Visar inlägg med etikett Lite av varje. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Lite av varje. Visa alla inlägg

fredag 16 september 2022

Eftervalskänsla

Det blev ju inte så värst i valet. Högern tar flest mandat, men man undrar ju om det blir så mycket stabilare regering de närmaste 4 åren, än vad det varit de senaste 8. Jag tror att risken är stor för att den nya regeringen, precis som den gamla, kommer att få styra på andra partiers budget, och inte så mycket sin egen.
Kanske kan vara nyttigt för dem, men inte för vårt land.
Ödmjukhet, respekt och anständighet har lyst med sin frånvaro i politiken länge nu. Under valkampanjerna har det varit riktigt vidrigt stundtals.
Samarbete för landets bästa? Nej inte så mycket.. 
Jag har ju min favorit bland partiledarna, Magdalena Andersson, det är ju ingen hemlighet. Hon har dessutom varit den som hållit sig ifrån smutskastning och bråk bäst. Men när hon valde att inte gå in i polemik med en konkurrent, utan vände bort blicken - då blev hon anklagad för att använda härskarteknik.
Man blir lite förvånad, minst sagt..
Är ganska orolig för vad som kommer att hända nu. Ekonomi, miljö och klimat, det allmänna samhällsklimatet.. Det känns inte så bra.
Märker redan att andra, precis som jag, är försiktigare med att uttrycka sig offentligt. Man ger sig inte in i debatter med vissa sidor som förut, och man håller lägre profil. Det gör mig arg, men jag tror ändå att det är lugnast att hålla sig lite under radarn. Det finns ju andra vägar och sätt som tur är, tyst kommer jag aldrig bli.

Annars?
Thomas kämpar med sina katetrar. Han har nu fått mediciner så förhoppningsvis ska det bli bättre så småningom. En utredning har påbörjats, så vi får se vad det handlar om.
Nu är han sjukskriven, och som det ser ut just nu lär det vara så ett tag.

Vi håller tummarna för att kenneln vi köpte hundarna från, får valpar i höst! Två tjejer, bla Maya's syster Millan, är parade med fina pojkar, och tar det sig blir det smått i november. Vi är lovade en liten talle, bara det blir några stycken. Det är så spännande! Har vi tur, flyttar det in en liten valp i januari! 💖

I Helsingborg gå man i väntans tider, fast på annorlunda sätt. Pappa väntar på plats på ett permanent boende, och står först i kön nu. Hoppas det inte dröjer för korttidsboendet han är på nu, fungerar inte så bra, minst sagt. Elisabeth har fått kämpa hårt för att saker och ting ska fungera, och hon har det ju jobbigt nog ändå. Har ofta önskat att vi skulle bo närmare, både för att kunna träffas och för att kunna hjälpa till, och nu är ju den önskan ännu starkare.
Jag saknar mina fina skåningar jättemycket!. 💕


Pappa läser nyheterna, och tar en fika med Elisabeth

På söndag är det dags för årets första seriematch i innebandyn. Det ska bli väldigt roligt, och jag tror att vi kan ta en fin seger, killarna har tränat på bra trots skador och sjukdomar.

Nu får det bli mat både till hundarna och mig, ha det så fint!



måndag 12 april 2021

Mår bra

Jodå, vi mår bra!
Jag är så himla trött bara, får liksom inte tummen ur och skriver. Det är inte så att det inte finns massor av tankar, det är mer orken att formulera dem som saknas. Vinter/vår/efter virus från i höstas effekt kanske. Thomas och jag hade ju något konstigt för 1½ år sedan, som ingen visste vad det var. Jag fick lunginflammation och Thomas hade hosta länge. Min astma har inte blivit bättre sedan dess, och vi har varit mer eller mindre urlakade sedan dess.
Förhoppningsvis släpper det så småningom.

