Men nu igen..

Det är ju så himla käckt att man kan fotografera av inköpslistan som hänger på kylskåpet.
Det blir ju lätt och smidigt..
Typ.

Andra gången på en vecka...

Bra dag

Det blev en fin dag idag!

Släpade mig likt en zombie ur sängen i morse, allt före klockan 11 är ju alldeles för tidigt för mig. Nu var det andra dagen på raken som jag kravlade mig upp halv nio, så det var lite segt..

Vi hade ett rejält manfall i laget den här matchen, därtill bara en målvakt - som dessutom inte tränat med oss sedan lucia. En av de båda tränarna kom hem kl hal åtta i morse efter en månad i Thailand. Ganska strongt att ställa sig att coacha laget, flygresan tog 28 timmar..
Så förutsättningarna var inte maximala.
Men det är ju oftast då laget sträcker på sig och bara kör. Vinst med 8-2 känns ju som en väldigt bra start på 2019!

Och inte  blev det sämre när jag kom hem och fick veta att Marianne och Mia tog en grym 6:e plats på tävlingen (Rallylydnad Avancerad, My Dog 2019) idag! Makalöst bra gjort! 💗

Kontakten mellan de här två stjärnorna är verkligen inte att leka med!

Fantastiskt att se! 

Bilden stal jag mycket fräckt från Mariannes Facebook.

Annica Andersson tog den.

My Dog 2019

Det var några år sedan jag var på My Dog senast. Först kom trasiga höfter och innebandy i vägen, sedan har innebandyn krockat nästan varje år.
Men år var det dax igen. Linda, hennes väninna Emelie och jag åkte dit i morse och hade en väldigt trevlig dag. Massor av härliga hundar förstås, jag mötte flera gamla bekantskaper.
Bla träffade jag Kim, Ellas kennelmatte. som inte själv ställde ut idag så hon hade tid att prata en stund. Ella's mammas matte var där också, hon hade med sig Ella's halvsyster, en jättesöt tjej som såg ut som Ella fast en storlek mindre.
Linda hittade sin nya favoritras (tror iofs inte att hon sviker chihuahuorna) Den heter Amerikansk naken terrier, även om jag gillar det engelska namnet mer på den ursprungliga rasen som har päls: Rat Terrier..

Bild lånad från internet

Vi tittade på uppvisningar av skyddshundar och en väldigt imponerande show av hundpolisen. Jag klappade på cairnterrier förstås, västgötaspetsar, eurasier, staffar, pudlar, en enorm berner sennen, och en nästan ännu större mastiff.

Men den finaste av dem alla var den här underbara knäppisen. Vi fick se henne och Marianne göra debut i den avancerade klassen i Rallylydnad. Syrran var inte jättenöjd, men jag är väldigt imponerad. De är superduktiga, och att allt inte funkade berodde nog på Mias höglöp..

Denna väldigt söta Mia hittade vi på mässan

Hon släpper aldrig Marianne med blicken, 

en riktig mattegris är hon!

Tack Emelie för den fina bilden!

Första natten

Jodå, jag somnade gott till sist. Sov för första gången på väldigt länge 4 timmar i sträck!
Men det tog en stund, hade lite svårt att hamna i rätt läge så att säga. Den gamla sängen hade liksom en grop i mitten och när jag skulle vända mig till sidan i den tog jag hjälp av kanten för att dra mig runt. Glömde av att det är en ny säng - utan kant, drog mig på samma sätt till sidoläget och höll på att rasa i golvet. För det första så fick jag ju lite mer fart, och sedan är det ju en tjock madrass som ger efter i kanterna i den nya, så det blev nerförsbacke på fel ställe liksom..
Jag lyckades låta bli att ramla i golvet och skrämma slag på min stackars sambo och hundarna, som satt och kollade på hockey i vardagsrummet, rakt under mig . De hade troligtvis svimmat av skräck, det hade varit väldigt många kg Lisbeth som brakat i golvet. 😂

Förövrigt har det varit en ganska lugn dag, lite planering inför innebandyn. Vi hade äntligen en riktig träning, det behövdes inför matchen på söndag.
Efter det har det varit en skön kväll i soffan med gubbe och hundar.

Längtar lite efter våren, och de här.

