Bakslag

Kom hem efter en lång, men lyckad dag med innebandyn strax efter klocka sju på kvällen, lämnade bilen till Thomas som åkte till jobbet. Var väldigt trött, och gick och lade mig efter Ellas nattmedicin och det obligatoriska samtalet med mamma. Hade svårt att somna, stormen Malik ruskade ordentligt i huset, och jag var hyfsat värkig.

Somnade till sist, men blev väckt av Thomas kl halv sju som stod med Ella i famnen.

Hon hade fått ett nytt anfall, något lindrigare än tidigare, och det höll bara på knappt en kvart så jag slapp ge henne stesoliden. Men det känns jätteledsamt och det är ett ordentligt bakslag.

Nu funderar jag på om det var stressen av stormen under dagen, i kombination av att medicinbytet inte är helt klart. Det tar tid innan den nya medicinen har kommit upp i nivå, och den gamla försvunnit så nivåerna ligger inte rätt.

Får ringa och beställa tid till hennes veterinär i morgon, för att se hur vi ska göra. De senaste dagarna har hon också gått och sträckt sig mycket, vi tror att det är magen som stökar.

En fördel har vi - Maya signalerar direkt om det är ett anfall på gång, hon blir jätteorolig och kommer och hämtar oss direkt. Det gör hon inte när Ella "stretchar" magen, så därför är vi helt säkra på att det är något annat.

Men det är både ledsamt och jobbigt. Dels mår hon ju väldigt dåligt under episoderna, Maya blir orolig länge efter och  vår trygghet försvann igen. Nu vågar vi inte lämna Ella & Maya ensamma igen, och det blir ju väldigt bundet. 

Men vi får hoppas att det löser sig, och att det här var ett tillfälligt bakslag...

Nu ligger Ella och sover gott i soffan, i favoritställningen.. 

En alldeles nyvaken Maya kom precis och satte sig strategiskt mitt framför mig.

Hon vill ha tuggben och gos, men det får räcka lite mys säger jag...