Vi går i väntans dagar. Linda ska få besked om sjukersättning de närmaste dagarna och det är nervös, väldigt nervöst. Hennes handläggare ringde för två veckor sedan och var väldigt positivt. Men vis av tidigare erfarenheter tar vi inte ut något i förskott.. 
Så vi har ont i magarna av nervositet just nu, hon kollar FK´s sida hela tiden, och varje gång min telefon ringer hoppar jag högt, och får halvt hjärtstillestånd.
Håll en tumme för att det går vägen den här gången!

Vi väntar på våren också förstås, vill ha värme, vill ut i trädgården och greja.
Har testat att sätta fröer i år, tomater, paprika, gurka, luktärter av olika slag och solöga (tror jag de heter)
De har kommit upp fint, nu får vi se om jag klarar att hålla liv i dem också.. 😄


Långa och skrangliga, trots ljus.
Förhoppningsvis ska det funka.. 😊


Ägarinnan till de här benen är förstås Ella.
Hon har precis börjat löpa, och sitt vanliga hispiga jag trogen,
är superirriterad på bakdelen som tydligen nyper henne.. 🙈😂😍


Vi var och lade om däcken på bilarna häromveckan.
Eftersom Linda är fullvaccinerad och mamma fått första sprutan,
vågade vi oss in på en fikastund. 😍


Förra veckan var jag hos finaste Sandra och klippte mig.
Smittsäkert förstås, och med gofika.
En perfekt stund! 💗


fredag 6 november 2020

USA-valet


Det blev den där rysaren som ingen ville ha i presidentvalet i USA. 
Tack och lov kommer Biden att vinna, det är klart nu även om alla röster inte är räknade än.
Trump bär sig åt om den jättebaby han är, muttrar och puttrar om att hans presidentskap blivit stulet, att alla fuskar utom han, att hade man bara räknat "de riktiga" rösterna" dvs bara de som lämnades på valdagen, hade han vunnit, osv i all oändlighet. 👶
I natt gjorde han något som skull föreställa en presskonferens, men det var en nästan 20 minuter lång, velig monolog där han anklagade alla som inte håller på honom för bedrägeri och fusk.
Det enda som hände var att flera TV-bolag avbröt sändningen innan han var klar, och många av de högre republikanerna vänder honom ryggen.
Han är sjuk i huvudet helt klart.
Hoppas det inte blir alldeles för tokigt innan de får ur honom ur Vita Huset.

Jag har fortfarande problem med värken och huvudvärken, magen krånglar också, men det beror på att jag är trött. Passar på att vila nu när vi inte får träna och spela, eller rättare sagt greja hemma.
Idag gjorde en stor gryta kycklingcurry, och häromdagen blev det en rejäl omgång kålpudding.
Det är så skönt att fylla frysen, och slippa stressa med matlagning.

I morgon kommer Daniel, Karin & Eva på middag. Det ska bli jätteroligt, Eva har inte varit hos oss förut. Lustigt nog har hon varit många gånger hos grannen tidigare, de har känt varandra i många år.
Förhoppningsvis kommer Linda och Martin också, men det är inte helt säkert, Linda mådde inte så bra förut.

Var och köpte en ny mikrovågsugn till mamma idag. Hennes ä på väg att ge upp, och hon är i behov av den eftersom hon värmer mycket mat i den. Fick också tag i ett batteri till hennes mobiltelefon tackolov, hon vill absolut inte ha en ny.. 😉

Nu blir det vila i soffan. Thomas jobbar, hundarna sover och jag ska se om jag hittar något bra att kolla på. 
Och äta lite glass. 😋

Ha en go helg! 💖

onsdag 13 november 2019

Äntligen

Nu har Linda äntligen börjat återhämta sig igen.
Hon kan äta och behålla maten, har orkat ta sig ut några gånger för att handla och tom åkt med till Varberg för däckbyte och en fika hos min mamma. Hon orkar äntligen ta pyttekorta promenader med hundarna så hon kan ha dem hemma, de betyder ju enormt mycket.
Gastroskopin har hon fått flytta, men de andra undersökningarna är klara. Det är hyfsat positiva svar så här långt. Det verkar också som ME'n varit snäll den här gången och bestämt sig för att inte hamna i ett permanent försämring och det är jag så oändligt tacksam för. Den är svår nog som den är innan.