Ny säng

Har sovit sämre än vanligt de senaste månaderna, varit väldigt värkig.
För att Thomas ska kunna sova lägger jag mig i balkongrummet, då kan jag läsa eller titta på tv och snurra runt i sängen utan att väcka honom. Det var Lindas gamla säng, och den hade många år på nacken nu. Thomas sa för några månader sedan att han tyckte att jag skulle köpa en ny, så Linda och jag åkte ut till Mio på Black Friday-rean. Fick tag en väldigt fin (och skön!) säng till halva priset, perfekt.
Idag kom den hem, och jag har provlegat den. Himla skön! Upptäckte att den onda punkten, typ som en bula, inte sitter i min rygg utan var en fjäder i den gamla sängen som putade upp...
Så det var nog behövligt med en ny, även om jag tycker det är onödiga pengar.

Kommer nog att sova gott inatt!

För övrigt har vi haft en riktigt skön slappardag, kollat på film och nu är det JVM-match. Det kan ju bli en tidig kväll, vi får se... 😉

Gott Nytt 2019

Gott nytt år!

Nyårskvällen blev en mysig tillställning. Thomas var ledig, Linda, Mona och Anne kom på middag, och vi hade det som vanligt väldigt trevligt.
Avslutade med JVM, där juniorkronorna vann sin match.

Men så var det det här med fyrverkerier..
Vi har ju stora problem med Ella pga att hon blev så skrämd av smällare när hon bara var fyra månader. Några (förlåt) idioter till grannar smällde av fyrverkerier på midsommaraftons kväll, först en gång och sedan 35 minuter senare ytterligare en gång till. Vi hade ju ingen aning om vad som var på gång, så vi var ute i trädgården med hundarna. De vuxna hundarna sprang in men Ella.. Hon fick fullständig panik, rusade runt helt okontaktbar. När vi till sist fick tag i henne var hon helt vettskrämd. Hon lugnade dock ner sig och hade det stannat där så hade kanske inte konsekvenserna blivit så svåra. Efter en stund gick vi ut i trädgården, vi trodde att det inte skulle smälla mer, men så blev det ju inte.
Nu sitter vi här med en alldeles underbar hund, vänlig, glad och fantastiskt rolig - men rädd för allt och alla. Hundar, människor, höga ljud - allt är mycket skrämmande. Och hon passerar panikläget nästan direkt. Något bättre har hon blivit, men långt ifrån bra.

Tråkigt nog lät det nästan tredje världskriget stundtals, redan före kl 23 fick vi sätta på tv och dra ner persienner för Ella och Ditte blev oroliga. Jag hoppas, hoppas verkligen att det blir bättre nästa år när man nu måste söka tillstånd för att få smälla - men jag tror inte det..
Folk är dumma i huvudet på riktigt och bryr sig inte det minsta om konsekvenserna, varken för vilda djur eller tamdjur. Varken när det gäller skrämselfaktorn eller de faktum att massor av djur blir förgiftade varje år av resterna av fyrverkerierna.
Min yngsta syster har en vacker, snäll kungspudel. Älva har Addisons sjukdom, vilket gör att om hon blir uppskrämd kan hon dö av en kortisolkris. Älva är paniskt rädd för smällar och dunder, hon försöker krypa under soffan, sängen, springa över bord och gömma sig under soffdynor. Nu blev hon inte sjuk inatt, men Anneli har haft det tufft.

Så jag välkomnar tillståndstvånget och hoppas innerligt för djurens skull att det kommer att fungera.

Nu ser vi fram emot 2019 med glädje, och hoppas att alla får hålla sig friska, nå sina mål och drömmar och att Lindas sjukersättning går igenom!

Julen dansade förbi

Och helt plötsligt så är julen slut.
Det går fort, med det gör väl allt som är bra.. 😉
Det har varit en fin jul, även om Thomas jobbat.

Dan före Dopparedagen kom Linda, Daniel & Karin. Vi åt årets första julmat, spelade Bingolotto, åt godis (framförallt Lindas asjäklahysterisktgoda Rocky Road) och hade en väldigt trevlig kväll. Det blir kanske en tradition, hoppas det! Till och med Ella kunde slappna av till sist, och fanns sig (lite motvilligt) i att bli klappad av både Karin och Daniel.

Uppesittarkväll med världens finaste ongar (Karin, du räknas i där också!)

