotter?
Finns det inget som liksom bara kan bli enkelt från början?
Hon fick ju sina diagnoser precis innan jul. Och det var ju bra, fast jobbigt.
Nu var det dags att ta nästa steg.
Hon meddelade sin handläggare på AF att hon fått diagnoserna, och det var bra.
Hon skulle kallas till trepartsamtal med AF och FK och allt var lugnt och fint.
I två veckor.
Nu är det kaos, skitjobbigt och inget vet något.
Har tillbringat hela förra veckan i telefon med Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan - i timmar.
Och jag kan säga så här mycket.
Det är inte Försäkringskassan som är problemet.
Än.
Just nu står hon helt utan ersättning för hennes handläggare skrev ut henne från AF. Utan förvarning. Utan information om att det som sas för två veckor sedan inte gäller längre. För att hon är för sjuk.
Men helvetesjävlaidiotskap - det har hon ju varit i ett par år!? Hon var varken mer eller mindre sjuk den 20 januari än vad hon var den 8:e
Så nu är det 4-5 olika handläggare/grupper på FK som ska utreda i lika många ärenden. För det ska utredas om sjukpenning, SGI, aktivitetsersättning (det som förr kallades för sjukpension) handikappersättning och bostadstillägg. Alla ska ha blanketter, samtal, träffar, fullmakter till journaler, fullmakter för att jag ska få prata för henne när hon inte orkar.
Jag hoppas bara att dessa handläggare är lika rara och hjälpsamma som Maria, en handläggare som egentligen inte har med Linda att göra, men som egentligen skulle haft det i det där trepartsamtalet som inte blir av. För att Linda blev utskriven från AF av handläggaren där - som förmedlade kontakten med FK.
Hänger ni med?
Nej, det gör inte jag heller...
Så den här veckan har vi också fått fixa en akuttid till läkare som (efter visst motstånd) sjukskrivit Linda - för hon har ingen möjlighet att komma till sin ordinarie, nya läkare förrän i mitten av februari. Och så länge går det inte att vänta på läkare när man måste ha läkarintyg från första dagen. För nu måste det utredas om Linda är berättigad till sjukpenning.
Det är lite förvirrande.
Och väldigt tröttande.
Det finns förstås en massa mer att berätta om den här historien, men det får vara ett tag.
Fokus, det är fokus som gäller nu. Och en jäääla massa tålamod. Och ork.

Ibland undrar jag om jag har hamnat i en version av Truman Show, ni vet den där filmen där Jim Carrey spelar en man som hela sitt liv lev i en dokusåpa utan att veta om det.

Ja just det ja! Vinter vad det ju.
Det snöar som attan, skit också.
För det är inte så himla lätt att gå med alldeles nya stålhöfter när det är halt. Och måste man använda kryckor och snubblar på sina egna fötter i vanliga fall så.. Ja.. Ni vet..
Äsch, vi lämnar det ämnet också.

Tror att jag snor grannens pulka och tar en sväng i backen vid Småstugevägen.

Kram