Jag är också väldigt lättad över att Thomas & min eländiga infektion med hosta, huvudvärk och en grym trötthet nästan helt gått tillbaka. Vi är fortfarande väldigt trötta, men det kan ju delvis bero på bytet till vintertid. Det är lika jobbigt varje år, och det tar minst en månad innan min kropp ställt in sig.
Eftersom Thomas bara jobbar nätter och sover på dagarna, får han just nu kanske en timme dagsljus, och den timmen krymper fort, det påverkar säkert också.

Annars är det bra.
På lördag styr laget och jag mot Malmö på vår första av fem långväga bortamatcher. Bussen går vid halv nio, och jag lär knappast vara hemma före halv tio- Det lär bli en spännande och jobbig dag! Eftersom jag alltid tror på mina gubbar, kommer vi hem med tre nya, fina poäng.
Men rolig vi har alltid roligt på våra resor.
Sedan lär jag ju få ligga platt några dagar, men det är det värt. Tror jag .. 😏


fredag 9 november 2018

Ojdå

Rackarns vad tiden går fort! Det är visst snart två månader sedan jag skrev..

Linda tog en bild från trappan
Även om jag inte gillar hösten är ju färgen underbar

Hösten har kommit, men den har varit väldigt mild och utan större åthävor. Några ganska rejäla höststormar drog förbi i oktober, och en period regnade det kopiöst mycket. Men annars har det varit vädermässigt lugnt. Jag går fortfarande omkring med älsklingsjeansen som slutar en bit upp på vaden, den tunna vinterjackan är framme men inte använd alltför flitigt ännu.
Men det kommer nog snart bli kallare tänker jag.

Livet tuffar på.
Trivs bättre än på länge med min innebandy, har härliga killar runt mig. Så fyra gånger i veckan känns (oftast) bara roligt. Kroppen är som den är, oftast ganska smärtsam, och det gör ju att jag är ganska trött. Men det är ju som det är.
Thomas jobbar på. Han blev inte glad när de häromveckan presenterades ett förslag om höjd pensionsålder, som också kommer att drabba honom. Istället för att ha sju år kvar till pensionen har han troligen åtta. Men vi får se, det är ju inte klubbat ännu.

Linda har precis börjat proceduren med att få sjukersättning. När jag pratade med en handläggare på Försäkringskassan tyckte han att det inte skulle bli några problem, men tyvärr är det ju inte han som har ärendet så vi får se. Men känslan är försiktigt hoppfull iaf.
Hon är inne i en ordentlig krasch/skov just nu, och mår fysiskt mycket dåligt. Men hon visste att det var på väg, veckan har varit tuff med flera läkarbesök. Perioden som varit och kommer framöver blir jobbig. Hon måste ju berätta hur sjuk hon är för handläggare och läkare gång efter annan när hon nu ansöker om sjukersättning. Det är både fysiskt och psykiskt väldigt tufft.
Men hon är psykiskt oerhört stark, och klarar att skratta åt skiten ibland.
Rehabkoordinatorn hjälpte henne med ett intyg, så nu får hon ha ledsagare med sig bla på Liseberg, vilket gör att hon kan låna rullstol vid behov - och framförallt får hon gå före i köerna. Detta gjorde att hon och hennes bästta vän kunde gå på Halloween på Liseberg i år också, trots att hon är dålig.
Det betydde väldigt mycket!

Min zombiedotter! Tänk så läskigt det kan bli med färgade linser...

Daniel och Karin har det bra. De har fullt upp, så vi träffas inte så ofta men huvudsaken är att de mår bra och trivs. Och det gör de. De har varit här på pannkaksmiddag och i förra veckan kom de hitkånkandes med en stor matkasse och lagade middag till oss. En sanslöst god kycklinggryta blev det. Vi åt så magen stod i fyra hörn, och hade förstås lika mysigt som vanligt.