Eftersom Linda tog bilderna, kom bara hennes nya naglar med.. 😉

På Julafton kom Linda, Mamma, Anneli och Marianne (och hundar). Marianne var snäll och hämtade varbergarna, så kunde jag pyssla med med maten.
Jag behövde inte laga all mat i år heller: Marianne hade med sig sin goda Janssons Frestelse och Mamma hade som vanligt gjort brunkål, rödkål, julkorv och sillsallad. Linda hade ännu mer Rocky Road så det räckte och blev över.
Ännu en mysig kväll blev det. Precis så lugnt och skönt som vi ville ha det, bara mat, godis och väldigt go gemenskap.

Saknar ju alla frånvarande familjemedlemmar, men ni finns alla med i tankarna! 💗

Julafton, med massor av god mat och fint sällskap.

Tack Linda, för att du alltid tar bilder när jag glömmer! 

Julen på ingång

Nu börjar det kännas julvarmt i huset. Älskar alla ljus, tomtar och det röda, det känns som det blir flera grader varmare när allt är på plats. Vår PiffoPuff-gran är på plats, fast utan Pluto tackolov. Inte ens vår annars nervösa Ella bryr sig om den, och bocken struntar hon fullständigt i, vår lilla lustiga hund.

Det är ju som oftast en del pyssel den här månaden, men det är mysigt. Dock har både Thomas och jag drabbats av vintertrötthet de luxe och har fått lite tufft med sömnen, så det går lite trögt. Men vi kommer att ha en lugn jul, så det är ju faktiskt ok.

Har lite allmän olust i kroppen, dels pga att Lindas sjukersättning är på gång hos FK, och det är ju alltid nervöst, väldigt nervöst. Vi har haft en bra känsla, men nu när det är igång känns det ju genast tuffare. Men vi får väl se hur det går, jag hoppas att de nöjer sig med alla hennes intyg från AF, läkare, Samhall och alla andra ställen som tidigare bedömt henne - tom från FK som har ett projekt som hon ansågs för sjuk för..

Och så är det ju det här med oredan i regeringen. Eller frånvaron av fler kloka partiledare än Löfvén. Samarbete verkar inte vara deras starka sida. Annie Lööf har jag gillat skarpt, men hon tappade allt mitt förtroende i förrgår, och de andra har jag ännu mindre tilltro till.

Idag gick ju dessutom budgeten från M och KD igenom, men hjälp av SD, som säkert har fått saker de önskat. Kristersson är en synnerligen obehaglig människa, han framstår mer och mer som en maktfullkomlig egoist.

Hur det ska gå nu för alla med låg inkomst, oss som är funktionshindrade, kroniskt sjuka och inte kan arbeta det vette tusan. 

Ättestupan nästa kanske?

Jaja, pensionärerna får ju lägre skatt iaf, de som har under 17 000:-/mån får hela 100 kr i en fallande skala, de pensionärer som tjänar över 45 000, får drygt 900 kr... 

Yippeeeee, vad fattigpensionärerna ska jubla. 

Eller inte.

Vi som har sjukersättning har inte fått någon sänkning alls utan fortsätter att finansiera höginkomsttagarnas skattesänkningar. 

Men vad gör väl det om hundra år.

Då är vi nog hyfsat jämlika, för de kan ju inte ta med sina bankkonton.

Nu struntar vi i de där lekskolebarnen och fortsätter mysa i advent.

I morgon kommer Lucia!

Ambitionen är större än förståndet

Jag blir lite trött på kroppen ibland. 

Och mig själv och min vilja.

Iaf idag. 

Tänkte fixa adventsfint, laga en lasagne och sätta upp våra ljusslingor i trädgården, men resultatet av mina fånigt stora ambitioner blev förstås bara en tummetott.

Satt upp julgardiner och adventsstakar/lampor i fönstren och röjt undan lite, men sedan blev det stopp. Nacken gav mig några riktigt bedrövliga timmar, så jag fick stoppa där.

Ingen lasagne och inga ljusslingor, det får bli senare i veckan..

Irriterande.

Tröttsamt.

Självklart dumt.

Väldig mycket jag.

Så jag multitaskade framför datorn och TV'n istället. VM i innebandy har börjat och jag var ju tvungen att titta på matchen mellan Sverige - Finland. Men Canada mötte ett överlägset Slovakien, och den matchen var också ett måste. Tre av Canada's spelare har nämligen tränat med oss under hösten, och det har varit en trevlig bekantskap. De kommer ju att få det svårt i VM, men det är makalöst fokuserade killar. Bara en sådan sak som att de har 35 mil till hemmamatcherna hemma i Canada.. 

