Dålig

Min älskade Linda har det jobbigt just nu. Igen. Men sådan är ju hennes sjukdom, hon kommer i skov (krascher) när hon gjort för mycket, fysiskt eller psykiskt. Och ibland kommer de ändå, utan att vi riktigt vet varför.
Jul och nyår är ju mysiga helger, men också ansträngande, även om vi i vår familj alltid tar det lugnt. Två middagar på jul, och så nyårsafton - det blir för mycket.
Nu ligger hon hemma med hög feber, hjärntröttheten är total och hela hennes kropp "värker sönder".
Jag åkte hem och hämtade småttingarna idag, och lämnade matlådor, så hon förhoppningsvis får i såg något.

Lite svårt att se kanske, men det ligger faktiskt

tre hundar och knôr där! 😍

De som klankar ner på kroniskt sjuka & funktionshindrade i allmänhet, och de med ME, Fibromyalgi, reumatiska sjukdomar och annat liknande i synnerhet, är välkomna hem och möta min dotter när hon inte har sina bättre dagar. För det är så det är, här tänker vi inte på sämre dagar, utan är tacksamma för de bättre. 

Just nu känns det som att villkoren för de kroniskt funktionshindrade bara försämras för varje dag, varje vecka. Ersättningen (om de ens får någon) urholkas, de beskattas högre än alla andra, väntetider till läkare blir längre, Försäkringskassan blir allt svårare att ha att göra med.

Vart är vi på väg egentligen? Hur kan någon tycka det är ok?

Min vackra Linda! Egentligen skulle jag 

lägga ut en bild på hur du mår idag, så folk förstår.

Men det här är också DU, när du fått på dig 

"ansiktet" en lite bättre dag.

Älskar dig