Kortet blev ju inte jättebra, men motivet är det finaste som finns
Jag hade lite otur med däckbytet i år. Vi har däcken lagrade hos Ärlebo i Varberg, de tar ju hand om våra bilar så fort det är något. Så jag åkte ner och sulade om till vinterdäck och åkte sedan hem till mamma för en fika. När jag åkte därifrån såg jag att det var lite för lite luft i höger bak, men inget som oroade.
Då.
Dagen efter hade 1½ kg luft pyst ut! Attans skräp.
Fick åka ner igen för att laga däcket, och en ny fika. Då kom beskedet jag inte ville ha. På något sätt har jag fått en lång, smal metallbit in i insidan på däcket (hur sjutton det nu gått till) på vägen hem till mamma, och det gick inte att laga däcket. Det får man bara göra om pyspunkan är på slitytan...
Så jag fick beställa ett nytt, likadant däck (annars hade det fått bli TVÅ nya för mönstret måste ju vara likadant) och åka hem med ett sommardäck på istället.
Och så åka ner ett par dagar senare för en TREDJE fika hos mamma på en vecka... Däckbyte ingick förstås i resan.

Den här fina människan har jag våldgästat tre gånger
på mindre än en vecka. Mysigt, även om det var oplanerat två av gångerna!

Och nu ska denna trollkärring strax hoppa i säng
Matchdag i morgon, så skönhetssömnen behövs..
😁


fredag 23 juni 2017

Trevlig midsommar!

 Ditte och Ella välkomnar på trappan - och ja, de är precis så morgontrötta 
som de ser ut - kl 11.30 på förmiddagen.. 😇
(Som alltid, klicka på bilderna så blir de större)

 Rosen har hittat fram mellan violer och margeruiter,
och jag hittade tom en knopp idag!

Ella testar det nya myggnätet. Nu ska vi slippa Pappa Långben, getingar, 
sticketyg och annat bevingat. 

 Ett väldigt smart myggnät med magneter som slår ihop själv när man gått igenom. Hundarna har inga problem, utan springer fram och tillbaka som vanligt. (Har klippt av det till lagom längd nu)

 Jag hade faktiskt precis städat, när "vilda jakten på den som är först" kom igång.
Alla tre är inblandade och den som är först jagas genom hela bottenvåningen.. På bilden sitter Ditte och väntar nedanför soffan, hon vet att det snart är igång igen 😂💓
När inte tanterna orkar springa mer, fortsätter Ella att "varva" och de andra två sitter
vid en strategisk plats och väntar för att sedan hoppa på henne när hon passerar.
Och så fortsätter det, varv efter varv...😂😍

Bevakar gatan...

lördag 11 juni 2016

Njuter

Något som jag älskar med sommaren är frukosten. Då byts blåbär och banan i yoghurt ut mot färska, goda jordgubbar. Ofta i bersån tillsammans med en bra bok eller en film, serie eller något annat på datorn. Avslutar med en stor balja kaffe, och så får hundarna ett halv mariekex. Om de orkar komma ut - ofta ligger de kvar uppe hos husse tills han vaknar på eftermiddagen
Inte klokt egentligen, man har det verkligen lyxigt!

Det är ju inte helt händelselöst heller. Häromdagen var det en skata som tänkte promenera in i hallen. Jag var inne och hämtade något, så när den såg mig vände den. Men det har faktiskt hänt att de promenerar hela vägen in i köket - då är man väldigt glad att hundarna inte märkt äventyraren..!
En annan dag stod jag vid en av syrenerna när jag hör ett ljud och vänder mig om. Knappt 2 meter från mig stod en råbock och tittade på mig. Där stod vi kanske en halv minut, sedan skred han långsamt iväg..
Ett av skatparen har förövrigt kommit på att det är väldigt skönt att sitta på vår skräphög och sola. Bilden är ju inte så bra, men jag stod på trappan och tog kortet. Är ju lite darrig, så skärpan är ju inte den bästa men ni ser ju skatorna iaf ;)

Annars är det lugnt.
Thomas och jag pular och pysslar som vanligt.
Vi gjorde en rensning i veckan, det är inte klokt var man sparar och samlar på sig. Såg golvet i garderoben i Lilla Rummet för första gången sedan vi flyttade in, och kom på att halva golvet är öppet.. Nu ska vi bara bestämma oss för om vi ska riva den eller fixa till den. Har man inte jobb, så hittar man väl på.
Typ.