Nåja, lite mys blev det iaf, och nu sitter Thomas och sover gott i soffan med fjärrkontrollen hårt i handen. Han tittar på något tyskt program om neutroner.. 😇😂😂😍

Tror att jag ska väcka honom och fråga om vi ska titta på en film istället!

Önskar alla en fin 1:a Advent!

Kallt

Nu har vi haft den första köldknäppen, isch! Skrapa bilrutor, huttra och frysar är inget som jag är så himla förtjust. Men det är ju bara början...

 Imorgon ska Linda och jag ut och handla nya ljusslingor, och lite annat smått och gott. Även om jag inte gillar vintern, älskar jag alla ljus, röda gardiner och lyktor som man plockar fram nu vid advent. Det känns genast så mycket mer ombonat och varmt.

Den här texten har jag sett några gånger nu. Har försökt att hitta författaren utan att lyckas. Men orden skulle kunna vara skrivna av mig, om mig. Det är precis så här jag känner, och försöker vara.

Har ni tröttnat på bilder av Ella, så blir ni inte så glada nu. Men hon är så rolig, och ger oss inte bara gråa hur pga sin ängslan och sitt skällande - utan massor av glada skratt och fniss.

Som typ det här. Hon låg och sov på det här sättet i 20 minuter..

Ojdå

Rackarns vad tiden går fort! Det är visst snart två månader sedan jag skrev..

Linda tog en bild från trappan
Även om jag inte gillar hösten är ju färgen underbar

Hösten har kommit, men den har varit väldigt mild och utan större åthävor. Några ganska rejäla höststormar drog förbi i oktober, och en period regnade det kopiöst mycket. Men annars har det varit vädermässigt lugnt. Jag går fortfarande omkring med älsklingsjeansen som slutar en bit upp på vaden, den tunna vinterjackan är framme men inte använd alltför flitigt ännu.
Men det kommer nog snart bli kallare tänker jag.

Livet tuffar på.
Trivs bättre än på länge med min innebandy, har härliga killar runt mig. Så fyra gånger i veckan känns (oftast) bara roligt. Kroppen är som den är, oftast ganska smärtsam, och det gör ju att jag är ganska trött. Men det är ju som det är.
Thomas jobbar på. Han blev inte glad när de häromveckan presenterades ett förslag om höjd pensionsålder, som också kommer att drabba honom. Istället för att ha sju år kvar till pensionen har han troligen åtta. Men vi får se, det är ju inte klubbat ännu.

Linda har precis börjat proceduren med att få sjukersättning. När jag pratade med en handläggare på Försäkringskassan tyckte han att det inte skulle bli några problem, men tyvärr är det ju inte han som har ärendet så vi får se. Men känslan är försiktigt hoppfull iaf.
Hon är inne i en ordentlig krasch/skov just nu, och mår fysiskt mycket dåligt. Men hon visste att det var på väg, veckan har varit tuff med flera läkarbesök. Perioden som varit och kommer framöver blir jobbig. Hon måste ju berätta hur sjuk hon är för handläggare och läkare gång efter annan när hon nu ansöker om sjukersättning. Det är både fysiskt och psykiskt väldigt tufft.
Men hon är psykiskt oerhört stark, och klarar att skratta åt skiten ibland.
Rehabkoordinatorn hjälpte henne med ett intyg, så nu får hon ha ledsagare med sig bla på Liseberg, vilket gör att hon kan låna rullstol vid behov - och framförallt får hon gå före i köerna. Detta gjorde att hon och hennes bästta vän kunde gå på Halloween på Liseberg i år också, trots att hon är dålig.
Det betydde väldigt mycket!

Min zombiedotter! Tänk så läskigt det kan bli med färgade linser...

Daniel och Karin har det bra. De har fullt upp, så vi träffas inte så ofta men huvudsaken är att de mår bra och trivs. Och det gör de. De har varit här på pannkaksmiddag och i förra veckan kom de hitkånkandes med en stor matkasse och lagade middag till oss. En sanslöst god kycklinggryta blev det. Vi åt så magen stod i fyra hörn, och hade förstås lika mysigt som vanligt.

Kortet blev ju inte jättebra, men motivet är det finaste som finns

Jag hade lite otur med däckbytet i år. Vi har däcken lagrade hos Ärlebo i Varberg, de tar ju hand om våra bilar så fort det är något. Så jag åkte ner och sulade om till vinterdäck och åkte sedan hem till mamma för en fika. När jag åkte därifrån såg jag att det var lite för lite luft i höger bak, men inget som oroade.

Då.

