Rosenrasande, ledsen och orolig.

Som ni vet har Lindas mage kraschat helt.
Sedan den 13 september har hon knappt fått i sig något utan att kräkas, antingen direkt eller också efter en timme.
Hon är förstås väldigt medtagen och svag. Hon har ju lite andra sjukdomar att kämpa med..

Hon och jag har tillsammans försökt att hitta på olika sätt att få i henne vätska och näring så hon iaf inte torkar ut helt. Det har varit skedvis med vätskeersättning, laktosfri drickyoghurt, vatten. Hon försöker få i sig smoothies med "snällt" innehåll som hon kämpar med i flera timmar, söt kvarg i små skedar. Hon försöker få i sig sina vitaminer och mediciner med blandat resultat.
Jag lagade fiskgratäng och passerad mild grönsakssoppa som hon fick i sig, små skedar åt gången, totalt en dl ungefär på ett par timmar.
I går gjorde jag gammeldags maizenavälling med äggula, hon fick i sig en halv dl - på hela dagen..

Sakta har hon blivit sämre, och så för två veckor sedan steg levervärdena oacceptabelt högt. Med lite laborerande med mediciner har det nu börjat gå ner igen, tack o lov.
Men hon kan fortfarande inte behålla något.
Och kraften, orken och glädjen försvinner sakta, lite mer för varje dag hon inte kan behålla näringen.

Förra helgen fick hon två lite vätska intravenöst på akuten på Östra Sjukhuset, det är det enda hon fått hjälp med. Ja, förutom av hennes fina läkare på VC då, som ju förståeligt nog har begränsade möjligheter. Hon har skickat remisser men det går trögt - ultraljud av buken ska göra nästa vecka, men remissen om gastroskopi har hon inte fått svar på ens ännu.

Lindas läkare har sagt att vi ska åka till akuten om hon börjar skaka och få kramp, vilket vi gjorde igår. De tog inte emot Linda, utan hänvisade till - VC. Att de samtidigt tog hand om en "svårt sjuk" ung man - han hade misstänkt halsfluss - gjorde mig något förargad. Minst sagt. För jourcentralen var ju fortfarande öppen.

Idag var vi tillbaka på VC, stackars J, Lindas läkare, blev väldigt irriterad. Hon skrev en mycket tydlig akutremiss till Sahlgrenska, där hon ville att de skulle göra en gastroskopi på Linda.
Hon kommer inte att vara glad i morgon.
Eftersom besöket blev helt obegripligt.

Akutläkaren kom in tre vändor till oss i undersökningsrummet, varje gång kom han med rekommendationer som redan var gjorda utan att det blivit bättre. Allt stod i pappren han hade i handen, som han uppenbarligen inte läst..
Först var det den obligatoriska: Drick vätskeersättning, teskedsvis, så vänder det. Jo men, det har Linda testat en månad. Ahaaa, jag få kolla lite, kommer strax.
Andra gången han kom in, hade han kommit på att VC skulle skriva remisser om gastroskopi bla. Jomen, det är ju det du har i handen. Hon vill att du ska göra det. Nopp, det går inte så han skulle ringa obesitatsläkaren, kommer strax
Tredje gången han kom in berättade han att Obesitas hade stängt (det hade jag kunnat berätta för honom eftersom klockan var efter halv fem) Så nu skulle Linda äta dubbel dos Omeprazol, så blir allt bra. När Linda påpekade att hon redan äter dubbel dos, svarade han: Jaha. Hm. Dubbla den då. Han tyckte också att hon skulle fortsätta försöka äta vätskeersättning med tesked.
Nu blev jag arg på riktigt, och ifrågasatte vad han håller på med. Han hade ju fått en remiss? Men så fungerar det tydligen inte, gastroskopi kan man inte göra så.
Han sa också att de minsann inte gör inneliggande undersökningar "för då tar hon sängen från någon med hjärtinfarkt"
Så nu hade han och någon annan läkare kommit på att de skickar en akut, högprioriterad remiss till - Obesitas, överviktsenheten så de får utreda henne vidare..

Jag undrar vad de på Obesitas kommer att säga i morgon? De var helt säkra på att akuten självklart gör en gastroskopi, för de tror att det möjligtvis kan var ett stopp från magsäcken ut till tarmarna.

Nu har Linda behövt hjälp, akut hjälp, i en månad.
Resultatet är sorgligt dåligt, både skrämmande och helt bedrövligt dåligt.
Är det så här vi ska ha det nu?