Linda är ganska ok, relativt sett. Även om hälsan inte är bra är humöret på topp just nu av olika anledningar. Det syns inte alltid på utsidan att hon är sjuk, min sötis ♥

Lånat bilden av Linda

Daniel och Karin verkar också må väldigt bra.
Avslutar med en bild som jag "lånat" från Daniel. En bild från förra sommaren som jag verkligen älskar. Den är så vacker och det är så man tänker på de här två älsklingarna ♥




måndag 7 september 2015

Cancer, troll och flyktingar

Cancern är en jävla skitsjukdom. Alldeles för många i min omgivning drabbas. Både familj, vänner och vänners anhöriga. Några verkar vinna sin kamp, några har förlorat den och några kämpar för fullt just nu. Man önskar att man kunde göra något mer än sätta en slant eller två till cancerfonderna.
Tänker på er, finns här om ni behöver! ♥

Nättroll har jag varit någorlunda förskonad ifrån. Min blogg är för liten och ointressant, men jag följer ju ganska många andra bloggar. Kommenterar ibland, och då vill jag inte vara anonym. Tycker att det är för djäkligt att man inte ska kunna stå för det man tänker och tycker och jag vägrar krypa under anonymitetens fega täcke. Ibland kommer man ju i diskussion med någon, eller så skriver man något som en del inte gillar. Och lika säkert som ett reklamblad i brevlådan kommer det ett anonymt mail eller en anonym kommentar. Igår var det dags igen, Kommentaren var fånigt nog postad under ett inlägg som jag skrev för två (!!) år sedan, syftet med det begriper jag inte - man får ju aviseringar om att någon kommenterat. Den här personen anser att jag borde dränka mig m.m, annars skulle personen i fråga skicka folk som skulle begå olika övergrepp  (behöver knappast säga att språket var ganska grovt..). Men - jag skulle också anmälas för förtal?! Ganska förvirrat mao. Jag tror att ilskan den här gången berodde på en kommentar där jag var ganska tydlig om vad jag anser om nättroll. Men skam vet, det kan också berott på att jag väldigt tydligt uttryckte vad jag känner när det gäller flykting/invandrarfrågan i en diskussion på nätet. eller något annat.
Vi har i vilket fall skrattat gott åt hur korkade en del är, funderat hur man liksom bara kan skriva på det sättet och tyckt lite synd om dessa ynkliga människor som så uppenbart mår så dåligt.

Måste väl för (minnets skull om inte annat) skriva lite om flyktingkrisen som pågår just nu. Ni som känner mig vet att jag alltid ansett att man ska hjälpa dem som är i nöd. Inget har hänt som har ändrat den uppfattningen. Inget. Istället för att vara rädd för främmande människor anser jag att vi ska ta emot dem, och låta de stanna som sköter sig och trivs, så länge de behöver. För får de rätt hjälp med utbildning när det gäller svenska, hjälp att förstå hur vi fungerar i Sverige och någonstans att bo, får vi igen det hundrafalt. Vi behöver välutbildade, arbetsvilliga människor i vårt land. Oavsett religion, hudfärg eller annat.
Och vi har massor av plats.
Jag läste en krönika häromdagen som verkligen var perfekt. Den påminde om hur en miljon svenskar flydde från Sverige för bara 100-150 år sedan. De hade att välja mellan att låta sina barn svälta ihjäl här hemma eller ge sig ut på havet i rangliga skepp och fly till en oviss framtid.
Minnet är kort hos oss människor...

Nu ska jag återgå till min plats vid spisen och nästa storkok. Sååå himla tråkigt, men skönt när det är gjort :)

Kramen