Dagen efter hade 1½ kg luft pyst ut! Attans skräp.
Fick åka ner igen för att laga däcket, och en ny fika. Då kom beskedet jag inte ville ha. På något sätt har jag fått en lång, smal metallbit in i insidan på däcket (hur sjutton det nu gått till) på vägen hem till mamma, och det gick inte att laga däcket. Det får man bara göra om pyspunkan är på slitytan...
Så jag fick beställa ett nytt, likadant däck (annars hade det fått bli TVÅ nya för mönstret måste ju vara likadant) och åka hem med ett sommardäck på istället.

Och så åka ner ett par dagar senare för en TREDJE fika hos mamma på en vecka... Däckbyte ingick förstås i resan.

Den här fina människan har jag våldgästat tre gånger
på mindre än en vecka. Mysigt, även om det var oplanerat två av gångerna!

Och nu ska denna trollkärring strax hoppa i säng
Matchdag i morgon, så skönhetssömnen behövs..😁

Stolt

Jag är så stolt över mina barn! De kämpar båda två, på olika sätt, med olika förutsättningar och olika mål. Men de är starka, kloka, fulla av empati och kärlek.

Daniel och Karin har ju köpt en nybyggd lägenhet i Västra Frölunda. Förhoppningsvis flyttar de in om precis ett år. Karin har börjat plugga och Daniel jobbar hårt på nätterna för att kunna spara så mycket det går till kontantinsatsen. Och så de sliter, de där två! Fantastiska är de!
Nu har Daniel dessutom klarat olika tester till en utbildning han drömt om sedan han var liten. Besked på om han kommer in får han i december. Hur de ska lösa det med bolånen får vi se, men det finns olika varianter.
Stolt över dem är jag, de kommer att klara sig fint! De är kloka och de tar en sak i taget.
Och så är de så himla söta ihop.. 😁

Den här bilden "lånade" jag för längesedan,

tror den är 3 år gammal. Men jag tycker den är så fin! 💗

Ledsen

Alla föräldrar önskar ju att deras barn ska glida genom livet så enkelt som möjligt, med fina erfarenheter och en bra framtid. Men så är det ju inte alltid.

Linda kämpar ju så hårt med sina kroniska sjukdomar. Hon försöker leva så bra det går, kämpar för att lära sig saker, att utveckla sig. Hon har ju framtidsdrömmar som alla andra, men de blir ju annorlunda.
Och de blir färre allteftersom..
Nu har hon fått packa ihop drömmen om att göra naglar på kunder.
Ja faktiskt att göra naglar överhuvudtaget, förutom möjligtvis på sig själv.
Hon har tränat, pluggat, kämpat i två år för att lära sig med hjälp av informationsfilmer och kurser på Youtube, tips och råd från andra duktiga nagelskulptörer/terapeuter och blivit väldigt duktig, som ni ju sett på bilder jag visat.
Men nu har hon fått ge sig. Kroppen klarar inte påfrestningarna, inte ens för en gång i veckan, eller varannan vecka. Kostnaden blir för hög, hon behöver flera dagar för att hämta sig varje gång. Och det funkar ju inte - laga mat, handla, duscha, kanske ta en fika med en väninna, det är ju också saker hon vill/behöver. Och hon orkar inte med att göra mer än en sak varannan, var tredje dag när hon mår bra. Har hon sämre dagar behöver hon vila ännu mer.

Min vackra, enastående dotter!

Så här skrev hon själv för ett par dagar sedan:

*******

Jag slutar med naglar. 

Jag har efter en tids fundering kommit fram till det svåra beslutet att sluta med naglar. 
Detta känns som en käftsmäll då naglar är ett av mina största intressen. Men har insett att min hälsa inte klarar av det längre pga kroniska sjukdomar. 
Tacksam för allt jag lärt mig i nagelvärlden och alla fina nagelmänniskor och kunder jag lärt känna. "

*******

Jag älskar dig så högt, sötis! Jag hoppas att du en dag ska kunna göra saker du tycker om, få vakna utan smärtor och leva det liv du önskar! 💝

Valdag 2018

Jodå, vi har förtidsröstat. Det var liksom ingen idé att vänta eftersom vi var klara över vilka som skulle få våra röster. Thomas promenerade iväg i måndags, och Linda& jag åkte iväg i onsdags.

Jag är orolig för hur det ska bli. Vinner Alliansen kan det bli svårt för oss som är kroniskt sjuka, för de gamla och för de som redan nu har det svårt ekonomiskt.

Att SD inte är genomskådade är ju helt obegripligt. Fast de unga och de som röstar bara mot invandringen verkar inte ha en susning om vad de faktiskt röstar på. Obehagligt och skrämmande..

Det är också otäckt att männsikor - oberoende av åsikter - inte  ska kunna gå till vallokaler och valmöten utan att bli hotade, slagna eller spottade på. Att valarbetare inte ska vara trygga.

Jag skrev så här på Facebook idag.

Jag måste bara säga en sak.
De allra flesta vet hur illa jag tycker om fördomar, rasism, nazism, förtryck och våld. Orättvisan och ojämlikheten som drabbar sjuka och gamla.
Och om SD, NRM, Alternativ för Sverige och allt vad de nu heter som står för detta, öppet eller inlindat.

Men.

Det finns, inget, absolut inget, som rättfärdigar hot och våld mot de som går till vallokaler för att rösta, valarbetare eller de som går till valmöten för att lyssna.
Det är också illa att Ung Vänster stör valmöten, att personer med Prideflaggor försöker jaga bort människor de tror inte tycker som dem, spottar och hotar.
Då hamnar de i samma kategori som dem de försöker motarbeta..
Det är inte ok.
Det är INTE demokrati

Vi bor i ett land med åsiktsfrihet, yttrandefrihet och demokrati.
Vi har en genuin tro att alla är lika värda.
I vår vilja att bekämpa odemokratiska rörelser måste vi vara noga med att inte bli likadana som de som genom hot, förtal, förtryck och våld vill tvinga oss att tycka som de.

Jag hoppas och tror att männsikor inser hur nära hur lätt det är att demokratin försvagas och att förmånen att kunna säga det vi tycker utan att vara rädd för trakasserier, fängelse och värre försvinner.

Vi måste vara rädda om vår frihet att vara vi

Innebandyn i full gång

Som vanligt den här tiden på året är det full fart.
Innebandyn har försäsong, så det är som mest intensivt nu. Träningar, matcher och cuper avlöser varandra, massor av listor ska skrivas, saker kollas och beställas. Dubbelkollar det mesta, för missar man blir det jobbigt när den riktiga säsongen startar.
Det är jobbigt, men attans så roligt.

Idag är jag både rådbråkad, helt tömd och hjärnan har gått i ide.
Vi spelade cup i helgen, och det blev 8 matcher på två dygn. Fantastiskt roligt, för killarna är så roliga, snälla och ganska knäppa.
Vinnarskallar är vi ju hela bunten, och vi har alla väldigt olika sätt att hantera förberedelserna inför varje match. Jag ränner runt som en tok, och ser till att allt finns på plats, medicinväska, taktiktavlor, uppvärmningsbollar, att spelarna har rätt matchställ, sekretariatet ska ha påskrift, det ska hälsas på domare & motståndare. Fingrar, handleder, ben, fötter, fotleder ska tejpas, muskler smörjas.. Folk säger alltid att jag ser så himla lugn ut på matcherna - men det är bara på utsidan! Inuti går hjärtat på högfart och adrenalinet är på topp!
Vi vann hela cupen, så nöjd är jag ju minst sagt. Att vi dessutom slog min gamla klubb i finalen kändes ju lite, lite gott.. 😉

Maten bestod av hamburgare, Loka,  kexchoklad och kaffe hela helgen.
Magen mår sådär, och volangerna är spända, men det är det värt när belöningen är en guldmedalj 😀

På lagbilden ser man att alla killar står på stolar bara för att jag ska se liten och kort ut.. 😇

Mitt härliga lag, modell 2018/19

IK Zenith Div 1 💚

Thomas har förövrigt semester nu, och han har verkligen tur med vädret. Efter några veckors regn och faktiskt kyligt väder, kom värmen och solen tillbaka. Inga jätte temperaturer, men solen har kommit tillbaka och idag var det nog närmare 25 grader. Jätteskönt.

I morgon passar Linda hundarna, och vilar upp sig i bersån. Thomas och jag ska äntligen komma iväg på vår länge planerade tur till Helsingborg för att hälsa på Pappa & Elisabeth. Det ska bli väldigt mysigt att åka iväg en tur, det var ett tag sedan sist.

Och så ska vi få landgångar, mums!

Avslutar med en bild på vår lilla fjantfia. Hon är så himla rolig, go' och rar, även om hon också är en liten gapig mespropp 💓